Imre Kertész

.css-1fr1fgy{visibility:hidden;}

Foto: Ulla Montan

Utforska författaren

Imre Kertész 1929-2016. Ett av de stora europeiska författarskapen har avslutats och Kertèsz position som en av världslitteraturens mest betydande vittnesförfattare går inte att överskatta. Han föddes i Budapest i en sekulariserad judisk familj och hamnade som fjortonåring i Auschwitz 1944. De traumatiska upplevelserna under krigsåren kom att forma hela hans författarskap. Debutromanen Mannen utan öde färdigställdes först 1975 och hade då tagit tretton år att skriva. Romanen väckte dock föga uppmärksamhet i hemlandet; faktum är att det var först efter murens fall 1989 som romanen fick ett bredare genomslag, först i Ungern och senare internationellt.

I Sverige publicerades romanen av förlaget Fripress under titeln Steg för steg (1985) men föll snart i glömska. De första böckerna på Norstedts blev debutromanen – nu under sin nya svenska titel Mannen utan öde – och Kaddish för ett ofött barn (1996). I den senare återkommer debutens alter ego som ber sin kaddish för det barn han vägrar sätta till världen på grund av att han själv varit barn i Auschwitz. Tillsammans med romanen Fiasko (på svenska 2000) bildar dessa tre romaner en triptyk som hör till vittneslitteraturens främsta och mest avgörande verk.

Den säregna journalromanen Galärdagbok gavs ut på svenska 2002, samma år som han som förste ungerska författare belönades med Nobelpriset i litteratur "för ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke". Hans Nobelföreläsning (som även ingår i essäsamlingen Det landsförvisade språket från 2007) går att läsa här: http://www.nobelprize.org

Sina sista böcker valde Imre Kertész att ge ut på Svante Weylers nystartade förlag, ett beslut som fattades i god anda. Det var Svante som med stor entusiasm tagit författarskapet till Norstedts och de två utvecklade under tiden en nära och förtrolig vänskap.

För Norstedts kommer Imre Kertész alltid att ha en särställning tack vare hans alldeles särskilda förmåga att sätta fingret på vad det innebär att vara människa i en värld som så lätt låter sig hänföras av de onda krafterna i samhället. Därav storheten och angelägenheten, därav tidlösheten och släktskapet med klassiska författare som Camus, Nietzsche, Schopenhauer, Kafka och Paul Celan.

Imre Kertész blev 86 år gammal.

Utgivning

Om boken

Budapest 1944. En polis tvingar ut en ung jude ur skolbussen. Den fjortonårige pojken begriper inte alls vad saken gäller. Tillsammans med tusentals andra judar sätts han på ett tåg och först när dörrarna till godsfinkan slås upp och vakterna tvingar ut dem förstår han: ryktena om dödslägren som han aningslöst avfärdat var sanna.

Mannen utan öde är en av världslitteraturens starkaste skildringar av koncentrationslägrens verklighet. Det är en märkligt annorlunda berättelse om en ung pojkes väg till Auschwitz, Buchenwald och Seitz - och om hans mirakulösa retur därifrån!

Den ungerske författaren Imre Kertész var deporterad under andra världskriget. Mannen utan öde är dock inte självbiografisk i vanlig mening men skrämmande allmängiltighet...

Läs mer

Imre Kertész, Georg Klein, Eva Klein

Mannen utan öde

Om boken

Med denna trilogi om en man utan öde blev Imre Kertész ett världsnamn inom litteraturen, vars vittnesbörd om koncentrationslägren och arvet efter dem hör till det viktigaste som publicerats i Europa efter kriget.

Mannen utan öde berättar historien om den fjortonårige György Köves, som sätts tillsammans med tusentals andra judar på ett tåg, men först när dörrarna slås upp till godsfinkan och de tvingas ut av vakterna förstår han att de rykten om dödslägren som han tidigare avfärdat var sanna. Detta är romanen om hans väg dit, och resan tillbaka.

