Norstedts historia

Per Adolf Norstedt från Örebro var handlande och rådman. När han tog över ett tryckeri efter J P Lindhs änka satsade han på brännvin. Första titeln, utgiven 1823, blev Beskrifning på en ny Apparat till Potäters Upplösning och Beredning för Brännvinsbränning.

Det sågs som en samhällsnyttig handbok, finansierad av Lantbruksakademien. Sådant tryckte änkan: almanackor, statskalendern, psalmböcker, skolböcker och bondepraktikan, samt en liten egen utgivning av akademisk och historisk litteratur.

Så fortsätter också P. A. Norstedt, som låter sönerna Adolf och Carl driva firman. De ökar den juridiska utgivningen, med bland annat Svensk författningssamling. Bara ett fåtal skönlitterära titlar ges ut, men 1849 och 1854 köps rättigheterna till Erik Gustaf Geijers respektive Esaias Tegnérs skrifter.

Först på 1870-talet blir förlagsverksamheten viktigare än trycket, med utgivning av Svenska akademiens ordlista, Nytt juridiskt arkiv och Post och Inrikes Tidningar. Det är expansiva år, och takten ökas ytterligare när ”gamle hövdingen” G B A Holm tar över. Under hans år vid rodret 1879-1910 trefaldigas bokförsäljningen och antalet anställda ökar från 160 till 700.

Mer populärvetenskap och konst kommer med Carl G Laurin, barnbarnsbarn till P A Norstedt, en språkman som gjort bildningsresor i Europa. När också hans bror Thorsten träder in ökas den skönlitterära utgivningen, men den förblir ändå liten.

Under Holms ledning etableras en Norstedtsanda, byggd på hans dynamiska ledarskap och bröderna Laurins kulturella glöd. Den har sagts vara en mix av konservatism och liberalism, en del byråkrati och formalism plus en dos humanitet och familjär värme. Men den sitter även i husets väggar.

Norsdtedtshuset som byggs 1882-89 kompletterar äldre fastigheter som köpts och byggts under de första 50 åren. Stommen var delar av Stenbockska palatset, där ett tryckeri byggdes till 1857-58. På tomtens strand fanns också en trädgård, som försvann när järnvägen norr om Riddarfjärden 1870 byggdes ihop med den söderut.

Dagens borgliknande byggnad med sitt karakteristiska hörntorn byggdes för att inhysa hela verksamheten med tryckeri, bokbinderi och kontor. Frånsett då fastigheterna renoverades 1991-94 har det varit förlagets hemvist alltsedan dess.

Under första halvan av 1900-talet får skönlitteraturen ta mer plats, med bland andra de tidiga litteraturpristagarna Metterlinck och Tagore. Och när en bredare publik ska lockas blir den grafiska formgivningen viktigare. Böckerna ska vara snygga, inte bara informativa.

Historia är fortfarande en stor del av utgivningen, men skönlitteraturen ökar till 20 procent på 1920-talet med debutanter som Hjalmar Gullberg, Berit Spong och Gurli Hertzman-Ericson. På 1930-talet stiger andelen till 40 procent. En debutant är Olle Hedberg, som blir landets mest lästa författare under 1940-talet. En annan är Frans G Bengtsson.

Historia och juridik, med storsäljande Svea rikes lag, fortsätter vara viktigt. Men en milstolpe kommer 1937 med de första deckarna, av internationella författare. Djur och natur, resor och biografier tar också större plats, liksom konsten.

Inom skönlitteraturen utgör Hedberg, Gullberg, Spong och Bengtsson stommen fram till krigsslutet, och på facksidan Carl Grimberg, historiker och tidigare litterär chef på Norstedts. Men 1945 knyts Stig Dagerman till förlaget. Den hyllade tidningskrönikören blommar ut med Tysk höst, en reportagebok från det sargade Tyskland. Den följs av bland annat den psykologiska romanen Bränt barn och dramat Bröllopsbesvär, innan han 1954 tar sitt liv.

En annan debutant är Maria Lang, som 1949 kommer ut med Mördaren ljuger inte ensam. Nyckeln till morddramat är en homosexuell relation, vilket ytterst sällan skildras i den tidens romaner. Det psykologiska dramat räknas som en av Sveriges första tunga deckare.

Bakom pseudonymen döljs Dagmar Lange, studierektor vid ett flickgymnasium. Hon kommer att skriva hela 43 deckare, många av dem med kommissarie Christer Wijk som huvudperson. Hon skriver även en handfull ungdomsdeckare.

Under 1950-talet omdanas Norstedts från konservativt fackboksförlag till ett modernt och mer radikalt allmänförlag. Fackböckerna avskiljs till egen avdelning med populära titlar som Fältflora och Hemmets kokbok.

På många sätt inleder Norstedts sin moderna historia på 1950-talet med förläggaren Lasse Bergström i spetsen. Han ser till att flera unga talanger söker sig till förlaget, inte minst tack vare serien ”Ung prosa”, där hela tjugoåtta författare på några få år debuterar. Bland de författare som nu kommer till förlaget finns poeter som Kjell Espmark och Torgny Lindgren, prosaister som Birgitta Stenberg, Jan Myrdal, Lars Gustafsson, och filmförfattare som Ingmar Bergman och Vilgot Sjöman.

