”Än har vi inte tagit död på våra huvudpersoner”

De har stått bakom succéer som Beckfilmerna, Graven och Morden. Ändå kom paret Börjlind stora genombrott när Springfloden, deras första deckare, gavs ut år 2012. Nu är de aktuella med både en ny tv-serie och Kallbrand, den femte boken i serien om Tom Stilton och Olivia Rönning.

I Rolf och Cilla Börjlinds liv finns det ett före och efter 2012, när de romandebuterade med Springfloden, som landade med en skräll i bokhandeln. Idag har de sålt hundratusentals böcker om den kaotiske Tom Stilton, nyutexaminerade Olivia Rönning och bohemiska Mette Olsäter. De fem böckerna har dessutom gjort succé utomlands och sålts till totalt 32 länder. Samt blivit en älskad tv-serie.

– Skillnaden blev enorm, säger Cilla Börjlind. Som manusförfattare får man sällan någon uppmärksamhet alls – där ligger fokus på skådespelare och i vissa fall regissörer. Plötsligt hamnade all uppmärksamhet på oss. Det var väldigt ovant och ibland lite obekvämt.

Samtidigt är de fortfarande deckarvärldens doldisar, många läser deras böcker men få känner igen dem på stan.

– Vi vill gärna ha det så, säger Rolf Börjlind. Vi vill inte vara med i Let’s Dance.

De är gifta och jobbar en och halv meter ifrån varandra vid varsitt skrivbord hemma i villan –och har gjort det i 25 år. Och tycker fortfarande att det är lika roligt.

– Det är skitkul, säger Cilla. Vi träffades när vi jobbade ihop med en tv-produktion och började snart skriva Beck tillsammans. Eller, Rolf började skriva medan jag var föräldraledig, men snart var jag så involverad i arbetet att vi började jobba tillsammans helt och hållet.

– Det finns många fördelar med att jobba i par, säger Rolf. Det är ingen slump att så många deckarförfattare gör det. Associationerna går så mycket snabbare när man är två. Sedan är det logistiskt nödvändigt eftersom vi har så många historier i böckerna som är invävda i varandra, och dessutom ur flera olika tidsperspektiv. Vi behöver vara två för att hålla ordning på allt.

Arbetet går likadant till som när paret skrev manus, med whiteboards och post-itlappar som flyttas runt. Och de pratar fortfarande i manustermer. De skriver inte ”kapitel”, utan ”scener”. Ofta finns historien klar när själva skrivarbetet drar igång. Utom med Kallbrand.

– Vi börjar kanske bli mer rutinerade, säger Cilla, för vi hade inte löst allt när vi började skriva Kallbrand. Där började vi i varsin ände...

– ...och hoppades att vi skulle mötas på mitten, säger Rolf och skrattar.

Oftast tar de ett spår var som de skriver om. Antingen följer de varsin karaktär eller varsitt brott. Sedan pusslar de ihop delarna.

– Fast vi kan byta karaktär med varandra mitt i processen, säger Cilla. Ofta masserar vi texten så länge mellan varandra att inte ens vi vet vem som har skrivit vad.

– Våra kompisar har försökt lista ut vem som har skrivit vilken del, men de lyckas sällan, säger Rolf. Fast när det är pelargoner med i texten förstår de att det är Cilla som ligger bakom.

– Ibland hittar de vissa typiska Roffe-uttryck. Fast det har visat sig att det lika gärna kan vara jag som ligger bakom de styckena, säger Cilla. Vi har jobbat så länge tillsammans att vi har ett gemensamt språk.

Parallellt med arbetet med Kallbrand skrev de manus till tv-serien Springfloden 2 (uppföljare till den populära tv-serien Springfloden, som sändes 2016). Serien sänds i SVT just nu.

– Det blev lite rörigt, säger Cilla Börjlind. Vissa karaktärer som finns med i Springfloden 2, är inte med i böckerna. Eller så har de olika personligheter. Plötsligt satt Roffe och skrev in detaljer i Kallbrand som hörde hemma i Springfloden 2!

När det gäller Kallbrand kom titeln först, sedan historien. Den lät bra och spännande, tyckte både de och förläggaren. Och den kändes som en bra beskrivning på ett samhälle som är på väg att bli sjukt.

– Vi är ganska tydliga med var vi står politiskt, säger Rolf Börjlind. I första boken satte vi fokus på multinationella företag, därefter vinster i välfärden, Nordisk motståndsrörelse och flyktingfrågan. Vi har alltid velat få in något högaktuellt och politiskt budskap i varje bok. Det gör det meningsfullt att skriva.

I Kallbrand berörs inte bara #metoo, utan även justitiemord och förföljelsen av rohingyerna i Burma.

När boken börjar verkar samtliga huvudpersoner vara nere för räkning. En har begått ett brott, en är gravid och en har gått i pension.

– Det är roligt att som författare utsätta våra huvudpersoner för saker. Än så länge har vi inte använt generalgreppet att ta död på någon av dem, säger Rolf medan Cilla bestämt skakar på huvudet.

Just det är de inte överens om. Däremot är de helt eniga om vilka karaktärer de är mest förtjusta i:

– Minken! säger båda i munnen på varandra.

– Vi hade egentligen tänkt skriva ut honom, men Johan Widerberg tolkade honom så bra i tv-serien att vi bara måste behålla honom. Han tillför humor. Och så Mette och Mårten Olsäter. De är har en vuxen, rolig och kärleksfull relation och ligger väldigt långt ifrån kriminalromanernas vanliga schablonbilder.