Ingrid Elam
Foto: Cato Lein
Utforska författaren
Ingrid Elam är född 1951 på Donsö i Göteborgs södra skärgård, och är idag bosatt i Stockholm. Hon har varit verksam som litteraturvetare vid Göteborgs universitet och doktorerade 1985 på en avhandling om Den romantiska versberättelsen. Ingrid Elam har medarbetat i olika litteraturhistorieprojekt och antologier, varit verksam som litteraturkritiker i olika media sedan slutet av 1970-talet, 1989-2000 kulturchef på, i tur och ordning, GT/iDAG, GP och DN. För närvarande områdesprefekt för Konst, Kultur och Kommunikation vid Malmö högskola. 2005 mottog hon Gerard Bonniers essäpris för Min obetydliga beundran.
Utgivning
Om boken
Martina von Schwerin (1789-1875) är bara en fotnot i litteraturhistorien, och ändå var hon en av sin tids mest betydelsefulla kulturpersonligheter. Hon tog emot författare hemma, hon brevväxlade flitigt med både Tegnér och Carl Gustaf von Brinkman, den tidens litterära giganter, och hon var en av de första i Sverige att upptäcka lord Byron. Samtidigt snöt hon barn, la om förband och skötte hushållet på en stor lantgård.
Ingrid Elam har gått igenom mängder av brev och annat opublicerat material och berättar medryckande om hennes liv, men tecknar också en större bild - den av kvinnans roll som kulturell publik. Detta är kort sagt en bok om män som skriver och kvinnor som läser: om soffans tvetydiga rykte som läsmöbel, om romanens genombrott, då kvinnor fick chansen att både skriva och läsa, om hur nyheter om stora verk och konstnärliga misslyckanden spreds via brev och skvaller i första hand, och först i andra hand genom tidningar, i en litterär offentlighet som inte var större än en lokal idrottsförening idag.
Ingrid Elam har gått igenom mängder av brev och annat opublicerat material och berättar medryckande om hennes liv, men tecknar också en större bild - den av kvinnans roll som kulturell publik. Detta är kort sagt en bok om män som skriver och kvinnor som läser: om soffans tvetydiga rykte som läsmöbel, om romanens genombrott, då kvinnor fick chansen att både skriva och läsa, om hur nyheter om stora verk och konstnärliga misslyckanden spreds via brev och skvaller i första hand, och först i andra hand genom tidningar, i en litterär offentlighet som inte var större än en lokal idrottsförening idag.
Läs mer
Ingrid Elam
Min obetydliga beundran