Drakarnas imperium

Det gamla Rom och det gamla Kina ställs mot varandra i en ödesmättad historisk tvekamp. Av genrens italienske mästare Valerio Massimo Manfredi, verklighetens Indiana Jones.

År 260 e Kr besegrar den persiske härskaren Shapur romarna vid staden Edessa i Mindre Asien. Den romerske kejsaren Valerianus, som själv anfört den romerska armén, och hans garde blir tillfångatagna och förda till Persien där de får slava i stenbrotten under förnedrande omständigheter. Kejsar Valerianus
dör, men hans tappraste gardessoldater, ett gäng på tio hårdföra legionärer under ledning av Marcus Metellus Aquila, lyckas efter många strapatser fly ur arbetslägret.
För att undgå upptäckt ansluter de sig till en karavan, men karavanen går åt fel håll och de hamnar i
Kina. Där blir de indragna i en inbördes maktkamp mellan kejsaren av Kina och några rivaler till honom
som vill sno åt sig makten. Följden av detta blir en mängd nya äventyr och tuffa strider. Våra tappra romerska soldater dör hjältedödar den ene efter den andre, men det hela slutar lyckligt när Marcus Metellus Aquila så småningom efter tusen sinom tusen äventyr kommer åter till romersk jord!

I Ödets son, den första delen i Valerio Massimo Manfredis storslagna romantrilogi om Alexander den store (356?323 f Kr), skildras de dramatiska omständigheterna kring Alexanders födelse. Hans lidelsefulla mor Olympias och hans mäktige far Filip II av Makedonien stakade tidigt ut hans bana, och hans karismatiska ledaregenskaper gjorde honom snart till den märkvärdigaste fältherre världen skådat. Vid tjugo års ålder hade han ärvt kungatronen och inledde sitt fälttåg mot det mäktiga Perserriket. Trilogin Alexander består av delarna Ödets son, Ammons spådom och Vid världens ände, och bildar underlag till den storfilm om Alexander som nu produceras av Dino De Laurentiis, regisseras av Baz Luhrmann och där Leonardo DiCaprio spelar Alexander.

I den andra delen av den mäktiga romantrilogin om Alexander den store börjar han lägga under sig perserkungen Darius lydländer i Mindre Asien och Mellanöstern. Fästningarna Tyros och Gaza faller, han befriar Egypten och i Siwa-oasen uttalar oraklet en ödesmättad spådom. Alexander den store (356-323 f Kr) blev kung vid 20 års ålder sedan hans far Filip av Makedonien mördats. Tre år senare hade han krossat den dåtida supermakten Perserriket och dess härskare Darius. Han var en bildskön yngling, hade en utsökt bildning som givits honom av självaste Aristoteles, och var desutom ett militärt geni. Var det möjligt att han var en vanlig dödlig människa och inte en gud? Myterna om honom är otaliga, till exempel hur han löste problemet med den gordiska knuten. I del II av Valerio Massimo Manfredis mäktiga romantrilogi, Alexander Ammons spådom, inleder den 20-årige Alexander sitt fälttåg för att lägga under sig perserkonungen Darius väldiga domäner. Han vänder sig först mot Darius lydländer i Mindre Asien och Mellanöstern. Slagen om de ointagliga fästningarna Tyros och Gaza blir en fruktansvärd kraftmätning där Alexanders snille slutligen triumferar. Hans storsinthet mot sina slagna fiender får samtiden att häpna, och i Egypten hyllas han som en befriare. I Siwa-oasen i den libyska öknen,i Ammontemplet, uttalar oraklet en spådom som bestämmer hans framtid. Valerio Massimo Manfredi, född 1943, är professor i klassisk arkeologi vid universitetet i Milano. Han har också undervisat vid universitet i USA och Frankrike och har deltagit i ett stort antal expeditioner och utgrävningar. Vid sidan av sitt akademiska författarskap har han etablerat sig som internationellt bästsäljande författare till historiska romaner. Alexandertrilogin är översatt till 24 språk och utgiven i 38 länder. Orig titel Alexandros - Le sabbie di Ammon Översättning Ann-Margret Forsström Omslag Johannes Molin/Ateljén