Därför är berättelserna om Förintelsen så viktiga
Norstedts förlagschef om varför vi årligen uppmärksammar Förintelsens minnesdag.
Ester och Leon Rytz är två judiska överlevare. De föddes i Polen och fördes som barn till några av de mest ökända koncentrationslägren: Treblinka, Auschwitz och Bergen-Belsen. Mot alla odds överlevde de avrättningar, slavarbete, sjukdomar, svår svält och till och med dödsmarschen från lägret.
Efter kriget kom de till Sverige och hamnade båda i Borås, utan att känna till varandras existens eller gemensamma bakgrund. En dag såg Leon Ester på stan och han blev blixtförälskad. De bildade familj och beslutade sig för att gå vidare och inte titta bakåt. Det tog lång tid innan de öppnade sig och vittnade om sina upplevelser. I boken Vad dina ögon såg berättar journalisten Snezana Bozinovska deras historia. Både den fasansfulla i Polen under Förintelsen, och det nya mer hoppfulla livet i Borås.
När jag läser boken är det en scen från lägret i Treblinka som särskilt drabbar mig. Det är Leon som berättar. En ungersk lägervakt skjuter ihjäl en mamma och hennes två små barn. Det enda skälet till avrättningen är att barnen gråter. Det är ofattbart omänskligt.
Hela Förintelsen är ofattbar. Men de enskilda händelserna, vittnesmål om förföljelser, segregation, avrättningar, ger oss ändå en möjlighet att försöka förstå. Därför är berättelserna så viktiga.
En som flitigt rest runt och berättat om Förintelsen var Emerich Roth. Han deporterades till Auschwitz med sina föräldrar och fyra systrar. Bara Emerich Roth och en syster överlevde. Efter kriget kom de till Sverige.
Likt Leon och Ester var Emerich först tyst om vad han upplevt. Men på 1990-talet, efter att ha sett hur nynazister marscherade på gatorna, började han berätta om sina erfarenheter. Han besökte över tusen skolor.
Förra året gick Emerich Roth bort, 97 år gammal. Det är en stor förlust. Men vi har kvar hans, och många andras berättelser, i böcker och i andra former, och vi kan besöka platserna där Förintelsen ägde rum.
Den 27 januari är det Förintelsens minnesdag. Ett tillfälle att hedra offren och dem som överlevde genom att läsa och lyssna till deras berättelser och hjälpa till att föra dem vidare.
I Norstedts utgivning finns många berättelser om Förintelsen och förföljelsen av judar, och om livet som jude idag. Här nedan hittar du ett urval.
Relaterat
Om boken
De ville bli hustrur till tyska SS-män, med uppdrag att föda flest möjliga ariska barn åt Adolf Hitlers Tredje rike. På så sätt skulle kvinnorna med kropp och själ bidra till att säkra nationalsocialismens långsiktiga existens.
I National Archives i USA har författaren och journalisten Christoph Andersson hittat spåren efter 218 500 kvinnor som alla ville gifta in sig i SS:s gemenskap, under Heinrich Himmlers ledning. Ett 20-tal av dem var svenskor, och deras äktenskap en hemlig statsangelägenhet. Kvinnorna tvingades genomgå gynekologiska undersökningar, med syfte att utröna om de dög som föderskor. De behövde också bevisa att de var goda nationalsocialister, rasrena, genetiskt perfekta - och utan judiskt påbrå.
Det här är berättelsen om de svenska SS-fruarna, men också om deras SS-män. Några av paren återvände till Sverige efter kriget, fast beslutna att aldrig prata öppet om vad som varit. Inte ens med sina barn, en gång avlade för det Tredje rikets räkning.
