Thomas von Vegesack
Foto: Caspar von Vegesack
Utforska författaren
Thomas von Vegesack, 1929-2012, var under många år litterär förläggare på Norstedts och specialist på tysk litteratur.
Han var en av landets främsta experter på tryckfrihetsrättens svenska och internationella historia. Han var dessutom en av internationella PEN:s vicepresidenter, efter att tidigare ha varit ordförande för internationella PEN:s kommitté för fängslade författare samt för Svenska PEN.
Under de senaste åren publicerade han en rad böcker om yttrande- och tryckfrihet genom historien.
I oktober 2011 utsågs Thomas von Vegesack till hedersdoktor vid Uppsala universitets juridiska fakultet.
Utgivning
Om boken
När Thomas von Vegesack var sexton år dog hans far. Han lärde aldrig känna honom, annat är som en man, svårt plågad av astma och fullkomligt uppslukad av sin forskning som fysiker vid Uddeholmsbolaget.
Men efterhand skulle Thomas von Vegesack lära sig att hans far Arved haft ett tidigare liv, som närmast verkade höra hemma i en annan tidsålder. En man som flera gånger utmanade studiekamrater på duell med värja, och som tjänstgjorde som tysk officer i den ryska armén under första världskriget. Så här berättar Thomas von Vegesack om sin bok:
"Över dörren till ett hus i centrala Taru hänger en skylt som berättar att den 14 januari 1919 fängslades och dödades 23 personer av kategorin "förflutna människor" som bolsjevikerna beslutat utrota. En av de fängslade var min far. Han undkom i sista minuten från arkebuseringen. Hans liv är en berättelse om krig och revolutioner, om lojaliteter och partibyten, om herrgårdsdrömmar och forskarmödor.
Men boken är inte enbart en berättelse om ett ovanligt dramatiskt liv. Arved von Vegesack framstår som en representant för en hel folkgrupp, de tyska balter som under sekler behärskade det land de kallade Livland, och vars strider med ryska härskare , och lettiska och estniska nationalister, kommit att prägla Arveds liv.
En besökare som vid den tid då Arved föddes besökte Baltikum tyckte att här rådde fortfarande medeltiden. Under Arveds livstid togs steget in i den moderna tiden, en svår och smärtsam process."
Utan hem i tiden ger en unik inblick i ett av de många europeiska öden som historien lämnat bakom sig, i en kultur som försvunnit och som bara lever kvar i brev, tidningsklipp och fotografier.
Men efterhand skulle Thomas von Vegesack lära sig att hans far Arved haft ett tidigare liv, som närmast verkade höra hemma i en annan tidsålder. En man som flera gånger utmanade studiekamrater på duell med värja, och som tjänstgjorde som tysk officer i den ryska armén under första världskriget. Så här berättar Thomas von Vegesack om sin bok:
"Över dörren till ett hus i centrala Taru hänger en skylt som berättar att den 14 januari 1919 fängslades och dödades 23 personer av kategorin "förflutna människor" som bolsjevikerna beslutat utrota. En av de fängslade var min far. Han undkom i sista minuten från arkebuseringen. Hans liv är en berättelse om krig och revolutioner, om lojaliteter och partibyten, om herrgårdsdrömmar och forskarmödor.
Men boken är inte enbart en berättelse om ett ovanligt dramatiskt liv. Arved von Vegesack framstår som en representant för en hel folkgrupp, de tyska balter som under sekler behärskade det land de kallade Livland, och vars strider med ryska härskare , och lettiska och estniska nationalister, kommit att prägla Arveds liv.
En besökare som vid den tid då Arved föddes besökte Baltikum tyckte att här rådde fortfarande medeltiden. Under Arveds livstid togs steget in i den moderna tiden, en svår och smärtsam process."
Utan hem i tiden ger en unik inblick i ett av de många europeiska öden som historien lämnat bakom sig, i en kultur som försvunnit och som bara lever kvar i brev, tidningsklipp och fotografier.
Läs mer
Thomas von Vegesack
Utan hem i tiden
Om boken
Vad händer om man skriver historien om ett enskilt år? Och dessutom ett ganska dåligt år, som 1851?
I en alldeles unik bok skildrar Thomas von Vegesack ett misslyckat år i den svenska historien. Det var året då den svenska kontrarevolutionen lyckades. Drömmarna om demokrati som närts av upproren ute i Europa släcktes. I Stockholm översteg dödssiffrorna födelsetalen. Radikala skribenter tystades, Almqvist drevs i landsflykt, teatrarna spelade lustspel, kronprinsen svirade och vid årets slut fick vi en statsminister mot löftet att det aldrig ska byggas några järnvägar i Sverige. Thomas von Vegesack har kommit staden och dess människor så nära det går genom att studera 1851 års tidningar, bevaka skandalerna, läsa romanerna, granska makten och beskriva vanmakten. Resultatet har blivit en alldeles ny form av historieskildring.
I en alldeles unik bok skildrar Thomas von Vegesack ett misslyckat år i den svenska historien. Det var året då den svenska kontrarevolutionen lyckades. Drömmarna om demokrati som närts av upproren ute i Europa släcktes. I Stockholm översteg dödssiffrorna födelsetalen. Radikala skribenter tystades, Almqvist drevs i landsflykt, teatrarna spelade lustspel, kronprinsen svirade och vid årets slut fick vi en statsminister mot löftet att det aldrig ska byggas några järnvägar i Sverige. Thomas von Vegesack har kommit staden och dess människor så nära det går genom att studera 1851 års tidningar, bevaka skandalerna, läsa romanerna, granska makten och beskriva vanmakten. Resultatet har blivit en alldeles ny form av historieskildring.
Läs mer
Thomas von Vegesack
Stockholm 1851