Maja Hagerman
Utforska författaren
Maja Hagerman, författare, vetenskapsjournalist och outtröttlig folkbildare, utkom senast med den kritikerhyllade boken Trådarna i väven. På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige. Dessförinnan kom de omtumlande och banbrytande böckerna Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta (nominerad till Augustpriset 2015), Det rena landet. Om konsten att uppfinna sina förfäder (2006) och Försvunnen värld (2011). Hennes debutbok I spåren av kungens män vann Augustpriset 1996.
Priser och utmärkelser:
Augustpriset 1996 för Spåren av kungens män
Hertig Karls pris 2004
Hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala Universitet 2011
Disapriset 2012
Svenska Fornminnesföreningens Hildebrandpris 2012
Nominerad till Augustpriset 2015 (för Käraste Herman)
Utgivning
Om boken
2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin. Ringens återkomst samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar. Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: Hompen.Ringens återkomst är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.
Läs mer
Maja Hagerman, Inger Edelfeldt, Finn Zetterholm, Judith Kiros, John Sjögren, Jerry Määttä, Nathan Hamelberg
Ringens återkomst. Texter om Tolkien
Om boken
Maja Hagerman har en unik förmåga att se den udda detaljen och stanna kvar vid den när andra rusar vidare. Hon vrider och vänder på händelser och fenomen i historien och frågar sig om vi verkligen sett allt. Är det inte något vi glömt eller missat?
Fem texter belyser här teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen. De historiska nedslagen blir också en språngbräda ut i samtiden och framtiden. De visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras.
"Det pågår en kamp om minnen just nu. Vi lever med ett försåtligt men reellt hot, där kulturarv riskerar att kidnappas för politiska syften. Så det gäller att vara på sin vakt. Se till att berättelserna om de minnen vi delar förblir så komplexa och mångbottnade som de faktiskt är."
Läs mer
Maja Hagerman
Minnesbrunnen
Om boken
Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv. Jag har sett gåtfulla kvarnstenar i skogen i Malung i Dalarna, hur man tolkar mångtydiga hällristningar på klippor i Bohuslän eller tillverkat mekaniska räknemaskiner i Facit-fabriken i Åtvidaberg. Jag har häpnat över björnen inne på biblioteket i Dorotea i Västerbotten och hur man byker tvätt i en isvak i februari på Tvätterimuseet i Huddinge.
Jag har börjat tänka på Sverige som en väv som kommer rullande fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden. Till stor del handlar den om vår förmåga att föreställa oss samhället som något med gemensam riktning och idé. En samhällsväv vi fått i arv och som vi snart ska lämna vidare.
Men det gäller att vara på sin vakt. Det pågår en dragkamp om som vad som bör räknas som svenskt kulturarv. Min önskan är att berättandet ska fortsätta utvecklas i frihet. Och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.
Läs mer
Maja Hagerman
Trådarna i väven
Om boken
I den första boken om hans liv berättas om forskningsgåtorna han trodde sig lösa, om forskarvännerna i Nazityskland som var inflytelserika rasexperter, och om personer han mötte vid sina undersökningar, inte minst kvinnor, som skakade om hans tillvaro i grunden. I tusentals brev till Lundborg kan vi följa honom, från det att han juni år 1913 ger sig av norrut på den första av många resor till Lappmarken. Han vill göra nytta för Sverige med den nya vetenskapen, rasbiologin: mäta, fotografera, samla och jämföra utseenden. Klassificera alla han möter i högre och lägre ras. En av dem är Maria, som får följa med till Uppsala, bo på hans kontor och jobba där som städerska. När hon föder hans barn uppges att fadern är okänd. Pojken lämnas bort, men Maria lyckas faktiskt ändå få tillbaka sitt barn.
Lundborg hyllar Hitler, vill se ett Sverige med nästa bara nordiskt germanska blonda och blåögda människor i. Han utvecklar metoder för rasundersökning som senare kommer att användas inom SS. Han var mannen som åtog sig ett storslaget uppdrag: att "rädda det svenska folket".
Läs mer
Maja Hagerman
Käraste Herman
Om boken
När Sverige 2 000 år senare blev en spetsnation inom rasforskningen, var de romerska fantasierna ännu aktuella. Nazisterna skulle snart göra tanken om ett "raskrig" till germanernas försvar, till själva bränslet i sin politiska väckelse.
