Den lysande världen

I Minnen om framtiden skildras en ung kvinnas liv efter det att hon flyttar från mellanvästern till New York. Året är 1978 och S.H., alias Minnesota, påbörjar arbetet med sin första roman men blir ständigt avbruten av sin märkliga granne, Lucy Brite. Minnesota tjuvlyssnar på Lucy genom de papperstunna väggarna i det vanskötta huset och börjar nogsamt skriva ner den andra kvinnans oberäkneliga monologer om en mördad dotter och hur hon vill hämnas hennes död.

Fyrtio år senare upptäcker författaren S.H. av en slump den dagbok som hon förde 1978 och skriver en självbiografi, Minnen av framtiden, i vilken hon blandar dagbokstexterna, utdrag ur sin aldrig avslutade roman och egna förklarande anmärkningar som skapar en dialog mellan sina två olika jag från två olika årtionden. Hon minns. Hon minns fel. Hon glömmer. Saker som inträffade i det förflutna får en helt ny innebörd. Hon försöker även återskapa hemska minnen av ett sexuellt övergrepp. Hon firar minnet av den vilda och upproriska dadaistiska konstnären och poeten baronessan Elsa von Freytag-Loringhoven. I takt med att boken vecklar ut sig får läsaren bevittna hur S.H. uppnår en känsla av självständighet genom att skriva sig fri från behovet att utkräva straff.

På ett intelligent, roligt, upprörande och gripande sätt samlar Siri Hustvedt i sin sjunde roman de ledmotiv som har gjort henne till en av dagens mest uppskattade författare: tidens nyckfullhet, patriarkatets grymhet och hur fantasin erbjuder oanade möjligheter att omskapa nuet.

Konstnärinnan Harriet Burden känner uppgivenhet inför att ständigt förbises av New Yorks konstnärselit. Då bestämmer hon sig för att genomföra ett experiment: hon döljer sin identitet bakom tre påhittade manliga konstnärsalias. Men när hon till sist träder fram får hon inte den reaktion hon förväntat sig.

Siri Hustvedts nya roman kan beskrivas som en intellektuell deckare i konstvärlden. I centrum står en avliden, sedan länge bortglömd konstnärinna, vars verk plötsligt uppmärksammas på nytt - inte minst tack vare hennes unika synsätt på identitet, kön, femininitet, konstnärlig makt. Jakten på henne går via anteckningar, dagböcker, artiklar, spridda minnesbilder av barn, älskare, vänner. Fram träder en kvinna som under sitt liv bar flera motstridiga masker och vars psykologiska dubbelspel också fick tragiska konsekvenser.

Den skakande kvinnan är ett slags memoarbok om en märklig krampliknande sjukdom som Siri Hustvedt lidit av sedan 2006. Den uppkom plötsligt under ett tal hon höll till minne av sin nyligen avlidne far.

I boken inleder Hustvedt en jakt på en diagnos för att finna vad som är fel på henne. Är det en psykologisk åkomma eller en nervsjukdom? Var det faderns död som utlöste attacken? Borde hon träffa en psykolog, en neurolog eller både och? Eller är hon en hysterika? Frågorna leder henne in på medicinsk historia, dagens psykologi, neurologi, psykoanalys, litteratur och filosofi.

Med sitt enorma kunnande och sin egen historia undersöker Hustvedt det gamla dilemmat kropp och själ. Hon går logiskt tillväga - vilket leder till en ofta rolig, ständigt originell bok som hoppar mellan läkarmottagningar och magnetröntgenkameror. Går det att förstå gåtan med dubbelgångarbeteenden och hörselhallucinationer? Vad är egentligen hysteri, hur fungerar medvetande och drömmar, hur hänger minne och trauma samman?

Detta är en personlig bok som skulle kunna kallas en blandning av Susan Sontag och Oliver Sacks.

Konsthistorikern Leo Hertzberg upptäcker en fantastisk målning av en okänd konstnär på ett galleri i New York. Han köper tavlan och spårar upp dess skapare, Bill Weschler. Detta blir inledningen till en livslång vänskap.

Leos berättelse, som spänner över tjugofem år, följer den växande vänskapen mellan hans egen familj och Bills - genom deras nästan jämngamla söners födelse, upplösningen av Bills första äktenskap och de lyckliga åren under hans andra, när de två familjerna bor i samma hus i SoHo och gemensamt hyr ett hus i Vermont under ferierna. Men banden mellan dem och deras hustrur spänns till det yttersta när de drabbas av en svår tragedi, och därtill kommer ett skändligt dubbelspel vars destruktiva konsekvenser de först sent inser.

Alltmedan känslan av annalkande hot tilltar ges här ett lysande porträtt av en konstnär. Men Siri Hustvedt skildrar framför allt nära relationer - mellan föräldrar och barn, äkta makar och syskon. Vad jag älskade är ett fascinerande studium i kärlek, förlust och svek.