Du blir vad du säger

The telegram reaches Sweden on the morning of Friday, 10 December 1896. Sixty-three-year-old Alfred Nobel has passed away quickly and unexpectedly during the night, at his villa in the Italian city of San Remo. The news makes it into Afton­bladet the same day. ‘Every educated Swede feels sorrow at the loss of one of their greatest countrymen,’ writes the newspaper, while avoiding the question that will soon be on every-one’s lips: Who will now inherit his riches?
NOBEL: The Enigmatic Alfred and His Prizes is the fascinating story of the path from Alfred Nobel’s youth to the high-stakes drama that enveloped the dynamite king’s last will and testament. Set against the backdrop of cities such as St Petersburg, Hamburg and Paris, and framed by family quarrels, heartbreak, successes and betrayals, NOBEL is also a captivating account of nineteenthcentury Europe that explores its political currents, literary treasures and scientific genius. This is a story about breaking boundaries. The awardwinning author and journalist Ingrid Carlberg has combed through archives in multiple countries, unearthing hitherto unknown sources that cast new light on the man who dreamed of doing good for humanity. She combines the researcher’s scholarly rigour with the readability and verve of a narrative journalist. In NOBEL, she has written the first cohesive, comprehensive work to tell the story of Alfred Nobel and the background to the Nobel prizes.Ingrid Carlberg (b. 1961) is a writer, journalist and since 2020 member of the Swedish Academy.

Någonting har förändrats i sättet vi talar till varandra, inte minst på sociala medier. Tonen blir hårdare, hot och hat dominerar och polariseringen gör det svårare att mötas i ett meningsfullt samtal. Hatspråk tystar röster, och är därmed ett av de snabbast växande hoten mot yttrandefriheten i dag. Vad innebär detta för demokratin och det politiska samtalet? Vad gör det med oss alla, som samhällsmedborgare?

Och viktigast av allt - hur kan vi möta utmaningen?

I denna antologi diskuterar författare och journalister dessa brännande frågor, och försöker också peka på några möjliga vägar framåt.

Allt överskott från försäljningen av boken går till Svenska PEN.

Raoul Wallenberg hade tänkt sig ett annat liv. Han sökte ingen hjälteroll och egentligen inget äventyr. Krigsvåren 1944 skulle han fylla 32 år och arbetade på en litet handelsföretag som importerade gäss, kalkoner och äggpulver från Ungern. Han var utbildad arkitekt, satsade på en karriär i näringslivet men hade svårt att hitta rätt. Han var uttråkad.

Så kom Förintelsen till Ungern. En amerikansk-svensk räddningsaktion för de sista resterna av Europas judiska befolkning diskuterades. Svenska regeringen uppmanades skicka någon, men vem? En serie tillfälligheter gjorde att allas ögon föll på livsmedelshandlaren Raoul Wallenberg.

Ett halvår senare gick Raoul Wallenberg frivilligt de sovjetiska trupperna till mötes i ett utbombat Budapest. Han skulle aldrig komma tillbaka till Sverige.

"Det står ett rum här och väntar på dig ..." är inte bara en stor berättelse, som tar andan ur läsaren. Den är också resultatet av en historisk forskningsinsats i hittills både okända och outnyttjade arkiv. För första gången någonsin presenteras här den fullständiga historien om Raoul Wallenberg, så långt man kommer i källorna idag - barndomen och den tidiga karriären i krigets Stockholm, de dramatiska sex månaderna i Budapest, omständigheterna kring hans arrestering och fängelsevistelse i Sovjetunionen, samt det utdragna politiska spelet om hans öde fram till idag. För första gången kan vi också följa Raoul Wallenbergs familj genom hela den serie tragiska diplomatiska misslyckanden, som ledde till att han aldrig kom tillbaka. Berättelsen ger ett spännande svar på frågan hur det kom sig att Raoul Wallenberg i slutet av sjuttiotalet lyftes fram som amerikansk hjälte och blev en fråga av hög prioritet i Vita huset.

Författaren Ingrid Carlberg har med vetenskaplig precision arbetat fram en omskakande läsupplevelse, där kända gestalter i historien plötsligt får liv. Personen Raoul Wallenberg framträder ur skuggorna, hans tillvaro i Moskvas fängelser likaså. Täta nedslag i samtidshistorien skapar en djupare förståelse för vad som egentligen hände och varför.

"A truly fascinating, subtle and revelatory portrait of this enigmatic character and perhaps the closest any historian has got to the real man and the truth of his fate."
Simon Sebag Montefiore

På samma sätt som Nelson Mandela, Martin Luther King och Mahatma Gandhi har Aung San Suu Kyi blivit en ikon för kampen för frihet. Men vem är hon egentligen? Vad driver henne till att göra så stora personliga uppoffringar för sitt land?

I biografin En kamp för frihet ger journalisten och författaren Jesper Bengtsson en bild av en av vår tids mest omtalade politiska personligheter. Han beskriver hennes bakgrund som dotter till Burmas frihetshjälte Aung San, åren i England och New York och hennes återkomst till Burma på 1980-talet. Militärjuntan kastade henne i husarrest redan 1989. Ändå förblir hon en samlande kraft för Burmas demokratirörelse. Hennes namn är så laddat att många i Burma inte ens vågar nämna det offentligt. Internationellt har hennes berömmelse ökat ju längre tid hon hållits kvar i husarresten, och hon fick Nobels fredspris 1991. Över hela världen förknippas hon med en fredlig kamp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Men Aung San Suu Kyis öde har också inneburit att hon varit isolerad från sin familj. Hennes make Michael Aris dog i cancer 1999 utan att de kunde ta farväl av varandra. Sönerna Alexander och Kim har tvingats leva en stor del av sina liv utan kontakt med modern.
Aung San Suu Kyis dragningskraft handlar om hennes personliga karisma och mod, men också om att hon personifierar en av vår tids stora frågor: Vad krävs för att demokrati ska växa fram ur djupt auktoritära system?

På jakt efter en större förståelse för spelet kring de moderna antidepressiva medicinerna tar Ingrid Carlberg läsaren med från Sigmund Freud i artonhundratalets Wien till PR-strategier och marknadsplaner i nutidens multinationella läkemedelsbolag.

Uppskattningsvis 600 000 svenskar tar dagligen någon av de moderna antidepressiva medicinerna. Många vittnar om att de sannolikt inte varit i livet idag om läkemedlen inte hade funnits. Andra upplever att problemen blivit större med än utan medicinerna. I boken berättar några av dem sin historia.

Få läkemedel har som "lyckopillren" väckt så starka känslor i samhällsdebatten och lyfts till så tydliga kulturella symboler för vår samtid. De heter egentligen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, men är mer kända under varumärken som Prozac, Cipramil och Zoloft. Världens allra första depressionsmedicin i den här familjen var dock en svensk uppfinning, signerad nobelpristagaren Arvid Carlsson.

Pillret är en fascinerande berättelse som blottlägger de tuffa ideologiska motsättningarna inom psykiatrin - biologi mot Freud, medicin mot samtal, "piller mot prat" - och de smarta knepen i marknadsspelet om läkemedelsmiljonerna. Men det är inte någon svartvit historia som i sista kapitlet sorterar skurkarna i ena hörnet och änglarna i det andra. Spelet om själen är betydligt mer komplicerat än så: Ska psykiska problem ses som biologiska maskinfel eller som själsliga reaktioner på livserfarenheter? Vad betyder det att läkarutbildningarna om depression betalades med läkemedelsföretagens marknadsföringspengar? Och lämpar sig sjukdomsdiagnoser för marknadsvidgande PR-lanseringar?