Mario Vargas Llosa
Utforska författaren
Mario Vargas Llosa föddes 28 mars 1936 i Arequipa i södra Peru. Han växte upp i Cochabamba, Bolivia och i Piura, Peru, med sin mor och sina morföräldrar, eftersom föräldrarna separerat kort tid före hans födelse. Vid 10 års ålder fick Mario träffa sin far för första gången då familjen slog sig ner i huvudstaden Lima.
Efter en misslyckad tid som kadett vid Perus militära akademi Leoncio Prado , skildrad i den debutromanen Staden och hundarna (sv. övers Jan Sjögren, 1966), hoppade Vargas Llosa av den militära banan och inledde i stället studier i humaniora och juridik vid San Marcosuniversitetet.
Vid den här tiden gifte han sig som omyndig 18-åring med sin morbrors f.d. hustru, Julia Urquidi, som var tio år äldre än han själv. För att försörja sig och hustrun upprätthöll han en mängd olika ströjobb vilket skildras med en stor portion humor i romanen Tant Julia och författaren (sv. övers: Jens Nordenhök, 1981). 1958 avreste Vargas Llosa till Madrid på ett doktorandstipendium från Complutenseuniversitetet och han kom efter sin doktorsexamen att tillbringa stora delar av 60- och 70-talen i Europa, främst i Paris, London och Barcelona.
Vid mitten av 60-talet fick Vargas Llosa sitt stora internationella genombrott med den sinnrikt konstruerade romanen Det gröna huset (sv. övers. Jens Nordenhök, 1979) som belönades med Latinamerikas främsta litterära pris, Premio Rómulo Gallegos och översattes till en mängd språk. Vid den här tiden hade Mario gift om sig med Patricia Llosa, som han har tre barn med, Álvaro, Gonzalo och Morgana.
1976 blev Vargas Llosa ordförande i PEN och under hela 70-talet undervisade han vid en mängd olika universitet, främst i USA och Storbritannien men senare också i Spanien och Tyskland.
1983 utsågs Mario Vargas Llosa av den peruanska regeringen till ordförande för en kommission med uppgift att utreda morden på åtta journalister, vilka misstänktes ha fallit offer för gerillarörelsen Sendero Luminoso. Erfarenheterna från arbetet i kommissionen resulterade i romanerna Den sanna berättelsen om kamrat Mayta (sv.övers. Jens Nordenhök, 1987), Vem dödade Palomino Molero (sv. övers. Jens Nordenhök, 1989) och Döden i Anderna (sv. övers. Annika Ernstsson, 1998).
Efter det att Vargas Llosas entusiasm för den kubanska revolutionen svalnat i och med affären Padilla och att hans arbete i PEN kommit att omfatta kubanska politiska fångar blev han i mitten av 80-talet aktiv politiker och var med om att grunda rörelsen Movimiento de Libertad, som drev liberala idéer. I det peruanska presidentvalet 1990 ställde han upp för koalitionspartiet Frente Democrático (FREDEMO) mot Alberto Fujimori, som vann valet trots anklagelser om valfusk.
Sedan 1993 är Mario Vargas Llosa bosatt i Spanien med sin familj och har dubbla medborgarskap. Han har mottagit både Premio Planeta (1994), Premio Príncipe de Asturias (1986) och Premio Cervantes (1994), det senare Spaniens främsta litterära utmärkelse. 2010 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.
Mario Vargas Llosa har främst gjort sig känd som romanförfattare men han har skrivit ett flertal novell- och berättelsesamlingar, intervju- och reportageböcker samt uppskattade essäsamlingar (bl.a. om Miguel de Cervantes, Gustave Flaubert och Victor Hugo). Han är också verksam som dramatiker och manusförfattare och en flitig medarbetare i den spanska dagstidningen El País.
Vargas Llosas romaner finns utgivna i dryga trettiotalet länder.
Läs mer om författaren på www.mvargasllosa.com och på www.vargas-llosa.com
Utgivning
Om boken
Mario Vargas Llosas har hämtat inspiration till sin nya roman från den peruanske presidenten Alberto Fujimoris regeringstid på 90-talet då chefen för underrättelsetjänsten, Vladimiro Montesinos fick överdrivet stor makt och senare fälldes för korruption, bestickning och inblandning i ett antal mordfall. En peruansk affär blir samtidigt en hyllning till journalistiken som ett befrielsens instrument i en öppen demokrati.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
En peruansk affär
Om boken
Utgångspunkten är de senaste årens utveckling i Latinamerika, där en ekonomisk tillväxt av sällan skådat slag lett till dramatiska sociala omvälvningar, främst i Chile och Brasilien men också i Peru och Colombia.