I National Archives i USA har författaren och journalisten Christoph Andersson hittat spåren efter 218 500 kvinnor som alla ville gifta in sig i SS:s gemenskap, under Heinrich Himmlers ledning. Ett 20-tal av dem var svenskor, och deras äktenskap en hemlig statsangelägenhet. Kvinnorna tvingades genomgå gynekologiska undersökningar, med syfte att utröna om de dög som föderskor. De behövde också bevisa att de var goda nationalsocialister, rasrena, genetiskt perfekta - och utan judiskt påbrå.
Det här är berättelsen om de svenska SS-fruarna, men också om deras SS-män. Några av paren återvände till Sverige efter kriget, fast beslutna att aldrig prata öppet om vad som varit. Inte ens med sina barn, en gång avlade för det Tredje rikets räkning.
Läs mer
Christoph Andersson
Svenska SS-fruar
Om boken
Den polske motståndsmannen Witold Pilecki infiltrerade Auschwitz för att berätta för världen om vad som skedde innanför lägrets murar. Men han kunde inte ana de fasor som mötte honom.
Vad får en man att frivilligt låta sig deporteras till nazisternas mest ökända förintelseläger? Frivillig i Auschwitz är den osannolika berättelsen om en av andra världskrigets okända hjältar. En man som mot alla odds lyckades skapa en underjordisk armé inne i lägret, och smuggla ut information om nazisternas illgärningar till de allierade. Tyvärr lyssnade inte omvärlden förrän det var försent.
Journalisten och krigskorrespondenten Jack Fairweather har skrivit en grundlig, skakande och ohyggligt spännande berättelse om mänskligt mod som går utöver det vanliga.
Vinnare av Costa Book of the Year 2019.
Vad får en man att frivilligt låta sig deporteras till nazisternas mest ökända förintelseläger? Frivillig i Auschwitz är den osannolika berättelsen om en av andra världskrigets okända hjältar. En man som mot alla odds lyckades skapa en underjordisk armé inne i lägret, och smuggla ut information om nazisternas illgärningar till de allierade. Tyvärr lyssnade inte omvärlden förrän det var försent.
Journalisten och krigskorrespondenten Jack Fairweather har skrivit en grundlig, skakande och ohyggligt spännande berättelse om mänskligt mod som går utöver det vanliga.
Vinnare av Costa Book of the Year 2019.
Läs mer
Jack Fairweather
Frivillig i Auschwitz
Om boken
"Det är så mycket jag inte vet om min mamma."
Kaj Schuelers mor talade nästan aldrig om sin uppväxt, och när hon dog påbörjade han en upptäcktsresa in i hennes förflutna. Ruth Herz föddes av judiska föräldrar i tyska Bingen och kom till Sverige i januari 1939, en månad före sin 16-årsdag. Tillsammans med en grupp andra judiska ungdomar grundade hon en kibbutz på Hälsinggården i Dalarna. Kvar i Tyskland fanns hennes föräldrar, vars tillvaro blev alltmer kringskuren på grund av förföljelse och förtryck.
Samtidigt som Ruth levde i en judisk gemenskap med drömmar om att utvandra till Palestina, Hemlandet, blev hennes föräldrars liv allt svårare, till den dag då de deporterades från sitt hem. Spåren efter dem slutar i polska Piaski. Troligen dödades de på plats eller i något av nazisternas närliggande läger.
Ruth återförenades aldrig med sina föräldrar, och den familjehistoria som den unge Kaj skulle ha velat lyssna till ekade av tystnad. Kaj Schueler skriver personligt och drabbande om en familj som slets itu.
Kaj Schuelers mor talade nästan aldrig om sin uppväxt, och när hon dog påbörjade han en upptäcktsresa in i hennes förflutna. Ruth Herz föddes av judiska föräldrar i tyska Bingen och kom till Sverige i januari 1939, en månad före sin 16-årsdag. Tillsammans med en grupp andra judiska ungdomar grundade hon en kibbutz på Hälsinggården i Dalarna. Kvar i Tyskland fanns hennes föräldrar, vars tillvaro blev alltmer kringskuren på grund av förföljelse och förtryck.
