Svampsäsong!

Boken Matsvampar i skog och mark av Bo Nylén är den perfekta boken för alla som mest plockar kantareller och karljohansvamp men som gärna vill utöka repertoaren. 140 arter beskrivs utförligt i text och bild: de viktigaste matsvamparna, de farligaste giftsvamparna som de kan förväxlas med men också ett antal misstänkt giftiga eller oätliga dubbelgångare till de ätliga svamparna. Ett utförligt bestämningsschema stimulerar nyfikenheten hos alla normalplockare och inspirerar till fördjupning.

Svamparna är fotograferade i sin rätta miljö för att förmedla upplevelsen av de olika arterna så som man möter dem i skog och mark. Ätligheten bedöms med det välkända stjärnsystemet utifrån senaste rön. Ett tiotal recept samt anvisningar hur man tar hand om och tillagar sin skörd avslutar boken, som är lika självklar att ha med på skogsutflykten som en kaffetermos.

Den innehåller också nyttig information för svampplockarnovisen, och nedan bjuder vi på oumbärliga tips för din första riktigt lyckade svamptur.

***

Vad bör jag ha med mig på svampturen?

Plocka svampen i en korg! En bra svampkorg är plockarens såväl som svamparnas bästa vän. Det bör vara en korg som är lätt att bära och ställa ifrån sig och som ger de vattenrika svamparna god luftning under vandringen. I plast- eller papperskassar pressas svamparna samman, angrips snabbt av mögelsvampar och blir oätliga. Papperskassar genomfuktas dessutom snart och går sönder. En vacker, välfylld svampkorg är en prydlig och inspirerande anblick.

En svampkniv, eventuellt försedd med borste, är praktisk men ingen nödvändighet på turen. Barr och förnarester kan lätt knackas eller skakas bort. Finrensningen görs lämpligen vid hemkomsten. En bra svampbok med illustrationer även på de viktigaste giftsvamparna bör följa med. Glöm inte karta och kompass – gärna en gps – om plockningen sker på okända marker. En fin matsäck förhöjer utflyktens värde.

Hur plockar jag svampen?

Vicka lite på svampen och vrid upp den. Skär inte av svampens fot! Det är angeläget att få med hela svampen, så att alla kännetecken finns kvar. Några av våra giftigaste svamparter har en slida som sitter djupt i marken. Denna viktiga karaktär försvinner om svampen skärs av på växtplatsen.

Plocka svamparna en och en! Plockar du svampar knippvis, särskilt vid dåliga ljusförhållanden, kan lätt någon farlig art omärkligt slinka med i korgen.

Plocka friska, väl utvecklade exemplar! Äldre, mjuka exemplar är ofta angripna av parasitsvampar eller insektslarver och kan orsaka obehagliga magåkommor. Alltför små, knopplika svampar ger liten skörd och är svåra att artbestämma. Låt skämda och outvecklade exemplar stå kvar i skogen!

Försök att ständigt lära in några nya arter – inte minst bland de giftiga! Vissa år kan en favoritsvamp helt utebli, medan andra läckra arter kanske uppträder ymnigt. Andra år dominerar en giftig art. Ett brett register ger plockaren goda skördar de flesta år. Ett utmärkt sätt att utveckla sina svampkunskaper är att följa med någon erfaren och kunnig svampkännare på vandring i skog och mark, liksom att besöka en svamputställning eller gå på en föreläsning eller en kurs anordnad av någon naturskyddsförening, någon lokal svampklubb eller något studieförbund.

Upptäck soppar och kremlor! Dessa fina grupper förekommer allmänt under hela svampsäsongen och ger ofta stora och smakliga skördar. Dessutom är det liten risk för allvarliga förgiftningar inom dessa svampgrupper.

Varning! Undvik gröna kremlor! Om du är nybörjare och inte helt säker på hur en kremla ser ut finns det risk för förväxling med lömsk flugsvamp, se kapitlet om giftiga svampar på sidan 16.

Bland sopparna är karljohanssvamp, olika strävsoppar och smörsopp lätta att identifiera. Obs! Undvik soppar med rödaktiga rör på undersidan av hatten liksom de skarpsmakande arterna gallsopp och pepparsopp!

Inom kremlornas stora, färggranna grupp finns många välsmakande arter men även många skarpa. Huvudregeln är: En milt smakande kremla är ätlig, en skarpt smakande kremla är oätlig. Obs! Regeln gäller endast för kremlor, inte för andra svampgrupper eftersom även de farliga svamparna har mild smak.

Var hittar jag svamparna?

Svamparna växer i de flesta av våra olika naturmiljöer men trivs bäst i äldre miljöer, det vill säga skogar eller ängsmarker som inte nyligen utsatts för stora förändringar såsom kalavverkning eller nyodlingar. I ängs- och hagmarker växer goda och färggranna vaxingar, vårmusseron, nejlikbrosking, champinjoner och stolt fjällskivling. I våra mullrika lövskogar växer blek kantarell, finluden stensopp och olika kremlor, medan
barr- och blandskogarna hyser arter som karljohanssvamp, olika strävsoppar, blodriskor, mandelkremla samt kungs- och snöbollschampinjoner. Sannolikt är det våra blandskogar, dominerade av gran och tall med olika inslag av björk, asp, ek och hassel, som bjuder svampplockaren på de rikaste och mest varierade skördarna.