Den blygsamme hjälten utspelar sig parallellt i två peruanska städer, Piura och Lima, och spåren knyts så småningom ihop. I Piura får vi följa Felícito Yanaqué som har ett framgångsrikt åkeri med lastbilar och bussar. Eftersom han är välbärgad blir Felícito utsatt för utpressning och uppmanad att betala beskyddarpengar. Han vänder sig till polisen för att få hjälp men får i stället sitt åkeri nedbränt. I lokaltidningen publicerar Felicíto en annons där han säger att han inte tänker betala och blir hjälte i hela Peru.
I Lima får vi följa försäkringsdirektören don Ismael Carrera som är i åttioårsåldern och vill gifta om sig med sin hushållerska Armida. Ismael är skild sedan tidigare och har två vuxna söner som vill ta över faderns bolag, trots att de betraktas som rena odågor och nu riskerar de båda sönerna att gå miste om delar av sitt arv.
En av Ismael Carreras bästa vänner är Don Rigoberto som vi känner från Vargas Llosas roman Don Rigobertos anteckningsböcker (2000). Don Rigoberto drömmer om att pensionera sig och göra en rundresa i Europa tillsammans med sin fru doña Lucrecia (som vi känner från Till styvmoderns lov) men blir istället indragen i arvstvisten mellan don Ismael och hans söner. Situationen förvärras när Ismael Carrera dör kort efter giftermålet med Armida. Är det en olyckshändelse eller mord?
I en roman med pusseldeckarens form har Vargas Llosa tecknat ett intressant porträtt av dagens Peru.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Den blygsamme hjälten
Om boken
Cava, Boa och Rullen är tre kadetter vid militärskolan Leoncio Prado i Lima, Peru. De hör till den fruktade Jaguarens kamratgäng och ägnar sig åt inbrott, utpressning och försäljning av stulen sprit och cigaretter. Kadetten Slaven förväntas se mellan fingrarna när han har vakten vid militärförrådet och släppa in Jaguarens och hans underhuggare. Slaven åker fast och tjallar på Jaguaren under de hårda förhören utan att begripa att han därigenom blir lovligt byte. När Slaven skjuts kort därefter under en övning är det ingen som bryr sig, alla talar om en vådaskjutning. Alla utom kadetten Poeten, som är övertygad om att Jaguaren är den skyldige ...
Handlingen bygger på författarens egna erfarenheter från militärskolan Leoncio Prado i Lima, Peru och skildrar det latinamerikanska militära etablissemanget med dess brutalitet, översitteri och extrema manlighetskult. Tusen exemplar brändes upp offentligt av militären och flera peruanska militärer gick ut och fördömde boken.
Mario Vargas Llosa började skriva Staden och hundarna hösten 1958 på en krog vid Retiroparken i Madrid och skrev färdigt romanen i ett vindsrum i Paris vintern 1961. Manuskriptet irrade som en osalig ande från det ena förlaget till det andra tills det hamnade hos den legendariske förläggaren Carlos Barral i Barcelona. Barral såg till att romanen fick det litterära priset Biblioteca Breve 1962 och lirkade den genom Francos censur, vilket tog åtskilliga månader, och fick så småningom ge ut den hösten 1963 mot att författaren tonade ned alla de "obsceniteter" censorerna hittat. Censor nummer 4 föreslog förbud mot utgivning grundat på "den liderliga njutningslystnad varmed författaren skildrar oväsentligheter hos moraliskt fördärvade och frånstötande ungdomar".
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Staden och hundarna
Om boken
What gave that roar of mockery; That roar in the sea's roar?
The ghost of Roger Casement is beating on the door.
William Butler Yeats: The ghost of Roger Casement
Sir Roger Casement (1865-1916) är en av de mest omskrivna och mytomspunna frihetshjältarna i irländsk historia. Casements ryktbarhet vilar främst på den rapport han sammanställde under sin tid som konsul i den belgiska besittningen Kongo efter att ha bevittnat den grymma behandling som kongoleserna utsattes för. Rapporten väckte så stor uppmärksamhet att kung Leopold II så småningom tvingades avstå besittningen. Senare kom Casement att avslöja gummibaronernas hänsynslösa utnyttjande av ursprungsbefolkningen i Putumayo i det inre av Amazonas.
Efter att ha adlats för sina insatser i brittisk diplomatisk tjänst började Casement ägna sig åt den irländska kampen för självständighet, men när Påskupproret inleddes 1916 hade Casement redan hunnit gripas av engelsmännen och inväntade sin rättegång, anklagad för förräderi mot Storbritannien.
