Margaret Atwood

"Detta är de sena dikterna." Så inleder Margaret Atwood den första dikten i nya samlingen Innerligt, och för läsaren blir det lika mycket en varning som en upplysning: "Var beredd på att jag säger som det är." Mild, ironisk och stundtals häpen är Atwoods blick när hon ser på livet som det blev, men skarp och drabbande när hon med sorg beskriver övergrepp på natur och kvinnoliv.

Margaret Atwood började sin författarbana som poet och fick sitt genombrott med diktsamlingen The Circle Game som 1966 belönades med Kanadas främsta litterära utmärkelse, the Governor General's Award. Innerligt är hennes första diktsamling på svenska sedan Dörren (ellerströms, 2014) och Morgon i det brunna huset (Rabén Prisma, 1996). I Innerligt möter vi teman som bär poeten Atwoods speciella kännemärke: naturen under lupp, tvivlet på vår livsstil, möten med zombier, myter och legender och drabbande bilder av kvinnokroppen som slagfält. Varulvar, sirener och drömmar har sin givna plats, liksom djurliv och civilisationskritik. Dikterna talar om förluster och avsked, om sex, åldrande och tillbakablickar, men också om förnyelse och framtid. I Innerligt delar poeten Atwood med sig av insikter, empati och humor och ger oss ren läsglädje

Den snart femtioåriga konstnären Elaine Risley återkommer till sin hemstad Toronto för en retrospektiv utställning. Ett halvt liv tidigare flydde hon staden och ett omöjligt äktenskap. Men inte bara utställningen blir en tillbakablick. Hela hennes tidigare liv passerar revy. Vad hände med hennes plågoandar från skolan? Cordelia var den värsta av dem, men blev så småningom en förtrogen. Var hon den barnsliga ondskan personifierad? Kattöga är en till synes enkel berättelse om en ung kvinnas väg till konstnärsskap och mognad. Men den spänner över bråddjup och ställer de svåra frågorna om ondskan. Margaret Atwood har genom sina noveller, romaner och dikter fått en stor och trogen publik i Sverige. Främst är hon känd för Tjänarinnans berättelse, Råd i vildmarken, Hur man gör en man och Rövarbruden. Hon är en av Kanadas främsta skönlitterära författare.

Stan och Charmaine är ett ungt par som drabbats av arbetslöshet och personlig konkurs mitt under den nationella ekonomiska krisen. När de får ett erbjudande om att delta i ett projekt i grindsamhället Consilience ser det ut som alla deras problem är lösta. Om de skriver under ett livstidskontrakt kommer de att få både arbete och bostad - åtminstone sex månader om året. Varannan månad i Consilience måste nämligen den ena halvan av invånarna avlösa den andra halvan i fängelset Positron.

Satir och samhällskritik när Atwood skärskådar avarterna inom vårt moderna, västerländska samhälle.

En farsot har svept fram över jorden, men en liten grupp kallad MaddAddamiter överlever tillsammans med de grönögda crakerianerna - en vänligt sinnad humaniod art som framställts med bioteknik för att ersätta människosläktet.

Överlevarna i civilisationens ruiner ställs inför nya hot och möjligheter - kan mänskligheten få en andra chans, trots att vi misslyckades så grovt med den första?

Berättad med spiritualitet och svart humor för Margaret Atwoods MaddAddam läsarna djupare in i en oförutsägbar och isande dystopisk värld. En gripande och dramatisk avslutning på den internationellt prisade trilogin som inleddes med Oryx och Crake och Syndaflodens år.

Adam Ett, den goda ledaren för Guds Trädgårdsmästare - en religion som ägnar sig åt att sammankoppla vetenskap, religion och natur - har under lång tid förebådat en kommande katastrof.

När katastrofen sedan inträffar utplånas nästan allt mänskligt liv. Ren, en ung nattklubbsdansare, och Toby, tidigare medlem av Guds Trädgårdsmästare, hör till dem som finner sig strandsatta i en omgivning som är alltigenom förändrad och där ingen går att lita på.

Syndaflodens år är Margaret Atwoods mäktiga och spännande roman som blivit en stor succé runt om i världen. Den kan läsas som en parallellroman till hennes tidigare Oryx och Crake från 2003. Världen är inte längre sig lik, men med Atwoods otroliga förmåga att skapa trovärdighet i det osannolika formas en genial berättelse som ytterst handlar om människans förhållande till jorden och dess resurser.

