Stora historiepriset 2016 går till Fredric Bedoire

Fredric Bedoire har kallats folkbildare och beskrivits som en av landets mest mångsidiga och produktiva arkitekturhistoriker, känd för sin förmåga att levandegöra arkitekturens historia för generationer av arkitekter och intresserad allmänhet.

I sitt senaste verk, Den svenska arkitekturens historia (vol 1-2, Norstedts förlag, 2015) låter han arkitekturen berätta Sveriges historia. Olika byggtekniker och arkitektoniska stilar får spegla samhällets sociala, politiska, ekonomiska och religiösa förändringar.

Fredrik Bedoire har tidigare hedrats med Svenska Akademiens Hirsch-pris, Samfundet Sankt Eriks hedersplakett, Stockholms Byggnadsföreningens Olle Engkvistmedalj och arkitekternas kritikerpris samt Stora fackbokspriset 2015.

Juryns motivering:
Ett utmärkande drag i den historiska utvecklingen under de senaste århundradena är att den miljö eller rent av den verklighet som människor levt och verkat i allt högre har varit en av människor byggd sådan. Med urbaniseringen har den byggda miljön blivit allt viktigare och i dagens stadsbyggande är ofta även naturmiljöerna planerade och uppbyggda i efterhand. I den historiska forskningen har man också lagt allt större vikt vid den materiella och byggda miljöns betydelse för människors vardagsliv och nära band till samhällets hela organisation.

Professor Fredric Bedoire är en av landets främsta arkitekturhistoriker. Han föddes 1945, disputerade 1974, blev docent i konstvetenskap ett år senare och har sedan 1992 varit professor i arkitekturhistoria vid Kungliga
Konsthögskolan. Hans författarskap är mycket omfattande och har rört det mesta från kyrkor till gamla bondgårdar, stora institutionsbyggnader och industrimiljöer. Ett särskilt intresse har han ägnat såväl enskilda byggnader som den samlade stadsmiljön i Stockholm. I sitt senaste verk, Den svenska arkitekturens historia, (vol. 1-2, Norstedts förlag, 2015) har Bedoire på ett mästerligt sätt på tusen sidor sammanfattat tusen år av svensk byggnadskonst. Hans skildring av enskilda hus och byggda miljöer formas här till en historia om samhällsbyggande i ordets konkreta innebörd.

Stora historiepriset delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kommun till historiker eller annan som, utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat.

– Förståelse för hur den byggda miljön hänger samman med samhällets utveckling och människors livsvillkor under olika historiska epoker ger perspektiv på angelägna frågor i vår egen tid som t ex urbaniseringen och dess konsekvenser, säger Karin Lindvall, länsmuseichef på Sörmlands museum. Det är därför extra roligt att juryn har valt en pristagare som så tydligt bidragit till att belysa sådana frågor.

Priset delas ut 15 september på Culturum i Nyköping.