Vargas Llosa börjar sin roman om Casement när denne mottagit dödsdomen i Pentonville Prison och väntar på utslaget av sin nådeansökan. I tillbakablickar minns han sitt kringflackande iv och tänker på alla människor av skiftande slag han mött under sina uppdrag och alla grymheter han bevittnat. Vargas Llosa låter också Casement reflektera över sin Svarta dagbok, vars autenticitet bestrids än i dag. Den Svarta dagboken hittades av Scotland Yard under rättegången och här framträder en ny bild av Casement, den av en homosexuell man som konsekvent utnyttjat unga pojkar sexuellt under sin tjänstgöringstid, detta i en tid då homosexualitet i sig var ett brott. Frågan som Vargas Llosa ställer till läsaren är: Vad är en hjälte?
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Keltens dröm
Om boken
Artur Lundkvist, Svenska Dagbladet
1902, samma år som Joseph Conrad utkom med Mörkrets hjärta, utkom ett skakande vittnesbörd av den brasilianske journalisten och författaren Euclides da Cunha. Bokens titel var Os Sertões (Markerna brinna, sv. övers. 1946) och den skildrade den blodiga massaker som ägt rum i slutet av 1800-talet i nordöstra Brasilien då den religiösa stadsstaten Canudos krossades.
Mario Vargas Llosas roman Kriget vid världens ände från 1981 skildrar också massakern i Canudos och Llosa har sagt att den är hans egen motsvarighet till Krig och fred. Llosa inte bara skildrar massakern utan han har även använt Euclides da Cunha som en av romanens huvudpersoner och tillägnat honom sin roman.
Ursprunget till da Cunhas och Vargas Llosas verk står att finna i Antonio Maciel, Rådgivaren, O Conselheiro, kallad. Denne var en väckelsepredikant som i Sertao i slutet av 1800-talet grundade en utopisk stadsstat, Canudos. Till Canudos strömmade en stor fattiga lantarbetare från städernas slum som i Maciel såg en ny Messias som skulle befria dem ur fattigdomen i sitt kristna, jämlika samhälle. Maciels starka karismatiska dragningskraft och hans upproriska, religiösa profetior gjorde honom genast till en av den nyligen utropade brasilianska republikens främsta fiender. I omgångar sändes regeringstrupper för att kväsa sektens medlemmar men dessa bjöd hårt motstånd. Till slut sände regeringen in en armé som till större delen bestod av ett gäng förhärdade legoknektar som utplånade hela stadsstaten Canudos, 5 000 människor brutalt slaktades.
I Vargas Llosas roman återberättas det dramatiska händelseförloppet under ett samtal mellan den ditreste reportern da Cunha och den rojalistiske baron, på vars marker Canudosanhängarna byggt sin stad.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Kriget vid världens ände
Om boken
Journalisten Santiago Zavala stöter ihop med sin fars gamle chaufför, Ambrosio, och tar med honom till baren "Katedralen" där Limas utslagna brukar träffas. Under fyra timmar sitter de båda männen och pratar och dricker samtidigt som de försöker besvara frågan: När gick det egentligen åt helvete för Peru?
Santiago vill också få reda på om hans far, Don Fermin, var ansvarig för mordet på en känd politisk motståndsman. När han fyra timmar senare vacklar ut från baren, ordentligt berusad, är han inte mycket klokare.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Samtal i katedralen
Om boken
Svenska Dagbladet
Välgöraren. Så kallades Rafael Leonidas Trujillo, diktatorn som i trettioett år höll Dominikanska republiken i ett järngrepp, mellan 1930 och 1961.
Trettiofem år efter diktatorns död återvänder den framgångsrika advokaten Urania till sitt hemland i Karibien för att göra upp räkningen med det förflutna. Hennes far, Agustín Cabral, var en av Trujillos trogna ministrar som, när han hamnade i onåd hos Välgöraren, försökte blidka honom genom att offra sin fjortonåriga dotter.
I en monolog riktad till fadern avslöjar Urania vad som hände den gången. Dessutom får vi följa den skrupelfrie Trujillos storhetsvansinniga tankar i presidentpalatset och ta del i tio sammansvurna mäns planer på att mörda tyrannen.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Bockfesten
Om boken
Aftonbladet
Don Anselmo kommer som främling till garnisonsstaden Piura i norra Peru där han bygger upp en bordellverksamhet i Gröna Huset. Den råbarkade sergeanten Lituma, som är en flitig besökare på bordellen, lämnar Piura när han kallas ut på ett militärt uppdrag i den peruanska djungeln. Lituma ska eskortera några spanska nunnor från djungelklostret Santa Maria de Nieva uppför floden för att de ska kunna fånga in indianflickor och uppfostra dem till goda katoliker.
