Kader Abdolah
Foto: Joyce van Belkom
Utforska författaren
Kader Abdolah är född i Iran 1954. Han tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen under Shahens regim och senare under ayatollornas, tills han 1988 tvingades fly. Samma år kom han till Holland, där han alltjämt bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på holländska. Med romanerna Kilskrift och Huset vid Moskén fick han ett stort internationellt genombrott.
Utgivning
Om boken
Persien på 1800-talet. Storvesiren inser att landet är i desperat behov av modernisering och reformer för att kunna följa med i de europeiska staternas utveckling.
Men han stöter på stora hinder och det största hindret av dem alla är shahens moder: Mahdolia som anser sig vara en lika stor kulturpersonlighet som ryska Katarina den stora. Mahdolia menar i stället att Persien måste bevara sin ålderdomliga kultur och övertygar sin son shahen att demokratin inte är något lämpligt styrelseskick för Persien.
Samtidigt pågår ett internationellt stormaktspel där Persien utgör själva spelplanen. Ryssland, Storbritannien och Frankrike slåss om att få vara med om att utvinna landets oljefyndigheter och bygga upp dess järnvägssystem. Britterna vinner maktspelet och skaffar sig efter hand kontroll över både telegrafsystemet, Persiska gulfen och tobaksindustrin.
Den unge studenten och upprorsledaren Jamal Khan leder den reformrörelse som till slut tvingar shahen att instifta ett parlament och upprätta en konstitution. Shahen känner sig trängd och vänder sig till Ryssland för att slå ner rörelsen med vapenmakt. Frågan är om shahen kan stoppa moderniseringen?
Men han stöter på stora hinder och det största hindret av dem alla är shahens moder: Mahdolia som anser sig vara en lika stor kulturpersonlighet som ryska Katarina den stora. Mahdolia menar i stället att Persien måste bevara sin ålderdomliga kultur och övertygar sin son shahen att demokratin inte är något lämpligt styrelseskick för Persien.
Samtidigt pågår ett internationellt stormaktspel där Persien utgör själva spelplanen. Ryssland, Storbritannien och Frankrike slåss om att få vara med om att utvinna landets oljefyndigheter och bygga upp dess järnvägssystem. Britterna vinner maktspelet och skaffar sig efter hand kontroll över både telegrafsystemet, Persiska gulfen och tobaksindustrin.
Den unge studenten och upprorsledaren Jamal Khan leder den reformrörelse som till slut tvingar shahen att instifta ett parlament och upprätta en konstitution. Shahen känner sig trängd och vänder sig till Ryssland för att slå ner rörelsen med vapenmakt. Frågan är om shahen kan stoppa moderniseringen?
Läs mer
Kader Abdolah
Konungen
Om boken
Ismaiel har flytt från Iran och lever som politisk flykting i Holland. Där ger han sig i kast med att tolka sin dövstumme far Agha Akbars efterlämnade dagbok. Det blir en resa som förändrar hans liv.
Arbetet försvåras emellertid av att fadern aldrig lärde sig skriva på riktigt utan helt enkelt efter bästa förmåga kopierade kilskriften i en berömd grotta. I takt med att sonen lyckas tolka texten kommer han också närmare sin far - men också det land vars religiösa ledning tvingat honom i politisk exil.
Faderns berättelse inleds i början av nittonhundratalet. Han växer upp i en trakt som är känd för att väva de finaste mattorna i hela Persien - mattor som är så tjocka att vissa tror sig kunna flyga om man sitter på dem. Och inte långt därifrån ligger också den berömda grottan där den förste kungen av Persien lät hugga in en text i kilskrift om Mahdi, Messias, som ska komma och befria världen.
Men allt förändras med statskuppen 1921. General Riza Khan utropar sig till kung och en våldsam modernisering tar vid för landet som döps till Iran.
Dagbok i kilskrift är en rörande och tidlös berättelse om bandet mellan far och son - ett band som varken tid, geografiska avstånd eller politiska skeden kan bryta.
Arbetet försvåras emellertid av att fadern aldrig lärde sig skriva på riktigt utan helt enkelt efter bästa förmåga kopierade kilskriften i en berömd grotta. I takt med att sonen lyckas tolka texten kommer han också närmare sin far - men också det land vars religiösa ledning tvingat honom i politisk exil.
Faderns berättelse inleds i början av nittonhundratalet. Han växer upp i en trakt som är känd för att väva de finaste mattorna i hela Persien - mattor som är så tjocka att vissa tror sig kunna flyga om man sitter på dem. Och inte långt därifrån ligger också den berömda grottan där den förste kungen av Persien lät hugga in en text i kilskrift om Mahdi, Messias, som ska komma och befria världen.