Samtidigt som Ruth levde i en judisk gemenskap med drömmar om att utvandra till Palestina, Hemlandet, blev hennes föräldrars liv allt svårare, till den dag då de deporterades från sitt hem. Spåren efter dem slutar i polska Piaski. Troligen dödades de på plats eller i något av nazisternas närliggande läger.
Ruth återförenades aldrig med sina föräldrar, och den familjehistoria som den unge Kaj skulle ha velat lyssna till ekade av tystnad. Kaj Schueler skriver personligt och drabbande om en familj som slets itu.
Läs mer
Kaj Schueler
En kibbutz i Falun
Om boken
Anne Franks dagbok är ett av de viktigaste dokumenten från Förintelsen.
I denna utgåva av Anne Franks dagbok återfinns dagboksanteckningar som tidigare lyfts ut av Annes far, Otto Frank. Dessa textställen utgör drygt trettio procent av boken och understryker att Anne först och främst var en tonårsflicka och en människa - inte en symbol.
Anne Frank föddes den 12 juni 1929. Sommaren 1942 gick hon och hennes familj under jorden, på flykt undan nazisterna. Anne var då tretton år och i dagboken får vi följa hennes utveckling till ung kvinna och skarpögd iakttagare av den mänskliga naturen. I augusti 1944 avslöjades gömstället. Anne Frank dog i Bergen-Belsen tre månader före sin sextonårsdag.
I denna utgåva av Anne Franks dagbok återfinns dagboksanteckningar som tidigare lyfts ut av Annes far, Otto Frank. Dessa textställen utgör drygt trettio procent av boken och understryker att Anne först och främst var en tonårsflicka och en människa - inte en symbol.
Anne Frank föddes den 12 juni 1929. Sommaren 1942 gick hon och hennes familj under jorden, på flykt undan nazisterna. Anne var då tretton år och i dagboken får vi följa hennes utveckling till ung kvinna och skarpögd iakttagare av den mänskliga naturen. I augusti 1944 avslöjades gömstället. Anne Frank dog i Bergen-Belsen tre månader före sin sextonårsdag.
Läs mer
Anne Frank, Ari Folman, David Polonsky, David Polonsky
Anne Franks dagbok
Om boken
Den tysk-judiske litteraturprofessorns Victor Klemperers dagböcker från åren 1933-1945 är utan tvivel ett av vårt århundrades märkligaste litterära verk. Intill slutet vill jag vittna är inte en skildring av Förintelsen. Victor Klemperer hamnar aldrig i något koncentrationsläger utan lever - tidvis gömd - i Dresden under hela kriget.På över 1.000 sidor skildrar han vardagslivet i Hitlertyskland på ett sätt som ingen före honom. Minutiöst, i detalj, skildrar Klemperer hur det nazismen växer från ett "övergående obehag" till att bli ett allomfattande förtryck, som tvingar honom under jorden för att klara livhanken. Tysk TV (ARD) har filmatiserat dagböckerna i en serie om 13 avsnitt. "De gör Klemperer till en av de största dagboksförfattarna - om inte den störste - på det tyska språket." Peter Gay, The New York Times Book Review "En av de mest gripande böcker som har skrivits i Tyskland detta århundrade." Politiken, Danmark "Så blir hans dagböcker från åren 1933-1945 inte bara ett av de allra viktigaste dokumenten vi har om Hitlers Tyskland utan också till ett konstverk, helt i nivå med Anne Franks holländska dagbok." Richard Swartz i Svenska Dagbladet.
Läs mer
Victor Klemperer, Peter Karlsson
Intill slutet vill jag vittna
Om boken
"Ta av dig den där. Det som händer där ute påminner om 30-talet i Polen."
Farmor pekar på Davidsstjärnan som hänger runt min hals och fortsätter:
"Du kan råka illa ut."
