Dilsa Demirbag-Sten
Foto: Leif Hansen
Utforska författaren
Dilsa Demirbag-Sten är född 1969 i sydöstra Turkiet. Hon är författare, journalist och debattör och skriver regelbundet i bl a Expressen och Östgöta Correspondenten.
Utgivning
Om boken
En debattbok som vill visa att de grundläggande liberala ställningstagandena för individens fri- och rättigheter fortfarande är giltiga och nödvändiga: hur de i själva verket erbjuder de bästa lösningarna på svåra frågor i dagens mångkulturella samhälle.
Vi lever i en värld där föreställningar om individers fri- och rättigheter utmanas i religionens och kulturens namn - också i det västerland som brukar kallas liberalt och sekulärt. Fatwan mot Salman Rushdie 1989, al-Qaidas attack på World Trade Center 11 september 2001, hedersmordet på Fadime Sahindal 2002, den islamistiska terrorattacken på Bali 2002, mordet på Theo van Gogh 2004, hoten mot de danska karikatyrtecknarna 2005-2006 och mot Lars Vilks 2007 och 2010 - visar att individuella fri- och rättigheter är mer omstridda än vad vi kanske vanligen tror.
Det finns också en utmaning som kommer inifrån de liberala demokratierna. I den multikulturalistiska retoriken framställs idén och talet om lika rättigheter för alla medborgare som ett uttryck för västerländsk självbelåtenhet och som en ovilja att se att det finns andra kulturer med andra föreställningar om individen och kollektivet. Att insistera på sekularism och individens frihet blir i denna retorik bara en ny form av intolerans. Diskussion av hedersrelaterat våld avfärdas som stigmatisering av redan sårbara minoriteter, kritik av islamism brännmärks som islamofobi, religionskritik som jämförbart med hets mot folkgrupp och så vidare.
Boken argumenterar för att individens fri- och rättigheter fortfarande måste vara giltiga, och hur de erbjuder de bästa lösningarna på svåra frågor som rätten att bära slöja, tvångsäktenskap, religionens politiska roll, rättigheter, medborgarskapstest och språktest. Individer skapar kulturer, inte tvärtom. Utan respekt för individers rätt till frihet kan vi varken ha kulturer eller demokrati.
Vi lever i en värld där föreställningar om individers fri- och rättigheter utmanas i religionens och kulturens namn - också i det västerland som brukar kallas liberalt och sekulärt. Fatwan mot Salman Rushdie 1989, al-Qaidas attack på World Trade Center 11 september 2001, hedersmordet på Fadime Sahindal 2002, den islamistiska terrorattacken på Bali 2002, mordet på Theo van Gogh 2004, hoten mot de danska karikatyrtecknarna 2005-2006 och mot Lars Vilks 2007 och 2010 - visar att individuella fri- och rättigheter är mer omstridda än vad vi kanske vanligen tror.
Det finns också en utmaning som kommer inifrån de liberala demokratierna. I den multikulturalistiska retoriken framställs idén och talet om lika rättigheter för alla medborgare som ett uttryck för västerländsk självbelåtenhet och som en ovilja att se att det finns andra kulturer med andra föreställningar om individen och kollektivet. Att insistera på sekularism och individens frihet blir i denna retorik bara en ny form av intolerans. Diskussion av hedersrelaterat våld avfärdas som stigmatisering av redan sårbara minoriteter, kritik av islamism brännmärks som islamofobi, religionskritik som jämförbart med hets mot folkgrupp och så vidare.
Boken argumenterar för att individens fri- och rättigheter fortfarande måste vara giltiga, och hur de erbjuder de bästa lösningarna på svåra frågor som rätten att bära slöja, tvångsäktenskap, religionens politiska roll, rättigheter, medborgarskapstest och språktest. Individer skapar kulturer, inte tvärtom. Utan respekt för individers rätt till frihet kan vi varken ha kulturer eller demokrati.
Läs mer
Dilsa Demirbag-Sten, Per Bauhn
Till frihetens försvar
Om boken
Dilsa Demirbag-Sten kom till Sverige som sexåring 1976. Efter att ha vuxit upp i Uppsala och Karlstad flyttade hon till Stockholm, där hon bl a varit sakkunnig åt Leif Blomman Blomberg. Hon är inte rädd för att sticka ut hakan, och har blivit en uppskattad och flitigt anlitad debattör i integrationsfrågor, hedersmord och kvinnors rättigheter.
Med åren har hennes behov av att få veta mer om sin kurdiska bakgrund vuxit. Tills för bara en generation sedan bodde hennes stam uppe i bergen - i tält. Idag bor de över hela Europa. Tills för bara en generation sedan styrde männen med fast hand över familjen. Idag går det att bryta mönstren. Men vad är det för mönster som ska brytas? Finns det ingenting bra i den gamla kulturen?
Som kvinna och kurd är det svårt att komma åt historien och kulturen. Och tiden i Sverige har gjort henne till en främling i dubbel bemärkelse, i Sverige bland svenskar men även i Kurdistan bland kurder.
Stamtavlor är en utlämnande och kärleksfull, rå och innerlig självbiografisk berättelse om en ung kvinnas försök att förstå varifrån hon kommer och vilket arv hon bär med sig.
"Jag ville skriva en bok som ger mina barn en nyckel till en av många dörrar som kommer att dyka upp i deras liv. Kanske väljer de att inte öppna den dörren. Det är upp till dem att välja. Min förhoppning är att de ska känna sig fria från skulden att förvalta. De ska inte tvingas att vara något de inte själva vill vara eller har sökt sig till. Men jag vill på det här sättet ge dem några av svaren på de frågor jag aldrig fick ställa och som kanske ingen formulerat tidigare."
Med åren har hennes behov av att få veta mer om sin kurdiska bakgrund vuxit. Tills för bara en generation sedan bodde hennes stam uppe i bergen - i tält. Idag bor de över hela Europa. Tills för bara en generation sedan styrde männen med fast hand över familjen. Idag går det att bryta mönstren. Men vad är det för mönster som ska brytas? Finns det ingenting bra i den gamla kulturen?
Som kvinna och kurd är det svårt att komma åt historien och kulturen. Och tiden i Sverige har gjort henne till en främling i dubbel bemärkelse, i Sverige bland svenskar men även i Kurdistan bland kurder.
Stamtavlor är en utlämnande och kärleksfull, rå och innerlig självbiografisk berättelse om en ung kvinnas försök att förstå varifrån hon kommer och vilket arv hon bär med sig.
"Jag ville skriva en bok som ger mina barn en nyckel till en av många dörrar som kommer att dyka upp i deras liv. Kanske väljer de att inte öppna den dörren. Det är upp till dem att välja. Min förhoppning är att de ska känna sig fria från skulden att förvalta. De ska inte tvingas att vara något de inte själva vill vara eller har sökt sig till. Men jag vill på det här sättet ge dem några av svaren på de frågor jag aldrig fick ställa och som kanske ingen formulerat tidigare."
Läs mer
Dilsa Demirbag-Sten
Stamtavlor