Gennadij Ajgi

Foto: Privat

Utforska författaren

Gennadij Ajgi är född 1934 i Tjuvasjien. Han växte upp i en helt annan språklig och kulturell miljö än den ortodoxt ryska. Tjuvasjiskan är ett ålderdomligt turkspråk, bevarat av hunnernas ättlingar i denna republik vid mellersta Volga. Tjuvasjiskan fick sitt eget skriftspråk på 20-talet och en av pionjärerna var Ajgis far som var lärare och folklivsforskare och översättare av ryska klassiker. Ajgis mor härstammade från en gammal schamansläkt. Ajgi skrev länge bara på tjuvasjiskan men uppmanades av Boris Pasternak på författarhögskolan i Moskva att börja skriva på ryska för att nå en större publik. Hans verk var dock förbjudna i Ryssland fram till början av 90-talet. Men då hade hans böcker sedan länge spridits både på ryska och i tolkningar över hela världen.

Utgivning

Om boken

Det är en underbar paradox att den mest nyskapande ryska poesin idag skrivs av en - tjuvasj.
Gennadij Ajgi växte upp i en by i Tjuvasjien, en autonom republik i centrum av Ryssland vid floden Volga. Modern kom från en gammal schamansläkt vilket präglat Ajgis förhållande till sin uråldriga kultur med rötter tillbaka till hunnerna. Tjuvasjiskan, ett turkspråk, var också Ajgis litterära språk när han som ung poet kom till Moskva och mötte de ryska modernisterna och framför allt nobelpristagaren Boris Pasternak.
Mötet blev elektriskt men föga uppskattat i Sovjetunionen där han fick publiceringsförbud. Sedan början av 1970-talet är han översatt och publicerad runt om i världen. På svenska har hittills tre böcker kommit ut.
Veronikas häfte anses vara hans mästerverk och det består av täta, lyriska kommentarer till det första året i ett litet barns liv. Veronikas häfte upptar första halvan av denna volym på svenska. Dessutom innehåller den ett urval ur Ajgis senaste produktion.

Läs mer

Gennadij Ajgi

Veronikas häfte och andra dikter