Vi sitter som vanligt i köket, platsen där hon till slut började berätta. Om då, hur hon överlevde. Om nu, om mardrömmarna som aldrig försvinner. Minnen från kriget som rullar på näthinnan som en film hon aldrig kan pausa. Det är på natten hon ser konturerna av deras ansikten tydligt, som hon kan höra sin lillasysters röst. Ibland lever de igen, ibland är hon tillbaka i det polska ghettot där mamma och pappa motar ut sin tonårsdotter. Tvingar henne att återigen fly till skogen, mot fienden som satt ett pris på hennes liv, bara för att hon är judinna.
Att vara en Förintelseöverlevande kallar farmor inte för en välsignelse, utan ett straff. Att tvingas leva med skulden över att hon lever, inte de.
Ett kilo socker handlar om ett av de sista vittnena till Förintelsen som fortfarande är kvar i livet. Vad händer när ingen av dem längre finns?
Farmor pekar på Davidsstjärnan som hänger runt min hals och fortsätter:
"Du kan råka illa ut."
Vi sitter som vanligt i köket, platsen där hon till slut började berätta. Om då, hur hon överlevde. Om nu, om mardrömmarna som aldrig försvinner. Minnen från kriget som rullar på näthinnan som en film hon aldrig kan pausa. Det är på natten hon ser konturerna av deras ansikten tydligt, som hon kan höra sin lillasysters röst. Ibland lever de igen, ibland är hon tillbaka i det polska ghettot där mamma och pappa motar ut sin tonårsdotter. Tvingar henne att återigen fly till skogen, mot fienden som satt ett pris på hennes liv, bara för att hon är judinna.
Att vara en Förintelseöverlevande kallar farmor inte för en välsignelse, utan ett straff. Att tvingas leva med skulden över att hon lever, inte de.
Ett kilo socker handlar om ett av de sista vittnena till Förintelsen som fortfarande är kvar i livet. Vad händer när ingen av dem längre finns?
Läs mer
Helena Trus
Ett kilo socker
Om boken
En vindlande och genial vidräkning med det förflutna.
The New York Times
Nora Krug växte upp i det Tyskland som fortfarande låg i skuggan av andra världskriget. Hon bosatte sig i New York, men hemlandet gjorde sig snart påmint, både som skuld och som längtan. För att få veta vem hon var tvingades hon att konfrontera sin historia.
I det internationellt hyllade grafiska memoaralbumet Heimat gestaltar Nora Krug sin resa tillbaka i tiden till sina släktingars liv under naziregimen och kriget. Hon tecknar i suverän stil en bild av ett land ännu präglat av krig och övergrepp, en släkt fortfarande märkt av förluster.
En unikt berättad historia om identitet, historia och hem.
Ett mästerverk till berättelse berörande som en roman, uttömmande som en faktabok.
Stern
The New York Times
Nora Krug växte upp i det Tyskland som fortfarande låg i skuggan av andra världskriget. Hon bosatte sig i New York, men hemlandet gjorde sig snart påmint, både som skuld och som längtan. För att få veta vem hon var tvingades hon att konfrontera sin historia.
I det internationellt hyllade grafiska memoaralbumet Heimat gestaltar Nora Krug sin resa tillbaka i tiden till sina släktingars liv under naziregimen och kriget. Hon tecknar i suverän stil en bild av ett land ännu präglat av krig och övergrepp, en släkt fortfarande märkt av förluster.
En unikt berättad historia om identitet, historia och hem.
Ett mästerverk till berättelse berörande som en roman, uttömmande som en faktabok.
