Lövsågare, innerkurva

"Påträffad i en flodbädd från ägar- och svamlarkulturen: en korgliknande vagnkonstruktion av nättyp, tillverkad i s.k. stål, med ett tvärgående handtag av s.k. plast på ena kortsidan. Korgens mått 68 x 56 x 49 cm. Korgen vilande på fyra st. 47 cm långa, snedställda ben, tillika av stål. I nederänden på benen försedd med fyra små hjul, dvs. ett i varje hörn av konstruktionen, skodda med s.k. gummi och ledade med kula så att de gått att snurra åt alla håll (vilket har lett till spekulationen att man i denna civilisation kan ha haft förmågan att förflytta sej i flera riktningar samtidigt). Sannolikt en processionsvagn av något slag."

Peter Törnqvist blandar i Flygbyken märkvärdiga notiser från svunna sekel med egna betraktelser av företeelser i bortglömda skrymslen av tillvaron, allt utvalt och skildrat med en särskild blick för naturens och civilisationens absurda egenheter, på den oefterhärmliga prosa som han gjort till sitt signum.

Peter Törnqvist utsågs redan 2000 till en av de främsta svenska författarna i sin generation. Nu återkommer han med en efterlängtad romandebut.

I Westra Härad går tiden sin gilla gång. Om det är 1970-tal eller inte kvittar myrorna lika. Det var inte så längesen inlandsisen drog sig tillbaka och lämnade sandiga moar efter sig: in kom lingon och andra smålänningar.
Tjippen, Jyro, Hannele och Pjäta med flera tar existensen i besittning. Kristendom råder och skrämmer en och annan unge från vettet med sin helveteslära. Men här finns också frihetliga själar och terrängens många uppehållsrum.
Allsköns visor, ramsor och gnåmer och annat ur "den rymliga folklåren" ingår i denna smått mytologiska väv. Genom språket och berättandet kan underläge och utsatthet vändas till suveränitet, förtvivlan avtvingas några skeva grin.
I bokens sista del är scenen vriden och aktörerna utbytta. I en snar samtid luffar ett gäng sorglustiga figurer runt, à la Harry Martinsons Vägen till Klockrike. Plundringen av människor och miljö fortgår. Havsytan har stigit. Västerlandet gungar. Frågan är: ska man handla eller ska man inte handla?

Peter Törnqvists briljanta prosa är burlesk och uppfinningsrik, färgstark och detaljrikt utmejslad. Hans landsbygdsroman knyter an till en numera nästan bortglömd litterär tradition, samtidigt som den ställer denna tradition på huvudet.