Men redan år 1921 beslöt den svenska riksdagen att ett rasbiologiskt institut skulle skapas - Europas första - till försvar för landets unika folkstam. Svenskarna var nämligen av ovanligt ren nordiskt-germansk rastyp, sades det.
Maja Hagermans nya bok är en tankeväckande skildring av germanernas idéhistoria i Sverige. Med avstamp i 200-talet, när nordborna mötte Rom och skapade sin säregna "fornnordiska" kultur, drar hon trådarna vidare till 1900-talet, då personalen på Rasbiologiska institutet i Uppsala iklädda vita rockar tog emot personer för rasmässig bestämning. Längs vägen dit finns arkeologer, målare, diktare och fornforskare som inte minst under 1800-talet framkallade en vision av det gamla Norden - vikingarnas värld. Omkring år 1900 hade de rasrena germanska vikingarna fått plats i skolböcker och uppslagsverk.
I dag talar genetiker inte längre om den germanska rasen. Inom genetisk forskning hittar man inga tydliga människoraser, än mindre några "germaner". Men visionen om vikingen lever märkligt nog ändå kvar i närbesläktad form. Föreställningar om ursprungligkultur och renhet florerar återigen. Ytligt sett kan det tyckas oskyldigt, men kopplingarna till politisk extremism och främlingsfientlighet finns kvar.
Maja Hagerman sätter kritiskt ljus på hur bilden av våra förfäder kom till och visar hur den ännu i dag präglar uppfattningen om vilka vi är.
Läs mer
Maja Hagerman
Det rena landet
Om boken
Livet i detta unika landskap har nu undersökts i det största arkeologiska projektet någonsin i vårt land. Längs en sträcka av 8 mil, inför byggandet av en ny motorväg för E4:an genom Uppland, har hundratals arkeologer fingranskat marken där vägen skulle fram. En sträcka som också går rakt genom en mytomspunnen trakt vid Gamla Uppsala, där det redan för tusen år sedan sades att fruktbarhetsguden Frej var kung.
Nu kan en ny historia rullas ut som en jättelik filmremsa genom detta legendariska landskap där det sagts att "Svearikets vagga" stod. Men den börjar inte vid kungshögarna i Uppsala, utan bland säljägare och samlare i en gles skärgård. Fortsätter med bronsålderns storslagna ceremonimästare som tar uppstickande uddar och berg i besittning för sina uppvisningar. Innan järnålderns flitiga bönder tar sig an de uppstigande bördiga slätterna och skapar en blomstrande samhällstillväxt.
Fynden talar om människor och deras planer. En bit av ett svärdshandtag med vackert mönster, ett vapen som legat bortgömt i skogen i nästan 4000 år. En dunkelt gnistrande kristall gömd som offer nere i stolphålet till ett mäktigt boningshus. En liten tråd av guld, inte större än ett halvt gem, i en grav från stenåldern djupt inne i skogen. Fynden handlar om husbyggen, uppfinningsrika försök att ordna kylskåp till maten, och den bävan man känt vid makternas åkallan. Aldrig förr har en bygd och dess tillkomst kunnat beskrivas så i detalj.
Maja Hagerman följer arkeologerna i deras letande, lägger pussel med fynden och upptäcker en berättelse under motorvägen. Den handlar om hur samhället tog sin början. Framför allt berättar hon om människorna. De som i det uppstigande landet började bygga sin värld.
Läs mer
Maja Hagerman
Försvunnen värld
Om boken
Läs mer
Maja Hagerman
Spåren av kungens män
Om boken
Läs mer
Maja Hagerman
I miraklers tid
Recensioner
”Det fina med Trådarna i väven är att boken inte stryker någon medhårs. […] Snarare ger alla dessa utfärder i Sverige en rad reflektioner som tvingar läsaren att tänka själv.”
”Hon har större sakkunskap än de flesta och är en stjärna på den svenska humanismens himmel. Hennes insikter om kulturarvets värde och laddningar behöver nå ut både i den tid som är och i den som kommer.”
”Jag delar hennes fäbless för att titta bakåt, neråt, i hopp om att se något som glömts och därför alltså är nytt att upptäcka. Minnena hisnar. Samtidigt ligger de på plats, redigt som kyrkmurens kvadrar.”