Lituma förälskar sig i indiankvinnan Bonifacia och tar med henne tillbaka till Piura, men Lituma återfaller genast i gamla vanor och tvingar Bonifacia att prostituera sig i Gröna Huset. När Piuras invånare under ledning av fader García kräver att bordellen ska stängas bryter elden lös…
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Det gröna huset
Om boken
Helsingborgs Dagblad
De är femton när de träffas första gången i Limas burgna villastad Miraflores i början av femtiotalet. Lily, "den lilla chilenskan", är fräck och framfusig och bäst på att dansa mambo. Ricardo, medelklassynglingen, blir handlöst och hjälplöst förälskad, men avvisas av den flyktiga Lily.
Ödet vill att deras vägar korsas många gånger under de kommande decennierna, på platser runtom i världen: Paris, Tokyo, London, Madrid och Havanna. Varje gång blir Ricardo lika förälskad i Lily igen, men själv älskar Lily sin frihet och den trygghet som bara pengar och makt kan ge.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Den stygga flickans rackartyg
Om boken
Aftonbladet
I 50-talets Lima arbetar den artonårige Varguitas som nyhetsredaktör på radistostationen Panamericana. Med beundran och förfäran iakttar han sin kollega, den bolivianske demonförfattaren Pedro Camacho, vars melodramatiska radioföljetonger slår alla lyssnarrekord. Men Camachos överhettade fantasi får honom att tappa greppet över sina karaktärer (de dör i ett avsnitt för att återuppstå i nästa) och radiolyssnarnas tålamod börjar tryta.
Varguitas förälskar sig i den fjorton år äldre frånskilda tant Julia och rymmer tillsammans med henne undan släktens hot och trakasserier. Deras alltmer desperata jakt på någon som kan viga dem, varvas med Camachos skruvade radioföljetonger. Till slut tvingas Varguitas konfrontera sin familj medan den totalt utmattade Pedro Camacho hotas av avsked från radiostationen.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Tant Julia och författaren
Om boken
Mario Vargas Llosas nya stora roman är ett projekt som sysselsatt honom de senaste femton-tjugo åren. Det är en berättelse som väver samman målaren Paul Gaugins och hans mormor Flora Tristáns livsöden. En rikt orkestrerad, mångfacetterad roman som handlar om utopins nödvändighet och omöjlighet, om viljan att förändra världen och uppfinna sig själv, gestaltat genom dessa båda färgstarka, bångstyriga och skapande personligheter. Flora Tristán, oäkta dotter till en peruansk officer och en fransk mor, var en på 1830-talet verksam utopisk socialist och feminist som var långt före sin tid i sina försök att mobilisera kvinnorna och arbetarna. Dottersonen Paul var målaren och outsidern som försökte förverkliga sin paradisdröm i Söderhavet. Bådas livsprojekt hade höga personliga insatser och slutade tragiskt, men berättelsen om dem blir en vacker och gripande saga om sökandet som livshållning.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Paradiset finns om hörnet
Om boken
Man och hustru lever åtskilda efter en tidigare kärleksaffär mellan Lucrecia och sonen. Don Rigoberto som fortfarande älskar Lucrecia besinningslöst fyller under sömnlösa nätter sina anteckningsböcker med minnen, fantasier och ej avsända brev. Samtidigt, men sin far ovetande, tar sonen förnyad kontakt med Lucrecia, fast besluten att återerövra hennes förtroende och kärlek. Ovetande om varandra ansätter både far och son henne i ett spel med starka sexuella undertoner där ett antal konstverk, däribland Egon Schieles, spelar en viktig roll. Don Rigobertos anteckningsböcker kan läsas som en fristående fortsättning på Till styvmoderns lov, som utkom 1992.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Don Rigobertos anteckningsböcker
Om boken
Myndigheterna sänder två civilgardister till platsen. Den ene, korpral Lituma, är känd från flera av Vargas Llosas tidigare romaner, den andre är en kärlekskrank yngling vid namn Tomás Carreno.
Någon klarhet vinner de aldrig, eftersom någon klarhet inte finns att vinna, men berättelsen om deras undersökningar i denna magiskt realistiska värld växer till en av Vargas Llosas mera betydande romaner från senare år, utgiven och lovordad runtom i hela världen.
Med Döden i Anderna befäster Vargas Llosa sin ställning som en av latinamerikas främsta.
Läs mer
Mario Vargas Llosa
Döden i Anderna