I Fiasko får vi möta den medelålders författaren, med ett manus som ingen vill publicera om sina erfarenheter från nazisternas förintelseläger. Han känner sig som en fånge i sin lilla lägenhet, och börjar i stället skriva på en annan roman, om en man som är fast i ett totalitärt samhälle och som får en möjlighet att fly, men inte gör det.

En kaddish är en bön på arameiska, en viktig del av den judiska gudstjänsten. I Kaddish för ett ofött barn läser berättaren sin kaddish över det barn som han vägrar ge liv åt, till dne värld som sett Auschwitz födas.

Läs mer

Imre Kertész

Mannen utan öde, Kaddish för ett ofött barn, Fiasko

Om boken

I Imre Kertész författarskap är gränserna mellan vad som är roman och vad som är essä inte knivskarpa. I dessa essäer och tal återkommer han till sitt stora ämne: vad gör vi med erfarenheterna från Förintelsen?

Kan vi överhuvudtaget lära oss något av Auschwitz? Efter att som tonåring ha sett fasorna i Buchenwald och som vuxen författare ha skrivit ett av de mest betydande vittnesmålen från nazisternas koncentrations- och utrotningslägren, Mannen utan öde, har Imre Kertész outtröttligt sysselsatt sig med själva innebörden av det som hände där och hur mänskligheten ska handskas med den erfarenheten. För Kertész är inte lägren någon isolerad judisk angelägenhet.

"Jag menar att vi varken kränker eller förminskar judenhetens tragedi, om vi i dag, mer än femtio år efter att Förintelsen inträffade, betraktar den som en världserfarenhet, som ett europeiskt trauma." Trots att uppgiften nästan är omöjlig är det litteraturens uppgift att försöka skapa en föreställning om det ofattbara. Kertész vänder på Theodor Adornos berömda yttrande om att man efter Auschwitz inte kan skriva någon poesi: "efter Auschwitz kan man bara skriva poesi om Auschwitz."

I denna samling tal och essäer från 1989 och framåt, inklusive den föreläsning han höll när han tog emot Nobelpriset 2002, kommenterar Imre Kertész både de egna verken och de erfarenheter som födde dem. Särskilt det dubbla ödet att först vara inspärrad i ett läger och sedan vara inspärrad i ett totalitärt samhälle under fyrtio år.

Det landsförvisade språket ger en unik inblick i Imre Kertész idévärld, den värld som gjort honom till en av vår tids främsta författare.

Läs mer

Imre Kertész

Det landsförvisade språket

Om boken

Likvidation är Imre Kertész första roman efter Nobelpriset. Med den avslutar han den svit romaner som inleddes med Mannen utan öde och som tar sin utgångspunkt i Auschwitz och förintelsen av Europas judar. Den nya romanen handlar om den svåra friheten och kopplar samman arvet från Förintelsen med kommunismen och dess fall i slutet av 80-talet. En man, kallad B., författare och översättare av tysk litteratur, tar 1990 sitt liv. Han efterlämnar bl a en teaterpjäs med namnet Likvidation. I pjäsen förutskickade han det öde som också drabbade hans förlag som följd av kommunismens fall, nämligen just likvidation. En vän till författaren och redaktör på förlaget tror dock att han också efterlämnat en roman och sökandet efter detta manuskript är det som driver berättelsen. B. var född i Auschwitz, levde sitt liv fången i kommunismen och stod inte ut med tanken på ett liv i den nya friheten. Detta är romanens bärande tanke: vad händer med människor som släpps fria? Hur kommer man till rätta med sin egen anpasslighet? "Likvidation är ett unikt litterärt, mänskligt och historiskt dokument" skriver en ledande tysk kritiker, med den här boken avslutas en epok. Så är det. Ett mästervek av en nobelpristagare. Orig titel Felszámolás Översättning Ervin Rosenberg Omslag Elsa Wohlfart Larsson Imre Kertész Auschwitz-romaner: Mannen utan öde Fiasko Kaddisch för ett ofött barn Likvidation Essäböckerna: Galärdagbok En annan