I början av 1960-talet debuterar Per Olov Enquist med romanen Kristallögat. Det stora genombrottet låter dock vänta på sig tills Magnetisörens femte vinter gör stor succé tre år senare.

Om 1950-talet präglades av nya författarskap så präglas 1960-talet av förlagskrisen. Titlarna blir fler men upplagorna blir lägre. Trots ekonomisk motvind debuterar författare som Torgny Lindgren och Anders Ehnmark, dessutom gör deckarduon Sjöwall & Wahlöö stor succé med sina Martin Beck-romaner. Norstedts tacklar krisen genom att starta pocketförlaget PAN 1967 – en titel per vecka ges ut fram till 1973!

På 1970-talet debuterar författare som Agneta Pleijel, Inger Edelfeldt, Carl-Henning Wijkmark och Leif GW Persson. Bland de översatta böckerna sticker Ed McBain ut med sina framgångsrika och hårdkokta deckare. När AWE/Gebers förlag köps får Norstedts även Strindbergs samlade verk, JRR Tolkiens böcker och Lars Widdings storsäljande historiska romaner.

Under 1980- och 1990-talen tillkommer Jonas Gardell och den småländske astronomen Peter Nilson, medan Jan Guillou lanserar agenten Hamilton i Coq Rouge som inleder vad som snabbt blir den mest framgångsrika svenska bokserien någonsin. Per Odensten får ett sensationellt genombrott med debuten Gheel.

Flera författare skördar också stora framgångar under denna tid. Torgny Lindgren får sitt stora genombrott med romanen Ormens väg på hälleberget och vinner Augustpriset 1995 för Hummelhonung. Per Olov Enquist publicerar de prisbelönta Livläkarens besök och Lewis resa och blir en internationellt storsäljande författare.

1997 köper Kooperativa förbundet Norstedts. Genom att slå ihop Norstedts med sina tidigare förlag Prisma och Rabén & Sjögren formas därmed en förlagsgrupp under namnet P. A. Norstedt & Söner.

En av författarna från Prisma är Majgull Axelsson, en etablerad journalist som blivit romanförfattare. Hennes roman Aprilhäxan vinner Augustpriset 1997, liksom Mikael Niemi gör några år senare med romanen Populärmusik från Vittula, följd av Torbjörn Flygt med romanen Underdog. Jonas Hassen Khemiri gör succédebut med Ett öga rött. Bland utländska författare märks Peter Høeg, Isabel Allende och författarna Imre Kertész och Orhan Pamuk som båda belönas med Nobelpriset i litteratur.

Historiska böcker får ett uppsving, med författare som Maja Hagerman, Sture Linnér och Dick Harrison, som är huvudredaktör för Sveriges historia som ges ut i åtta band under åren 2009–13.

Men inget genombrott är större än journalisten Stieg Larssons lavinartade succé med Millennium-trilogin, som han just avslutat strax innan han tragiskt avled i hjärtinfarkt 2004. Böckerna skriver förlagshistoria, blir omtalade i hela världen, översätts till ett femtiotal språk och säljer över sjuttiofem miljoner exemplar på bara några år. Trilogin är i dag de mest sålda svenska böckerna någonsin.

Tio år efter publiceringen av den första boken i Millennium-trilogi tar David Lagercrantz över stafettpinnen och skriver ytterligare tre böcker i serien. Det är en världshändelse när den första fortsättningsboken Det som inte dödar oss ges ut samtidigt i över tjugo länder. Milleniumserien har sålt i över hundra miljoner exemplar över hela världen.

Efter knappt tjugo år som ägare beslutar sig KF för att koncentrera sig på kärnverksamheten inom livsmedel. Norstedts förlagsgrupp förvärvas 2016 av Storytelkoncernen, vilket blir en händelse som skakar om hela den svenska förlagsbranschen. I ett slag blir ljudboken något som diskuteras av alla i branschen.

Det senaste decenniet har präglats av stora framgångar av böcker i vitt skilda genrer, vilket visar på breddens betydelse för ett allmänutgivande förlag: E.L. James Femtio nyanser-böcker, Elena Ferrantes Neapelkvartett och Karl Ove Knausgårds Min Kamp i sex band.

Även de stora priserna fortsätter att trilla in. J.M.G. le Clézio, Mario Vargas Llosa och Bob Dylan får Nobelpriset. Augustpriset går till flera av Norstedts författare: Bea Uusma, Carl-Henning Wijkmark, Per Olov Enquist, Sigrid Combüchen, Johannes Anyuru, Ingrid Carlberg och Elin Anna Labba. Agneta Pleijel får Svenska Akademiens nordiska pris.

Norstedts förvärvar också två förlag, Printz, som specialiserat sig på breda romaner och feelgood, och Brombergs med flera Nobelpristagare på sin lista.