Stern
Läs mer
Nora Krug, Nora Krug
Heimat
Om boken
Under våren 2010 besökte Julie Lindahl i ren förtvivlan det tyska federala arkivet i Berlin. Det förflutna hade kastat sin skugga över hennes familj och förgiftat relationer och lämnat stort lidande i spåren efter sig. Lindahl var förberedd på det värsta och hennes farhågor bekräftades då hon fick reda på att hennes morföräldrar hade tillhört SS i det ockuperade Polen under andra världskriget, och att de hade flytt till Latinamerika 1960, strax före rättegången mot Adolf Eichmann. Denna upptäckt ledde till en sexårig resa genom Tyskland, Polen, Paraguay och Brasilien. Den förvandlade hennes värld och sättet som hon såg på nyckelgestalterna i den, inklusive henne själv.
I sin bok, Pendeln, låter hon läsaren följa med på en dramatisk resa genom mänskligheten. I mormor Oma som älskar fin litteratur och musik, men som inte lyckas avsvära sig sin gamla ideologi, utforskar hon den tunna gränsen mellan civilisation och barbari. Hon upplever kylan som sänker sig när den gränsen förbleknar. Under utforskningen av morföräldrarnas radikalisering till renläriga nationalsocialister vandrar hon in i det obesvarbaras domäner, frågor som kanske inte går att besvara men som trots det måste ställas: Vad är ondska, varifrån kommer den och hur växer den? I senare generationers trauman blir hon medveten om den vrångbild som skammen ger upphov till när tystnad och lögner används för att dölja krigets och folkmordets verklighet.
I sin bok, Pendeln, låter hon läsaren följa med på en dramatisk resa genom mänskligheten. I mormor Oma som älskar fin litteratur och musik, men som inte lyckas avsvära sig sin gamla ideologi, utforskar hon den tunna gränsen mellan civilisation och barbari. Hon upplever kylan som sänker sig när den gränsen förbleknar. Under utforskningen av morföräldrarnas radikalisering till renläriga nationalsocialister vandrar hon in i det obesvarbaras domäner, frågor som kanske inte går att besvara men som trots det måste ställas: Vad är ondska, varifrån kommer den och hur växer den? I senare generationers trauman blir hon medveten om den vrångbild som skammen ger upphov till när tystnad och lögner används för att dölja krigets och folkmordets verklighet.
Läs mer
Julie Lindahl
Pendeln
Om boken
På morgonen den 13 juli 1942 gick den tyska Reservpolisbataljon 101 in i den polska byn Józefów. Vid nattens inbrott hade de skjutit 1500 av byns 1800 judiska invånare - kvinnor, barn, gamla...
Under de följande sexton månaderna deltog de i avrättandet av 38000 judar och sände ytterligare 45000 till koncentrationslägret Treblinka. Reservpolisbataljon 101 bestod inte av tyska yrkessoldater utan av helt vanliga män som var för gamla för att kallas in till militärtjänst. De sorterade alltså inte under Wehrmacht och heller inte under Gestapo utan under ordningspolisen.
Christopher Browning har studerat vilka motiv som drev männen att delta i massakrerna. Hans slutsatser är skrämmande: de var inte tvingade att lyda order utan gjorde det av så banala skäl som karriärism och grupptryck.
Helt vanliga män är en av de viktigaste böcker som skrivits om Förintelsen. Den ställer den fråga vi alla måste ta ställning till: Kan jag vara säker på att jag skulle ha agerat annorlunda i samma situation? Det svar Christopher R. Browning ger kommer att göra många sömnlösa.
Under de följande sexton månaderna deltog de i avrättandet av 38000 judar och sände ytterligare 45000 till koncentrationslägret Treblinka. Reservpolisbataljon 101 bestod inte av tyska yrkessoldater utan av helt vanliga män som var för gamla för att kallas in till militärtjänst. De sorterade alltså inte under Wehrmacht och heller inte under Gestapo utan under ordningspolisen.
Christopher Browning har studerat vilka motiv som drev männen att delta i massakrerna. Hans slutsatser är skrämmande: de var inte tvingade att lyda order utan gjorde det av så banala skäl som karriärism och grupptryck.