"Jag har aldrig tidigare gått tillbaka till en roman och skrivit en fortsättning. Varför har jag gjort det nu? Delvis för att så många läsare frågat mig vad som hände efter romanen Oryx och Crake. Jag hade ingen aning, men frågorna fick mig att börja fundera. Det var en av anledningarna. En annan var att själva ämnet för romanen upptagit allt mer av min tid sedan dess.

När Oryx och Crake kom ansåg vissa att den liknande science fiction - utflippad, för märklig för att vara trovärdig - men under de tre år som gick innan jag påbörjade arbetet med Syndaflodens år började det förmodade avståndet mellan den påhittade fiktiva framtiden och den hårda realiteten vi lever i att krympa i rasande takt. Vad händer med världen? Hur kan vi ställa den tillrätta? Hur lång tid har vi på oss?

En annan återkommande fråga om Oryx och Crake handlade om kön. Varför berättades den av en man? Hur hade den varit om det istället varit en kvinna som berättat? Dessa frågor ledde mig till Ren och Toby, och vidare till deras respektive liv, och deras flyktingtillvaro. En finare sexklubb och ett lyxigt spa borde faktiskt vara ganska bra ställen att vänta ut en pandemi på: om inte annat så finns där lite mat och gott om rena handdukar."

Margaret Atwood

Den på senare år ständigt nobelpris-tippade författaren har här samlat texter från över tre decennier - artiklar, essäer, recensioner - som belyser hennes författarskap än mer.

I Sverige känner vi mest till Margaret Atwood genom hennes rosade romaner och hennes lyrik. Att hon dessutom har varit en flitigt återkommande skribent i tidningar och en efterfrågad föreläsare har vi av förklarliga skäl inte lika god kännedom om.
I Mitt nyfikna jag har Atwood samlat närmare ett femtiotal texter från 1970 till 2005. Det är en blandning av artiklar, recensioner, tal/föreläsningar och essäer i skilda ämnen, men med tonvikten lagd på litteratur och skrivande.
Boken är kronologiskt indelad i tre avdelningar, där avgörande händelser i omvärlden utgör tidsmässig gräns. I en nyskriven inledning till varje del resonerar hon kring de texter som följer och sätter också in dem i ett tidsperspektiv.
Här återfinns exempelvis artiklar om 60-talets London, om feminism, om Afghanistan. En koncentrerad text handlar om Harold Pinters typiska stil, och i ett efterord till Anne på Grönkulla beskriver Atwood lustfyllt upplevelsen av läsning i barn- och ungdomen. Den svenska läsaren kan ha särskilt intresse av Atwoods förord till en nyutåva av Doktor Glas på engelska. Recensionerna behandlar verk av García Marquez, Le Guin, Pamuk m.fl. För den som är intresserad av Atwoods egen utveckling som författare finns mycket att hämta. I flera essäer beskriver hon sitt arbete i tillblivelsen av stora romaner som Tjänarinnans berättelse och Den blinde mördaren.
Boken ger fördjupad kunskap om Atwoods liv och arbete, men även den som aldrig läst en rad av författaren kan ha stort utbyte av den.

Vilken är författarens roll? Att vara profet? Hovnarr? Ett slags Konstens överstepräst? Eller ligger i rollens kärna kanske i första hand en uppgift att bära vittnesbörd om den samtida verkligheten? Med denna centrala fråga i fokus ser Margaret Atwood tillbaka på sin egen barndom och sin karriär som författare och granskar samtidigt de metaforer som andra skönlitterära författare och poeter har använt för att förklara - eller ursäkta - det som de sysslar med. Hon synar kritiskt i sömmarna de dräkter som författare genom tiderna ansett det lämpligt att ikläda sig och de roller som de har valt att spela. Skildringen av de både levande och döda författare som Margaret Atwood valt att syna balanseras hela tiden av anekdoter från hennes egna erfarenheter som författare i hemlandet Canada och på den internationella arenan. Det lätta anslaget skymmer på intet sätt hennes allvarliga syn på såväl syftet som nöjet med att skriva, och inte heller hennes stora kunskaper om myter och traditioner i västerländsk litteratur. Margaret Atwood föddes 1939 i Ottawa och växte upp i norra Quebec, i Ontario och i Toronto. Hon är kanske mest känd för sina romaner och har under sina trettio år som yrkesverksam författare fått en stor mängd utmärkelser och hedersbetygelser, senast Storbritanniens förnämsta litterära pris, Bookerpriset, för sin roman Den blinde mördaren. Till hösten 2003 är hon aktuell med en ny stor roman. Översättning: Ulla Danielsson