Läs mer

Imre Kertész

Likvidation

Om boken

En litterär dagbok från 1990-talet som skildrar författarens väg från den tidigare totala anonymiteten till en plats i den litterära offentligheten. Samtidigt anger titeln att den ?evige? lägerfången Kertész inte riktigt kan tro att det handlar om honom själv. Dagboksromanen En annan kan läsas som en fortsättning på Galärdagbok, som kom ut på svenska 2002. I En annan noterar Imre Kertész upplevelser från det 90-tal som för honom innebar ett slags födelse som författare, mötet med en större publik, framför allt i Tyskland. För hans hemland Ungern innebar samma tid den mödosamma förvandlingen från diktatur till demokrati. Titeln En annan är hämtad från en dikt av Rimbaud där denne säger att "jag är en annan". Tanken tilltalar den "evige" lägerfången Kertész som inte riktigt kan se att den framgångsrike författaren är densamme som den marginaliserade överlevaren. Han skildrar detta i resebilder från Tel Aviv, Berlin, Leipzig och Wien, i minnen av barndom och i insprängda små berättelser. En annan är på samma sätt som föregångaren Galärdagbok ett viktigt dokument för förståelsen av en av vår tids främsta författare, som ju som bekant fick Nobelpriset 2002.

Läs mer

Imre Kertész

En annan

Om boken

En man, en ungersk författare bosatt i Budapest, kom ?en vacker dag i april nittonhundra?på den fruktbara tanken att tillbringa ett par eller på sin höjd tre dagar i Wien?. Resan gjordes efter kommunismens fall och den blev såväl ödesdiger som minnesvärd. Mannen tvingades att stiga av tåget före gränsen, man påstod att han inte deklarerat den medhavda valutan på korrekt sätt. Man tvingade honom att skriva under ett protokoll. Denna bokens första berättelse är hans egna, justerade, protokoll över resan. En annan man, också han ungersk författare bosatt i Budapest och den förste författarens mycket gode vän, vill göra en resa till Wien. Honom plågar inte tulltjänstemännen, men en dålig rygg och tanken på vännens sorgesamma upplevelser på sin resa. Han skriver en berättelse om allt detta, tillägnar den sin vän och ger den det torrt ironiska namnet ?Liv och litteratur?. Protokollen utgavs i samband med att Imre Kertész mottog Nobelpriset i litteratur 2002 i Stockholm.

Läs mer

Imre Kertész, Péter Esterházy

Protokollen

Om boken

I tjugo år försökte Imre Kertész skildra sina upplevelser från de nazistiska koncentrationslägren, som han överlevt med hjälp av en lögn. Han föddes 1929 och var efter kriget verksam som journalist, översättare och författare. När Mannen utan öde efter många om och men var klar och kom ut bemöttes den med tystnad. I det kommunistiska Ungern tyckte man att boken hade fel "tendens". Hela denna plågsamma process gestaltade han i Fiasko, andra delen i hans romantrilogi. Under samma period förde han dagbok, där han reflekterade över de svårigheter och konstnärliga problem som han ständigt konfronterades med. Galärdagbok följer samma tradition som Gombrovics berömda dagböcker. I dag anses Kertész vara en av Ungerns främste författare.

Läs mer

Imre Kertész

Galärdagbok

Om boken

Vad driver en ung människa till att bli nazist? Och hur ska han kunna komma loss? Kent Lindahl var aktiv nynazist i tio års tid. Han blev god vän med många ledande nynazister och fick själv en betydande position. Efter att ha dömts till fängelse för misshandel hamnade han i en personlig kris och beslöt sig för att lämna den nazistiska rörelsen. Kent tar idag avstånd från sitt tidigare liv och leder projektet Exit, som tar hand om avhoppade nynazister och försöker slussa in dem i ett normalt liv. Exit är hans egen berättelse om varför han blev nynazist och vad som fick honom att bryta. Boken ger också handfasta råd till föräldrar och lärare om hur man hanterar att ens barn eller elever håller på att dras till rasistiska rörelser.

Läs mer

Imre Kertész

Fiasko

Om boken

Läs mer

Imre Kertész

Kaddish för ett ofött barn

Nyheter

27 januari 2023

Därför är berättelserna om Förintelsen så viktiga

Nyheter Förintelsen