Helt vanliga män är en av de viktigaste böcker som skrivits om Förintelsen. Den ställer den fråga vi alla måste ta ställning till: Kan jag vara säker på att jag skulle ha agerat annorlunda i samma situation? Det svar Christopher R. Browning ger kommer att göra många sömnlösa.
Läs mer
Christopher Browning
Helt vanliga män
Om boken
Budapest 1944. En polis tvingar ut en ung jude ur skolbussen. Den fjortonårige pojken begriper inte alls vad saken gäller. Tillsammans med tusentals andra judar sätts han på ett tåg och först när dörrarna till godsfinkan slås upp och vakterna tvingar ut dem förstår han: ryktena om dödslägren som han aningslöst avfärdat var sanna.
Mannen utan öde är en av världslitteraturens starkaste skildringar av koncentrationslägrens verklighet. Det är en märkligt annorlunda berättelse om en ung pojkes väg till Auschwitz, Buchenwald och Seitz - och om hans mirakulösa retur därifrån!
Den ungerske författaren Imre Kertész var deporterad under andra världskriget. Mannen utan öde är dock inte självbiografisk i vanlig mening men skrämmande allmängiltighet...
Mannen utan öde är en av världslitteraturens starkaste skildringar av koncentrationslägrens verklighet. Det är en märkligt annorlunda berättelse om en ung pojkes väg till Auschwitz, Buchenwald och Seitz - och om hans mirakulösa retur därifrån!
Den ungerske författaren Imre Kertész var deporterad under andra världskriget. Mannen utan öde är dock inte självbiografisk i vanlig mening men skrämmande allmängiltighet...
Läs mer
Imre Kertész, Georg Klein, Eva Klein
Mannen utan öde
Om boken
"Det finns två slags människor som skriver dagbok. De som gör det av ett inre tvång, och de som gör det för att de har en förhoppning om att bli berömda. Ibland tillhör jag de förstanämnda, ibland de senare."
Ruth Maier föddes i Wien 1920 och dog i gaskammaren i Auschwitz 1 december 1942. Mellan 1939 och 1942 bodde hon i Oslo. 1940 träffar hon Gunvor Hofmo, en av Norges unga moderna lyriker. De får ett par års vänskap och samlevnad, och när Ruth allt mer sjunker ned i depression, är det vänskapen med Gunvor som håller henne vid liv.
"När Gunvor inte finns här är det något som saknas inom mig. Först när hon dyker upp, någonstans på avstånd, och är inom synhåll för mig, kan jag lättat sucka: Där är hon."
Berättelsen utspelar sig mot en bakgrund av förföljelser och krig, men det är inte en bok om nazismen eller om deportationerna, utan om ett kort men fullödigt liv. Det är en stor förlust att denna unga, oerhört begåvade människas liv tog slut så tidigt. Ruth Maier hade mycket troligt blivit författare om hon hade fått leva. Genom Jan Erik Volds försorg får eftervärlden nu ändå läsa denna mycket litterära dagbok. Detta är den dröm hon vårdade så ömt - Ruth Maier har till slut blivit författare.
Ruths liv och dagböcker får ett abrupt slut. Den 26 november 1942 skickar Tyskland fartyget Donau för att hämta cirka 500 norska judar och föra dem till koncentrationsläger. Av dessa dödades 346 direkt vid ankomsten till Auschwitz. De sista orden innan vi förlorar henne ur sikte är det brev hon på fartyget skriver till Gunvor Hofmo:
"Jag tror det är lika bra att det har kommit till detta. Varför ska inte vi lida när det finns så mycket lidande? Bekymra dig inte om mig. Jag kanske inte ville byta med dig."
Jan Erik Vold är en av Norges mest framstående poet och litteraturforskare. När han gick igenom Gunvor Hofmos kvarlåtenskap hittade han av en slump Ruth Maiers dagböcker.