Men allt förändras med statskuppen 1921. General Riza Khan utropar sig till kung och en våldsam modernisering tar vid för landet som döps till Iran.
Dagbok i kilskrift är en rörande och tidlös berättelse om bandet mellan far och son - ett band som varken tid, geografiska avstånd eller politiska skeden kan bryta.
Läs mer
Kader Abdolah
Dagbok i kilskrift
Om boken
"Zayed ebne Sales är mitt namn. Jag var krönikeskrivare åt sändebudet Mohammad. Sändebudet hade inte någon son. Han adopterade mig när jag var omkring sju år. Alla kallade mig Zayed, Mohammads son."
Kort efter Mohammads död blir Zayed kallad till Omar, islams främste ledare. Av honom får Zayed uppdraget att samla sändebudets uppenbarelser och nedteckna det som ska bli Koranen.
Arbetet leder Zayed till Mekka och Medina, där han talar med präster och köpmän, kristna och judar, Mohammads dotter och hans hustrur, hans vänner och fiender. Utifrån dessa pusselbitar växer sakta bilden av sändebudet Mohammad fram som en drömmare och livsnjutare - men också som en krigsherre och slug politisk ledare, ständigt beredd att ta nya risker och utmana överheten.
Kader Abdolahs stora boksuccé ger en ny bild av mannen som skapade en världsreligion.
"Jag ville skriva om Mohammad som en människa", har Kader Abdolah sagt, "inte som profet". Sändebudet är på många sätt fortsättningen på Huset vid moskén (som 2007 kom tvåa i folkets omröstning av den bästa nederländska boken genom tiderna).
Kort efter Mohammads död blir Zayed kallad till Omar, islams främste ledare. Av honom får Zayed uppdraget att samla sändebudets uppenbarelser och nedteckna det som ska bli Koranen.
Arbetet leder Zayed till Mekka och Medina, där han talar med präster och köpmän, kristna och judar, Mohammads dotter och hans hustrur, hans vänner och fiender. Utifrån dessa pusselbitar växer sakta bilden av sändebudet Mohammad fram som en drömmare och livsnjutare - men också som en krigsherre och slug politisk ledare, ständigt beredd att ta nya risker och utmana överheten.
Kader Abdolahs stora boksuccé ger en ny bild av mannen som skapade en världsreligion.
"Jag ville skriva om Mohammad som en människa", har Kader Abdolah sagt, "inte som profet". Sändebudet är på många sätt fortsättningen på Huset vid moskén (som 2007 kom tvåa i folkets omröstning av den bästa nederländska boken genom tiderna).
Läs mer
Kader Abdolah
Sändebudet
Om boken
"Det var en gång ett hus, ett gammalt hus, som hette 'huset vid moskén'". Så inleds Kader Abdolahs familjeepos som utspelar sig under flera viktiga skeden i Irans dramatiska historia.
I mittpunken står just huset vid moskén, där tre kusiners familjer bor: köpmannen Agha Jan, imamen Alsaberi och böneutroparen Agha Shoja. Familjen har under åttahundra år, generation efter generation, styrt det mesta i staden Senejan.
Basaren är stadens ekonomiska centrum - och där härskar matthandlaren Agha Jan i kraft av sina hundra anställda. Dessutom nedtecknar han allt som rör familjen, staden och huset med svärmödrar, barn, matthandlare och halvgudar.
I huset finns hela tiden berättelserna närvarande: berättelser om kärlek och svek, kvinnor med slöja och kvinnor med nylonstrumpor, om pengar och förbjudna tv-program. Huset vid moskén är ett vindlande familjedrama som utspelas i skuggan av islamska traditioner, fundamentalism och motrörelser.
I mittpunken står just huset vid moskén, där tre kusiners familjer bor: köpmannen Agha Jan, imamen Alsaberi och böneutroparen Agha Shoja. Familjen har under åttahundra år, generation efter generation, styrt det mesta i staden Senejan.
Basaren är stadens ekonomiska centrum - och där härskar matthandlaren Agha Jan i kraft av sina hundra anställda. Dessutom nedtecknar han allt som rör familjen, staden och huset med svärmödrar, barn, matthandlare och halvgudar.
I huset finns hela tiden berättelserna närvarande: berättelser om kärlek och svek, kvinnor med slöja och kvinnor med nylonstrumpor, om pengar och förbjudna tv-program. Huset vid moskén är ett vindlande familjedrama som utspelas i skuggan av islamska traditioner, fundamentalism och motrörelser.
Läs mer
Kader Abdolah
Huset vid moskén