Roland Poirier Martinsson
Foto: Ronny Johannesson/PRB
Utforska författaren
Roland Poirier Martinsson, f. 1962, är författare och doktor i teoretisk filosofi, knuten till Lunds universitet. Han är en flitigt anlitad föreläsare och deltar ofta i den offentliga debatten. I sin populärvetenskapliga bok Russells kalkon (2003) tar Roland Poirier Martinsson sina läsare med på en lärorik resa genom den västerländska vetenskapshistorien, från istiden till växthuseffekten.
Utgivning
Om boken
För eftervärlden är Arkimedes mest känd för att ha sprungit naken genom gatorna skrikande "Heureka" efter att ha kommit på den hydrostatiska Arkimedes princip när han låg i badet. Men vem var
han egentligen, världens första tekniska geni?
Arkimedes, världens främsta matematiker genom alla tider, föddes i Syrakusa på Sicilien år 287 f.Kr.
Där levde han också större delen av sitt liv, ända till sin död år 212 f.Kr. Enligt myten dödades han
av en romersk soldat då han stod på stranden och ritade geometriska figurer i sanden. Därav det legendariska uttalandet: "Rubba inte mina cirklar."
Arkimedes var barnsligt förtjust i att lösa problem för deras egen skull. Exempelvis räknade han ut hur många sandkorn det skulle behövas för att fylla hela universum (10000 upphöjt till 37). Men mest av allt var Arkimedes en uppfinnare. Han skapade ett mekaniskt planetarium, arkimedesskruven och utvecklade tidiga kugghjulsväxlar.
Under en tid arbetade Arkimedes som rådgivare åt Syrakusas kung Hieron. Bland annat fick han i uppdrag att göra staden ointaglig för anfallande arméer. Vid romarnas belägring av Syrakusa lyckades man hålla
fienden på avstånd en tid tack vare Arkimedes krigsmaskiner - katapulter och brännglas som satte eld på fiendeskeppens segel.
Roland Poirier Martinsson skildrar levande och medryckande tiden då Arkimedes levde, staden
och kulturen i Syrakusa och hans ungdomstid i Alexandria. Vidare får vi läsa om Arkimedes matematiska
upptäckter och hans tekniska uppfi nningar, om Arkimedes som astronom, samt vilken betydelse han fått för eftervärlden. Det är en lärorik och underhållande biografi över historiens förste och kanske främste tekniska geni.
han egentligen, världens första tekniska geni?
Arkimedes, världens främsta matematiker genom alla tider, föddes i Syrakusa på Sicilien år 287 f.Kr.
Där levde han också större delen av sitt liv, ända till sin död år 212 f.Kr. Enligt myten dödades han
av en romersk soldat då han stod på stranden och ritade geometriska figurer i sanden. Därav det legendariska uttalandet: "Rubba inte mina cirklar."
Arkimedes var barnsligt förtjust i att lösa problem för deras egen skull. Exempelvis räknade han ut hur många sandkorn det skulle behövas för att fylla hela universum (10000 upphöjt till 37). Men mest av allt var Arkimedes en uppfinnare. Han skapade ett mekaniskt planetarium, arkimedesskruven och utvecklade tidiga kugghjulsväxlar.
Under en tid arbetade Arkimedes som rådgivare åt Syrakusas kung Hieron. Bland annat fick han i uppdrag att göra staden ointaglig för anfallande arméer. Vid romarnas belägring av Syrakusa lyckades man hålla
fienden på avstånd en tid tack vare Arkimedes krigsmaskiner - katapulter och brännglas som satte eld på fiendeskeppens segel.
Roland Poirier Martinsson skildrar levande och medryckande tiden då Arkimedes levde, staden
och kulturen i Syrakusa och hans ungdomstid i Alexandria. Vidare får vi läsa om Arkimedes matematiska
upptäckter och hans tekniska uppfi nningar, om Arkimedes som astronom, samt vilken betydelse han fått för eftervärlden. Det är en lärorik och underhållande biografi över historiens förste och kanske främste tekniska geni.
Läs mer
Roland Poirier Martinsson, Johan Andersson
Arkimedes
Om boken
Hur kom det sig att livet på jorden uppstod för nästan fyra miljarder år sedan? Skedde det efter en gudomlig utandning eller var det resultatet av komplexa händelser på fysisk nivå? Det mysteriet har vetenskapen ännu inte kunnat lösa.
I boken Sånt är livet närmar sig filosofen Roland Poirier Martinsson livsfenomenet från olika perspektiv för att förstå den allra senaste forskningen på området. Han undersöker vår personliga fascination för livet, berättar hur forskare från Aristoteles till vår tid har skapat allt bättre teorier om livet och ger en sammanfattning av de senaste upptäckterna och experimenten inom biokemin och astrofysiken.
Men frågorna om livet kan inte begränsas till labben eller universiteten. Politiken ligger hela tiden nära, grundläggande etiska och existentiella avgöranden står på spel. Får vi klona varandra? Får vi döda varandra? Är vi ensamma i universum?
De senaste åren har flera forskningsgenombrott kittlat allmänheten. Rubriker har lovat att liv snart kan skapas i labbet, att Livet landade på jorden med en meteorit och att det finns miljoner planeter i Vintergatan där möjligheterna för intelligent liv är goda. Sökandet går vidare. Samtidigt tycks den viktigaste insikten vara att problemet är mycket mera svårlöst än vad man en gång trodde. Kanske måste vi helt och hållet ändra vår syn på naturen för att veta var vi ska leta?
Sånt är livet gör nedslag i universums begynnelse, antikens Grekland, Bibelns skapelseberättelse, kommunismens Sovjet, på Mars, havsbotten och många andra platser för att följa forskarnas jakt efter svaret på vetenskapens svåraste gåta.
Läs mer
Roland Poirier Martinsson
Sånt är livet
Om boken
Vad är vetenskap egentligen? Vad är den bra för? Vågar vi lita på den? Roland Poirier Martinsson tar oss med på en lärorik resa genom den västerländska vetenskapshistorien, från istiden till växthuseffekten.
Ena dagen får man cancer av akrylamid ? ett halvår senare är det ofarligt. Exemplen kan göras många. Om det så gäller fläckar på tänderna eller antalet torskar i Östersjön, så möts vi varje dag av en mängd motstridiga budskap, alla baserade på vetenskaplig forskning. Hur kan det vara så?
Enligt filosofen Roland Poirier Martinsson beror det på att vetenskapen inte är en abstrakt och egen värld, utan har skapats av människor. Ibland av ensamma genier som i snabba knyck driver utvecklingen framåt, ibland av breda forskningsprogram. Man kan därför inte förstå vad vetenskap är utan att känna till dess historia. Man kan heller inte förstå vetenskapen utan att ta hänsyn till vår egen tids normer och konvention.Vetenskapen är en kulturprodukt bland andra.
Läs mer
Roland Poirier Martinsson
Russells kalkon