Ruth Maier föddes i Wien 1920 och dog i gaskammaren i Auschwitz 1 december 1942. Mellan 1939 och 1942 bodde hon i Oslo. 1940 träffar hon Gunvor Hofmo, en av Norges unga moderna lyriker. De får ett par års vänskap och samlevnad, och när Ruth allt mer sjunker ned i depression, är det vänskapen med Gunvor som håller henne vid liv.
"När Gunvor inte finns här är det något som saknas inom mig. Först när hon dyker upp, någonstans på avstånd, och är inom synhåll för mig, kan jag lättat sucka: Där är hon."
Berättelsen utspelar sig mot en bakgrund av förföljelser och krig, men det är inte en bok om nazismen eller om deportationerna, utan om ett kort men fullödigt liv. Det är en stor förlust att denna unga, oerhört begåvade människas liv tog slut så tidigt. Ruth Maier hade mycket troligt blivit författare om hon hade fått leva. Genom Jan Erik Volds försorg får eftervärlden nu ändå läsa denna mycket litterära dagbok. Detta är den dröm hon vårdade så ömt - Ruth Maier har till slut blivit författare.
Ruths liv och dagböcker får ett abrupt slut. Den 26 november 1942 skickar Tyskland fartyget Donau för att hämta cirka 500 norska judar och föra dem till koncentrationsläger. Av dessa dödades 346 direkt vid ankomsten till Auschwitz. De sista orden innan vi förlorar henne ur sikte är det brev hon på fartyget skriver till Gunvor Hofmo:
"Jag tror det är lika bra att det har kommit till detta. Varför ska inte vi lida när det finns så mycket lidande? Bekymra dig inte om mig. Jag kanske inte ville byta med dig."
Jan Erik Vold är en av Norges mest framstående poet och litteraturforskare. När han gick igenom Gunvor Hofmos kvarlåtenskap hittade han av en slump Ruth Maiers dagböcker.
Läs mer
Jan Erik Vold, Ruth Maier
Ruth Maiers dagbok
Om boken
Till att börja med var gettot ett till synes normalt samhälle, mitt i Polens huvudstad. Nina studerade i Warszawagettot, hon blev kär, hon gick på fester. Och hon tog studenten, förmodligen den enda som överlevt med ett studentbetyg från Warszawagettots gymnasium. Detta betyg godkändes efter krigsslutet, och möjliggjorde för Nina att omedelbart efter kriget börja studera medicin vid universitetet i Lodz, där hon också träffade sin kommande make Jerzy.
Detta är i korthet ramberättelsen i denna gripande och spännande överlevnadshistoria. När Ninas familj och släktingar flyttar in i gettot lever de alla tillsammans: Nina, hennes föräldrar, hennes bror, hennes farföräldrar, fastrar och farbröder, tre kusiner. En efter en försvinner de ur hennes liv. Till slut finns endast Nina och hennes bror, Rudek, i livet. På gettots sista dag smugglas de ut. Det som händer sedan är drama på högsta nivå.
Lena filmade en fem timmar lång intervju med Nina, så här och var är det Nina som med egna ord berättar i boken.
Ninas resa är inte bara en bok utan även två filmversioner, en biografversion och en för SVT.
Detta är i korthet ramberättelsen i denna gripande och spännande överlevnadshistoria. När Ninas familj och släktingar flyttar in i gettot lever de alla tillsammans: Nina, hennes föräldrar, hennes bror, hennes farföräldrar, fastrar och farbröder, tre kusiner. En efter en försvinner de ur hennes liv. Till slut finns endast Nina och hennes bror, Rudek, i livet. På gettots sista dag smugglas de ut. Det som händer sedan är drama på högsta nivå.
Lena filmade en fem timmar lång intervju med Nina, så här och var är det Nina som med egna ord berättar i boken.
Ninas resa är inte bara en bok utan även två filmversioner, en biografversion och en för SVT.
Läs mer
Lena Einhorn
Ninas resa