Lagom är bäst! Eller?

Lagom, det svenska uttrycket för "inte för mycket, inte för lite", sprider sig som en löpeld över världen. I en tid där tidsbrist och strävan efter perfektion regerar har lagom kommit att hyllas som ett sätt att leva balanserat och hållbart.

I sin nya bok Boken om lagom går Göran Everdahl på djupet med begreppet och vilka uttryck det tar i våra liv. Everdahl beskriver Landet Lagom med milstolpar som mellanöl, nigstrejk och kärnkraftsomröstning. Själv kommer han ut som jojobantare och lydig sopsorterare samt granskar vårt förhållande till svenska hjärtefrågor som fikabröd, Ingmar Bergman och fredagsmys. Han tar upp aspekter på rättvisa och privatmoral, beskriver demokratiseringen av svenskt mode och ger en mängd praktiska tips, till exempel på hur man kan vara lagom miljösmart.

Everdahl liknar lagom-tillståndet vid en personlig livsstilstermostat. Långt från perfektion, men med en okej balans mellan jobb och hemliv, hälsa och frosseri, glädje och allvar. Just så blir lagom bäst.

Nedan bjuder vi på inledningen av boken.

***

Jag sorterar mina sopor.

Kartong, returförpackningar, glas, plast, metall och så resten, ”hushållssopor” – allt placerar jag, med viss möda, i sex separata och rätt utrymmeskrävande behållare i ett litet kök. I en liten lägenhet.

Källsorteringen tar plats och den tar tid. Jag travar tre kvarter till insamlingen: holkarna är ofta överfulla och luktar illa. Där packar jag upp soporna igen. Och jag gör det med glädje. För mig och många andra svenskar är detta en lagom insats för miljön.

Lagom är viktigt. Det illustreras av ett talesätt som varje svensk känner till, nästan parodiskt kärnfullt – bara tre korta ord: ”Lagom är bäst.”

Vid första anblicken ser det nästan ut som en sån där aggressivt förenklad reklamslogan framvärkt av ett koppel överbetalda ungdomar på någon hipp byrå, eller kanske en hetsig politisk propagandafras: överdriven kort sagt. Men skenet bedrar. Superlativen ”bäst” är i själva verket en uppmaning till måttfullhet.

Lagom, ett av få svenska ord utan direkt motsvarighet på andra språk (smörgåsbord och ombudsman är två till), brukar översättas som något i stil med ”varken för mycket eller för lite”. Och det stämmer ju. Men i praktiken är begreppet lagom nästan alltid ett ställningstagande mot överdrifter.

”Lagom är bäst” betyder i praktiken STOPP. Inte mer vin nu, det räcker med glitter i granen, och just den där bilmodellen verkar ju dra lite väl mycket soppa per kilometer. Lagom är bäst!

Men det funkar åt andra hållet också. Lagom betyder inte ett liv utan rödtjut till middagen, en naken julgran helt fri från dekorationer eller förflyttning uteslutande via cykel. Även det vore ju överdrifter. Återigen, lagom är bäst.

Lagomprincipen kan till och med ge oss vackrare liv. Ett praktiskt exempel. Rokokostilen gick som en löpeld över Europa på 1700-talet, med epicentrum i Versailles spegelsalar utanför Paris. Tunnland av bladguld, tonvis med kristall, marmor även på toan. Självklart ville svenskarna, redan då besatta av nymodigheter, armbåga sig fram i konsthistorien.

Men bling kostar krisch, en evig sanning som vi alla lever med. Och svensk adel var måttligt bemedlad i förhållande till franska kungligheter. Med följd att en budgetvariant av rokoko idag kan beskådas på svenska slott och herresäten från tiden. Målad marmor istället för äkta, en slimmad svulstighet med färre krusiduller.

En nedbantad glamour är fortfarande glamour. Och när grannlåten är lite avskalad ser man ju linjerna. Lagom bladguld är också bladguld. Lite smakfullt fusk, rätt utfört, kan bli både originellt och snyggt.

Så vad som började som en nödlösning blev en självständig, luftig stil, idag känd som svensk nyklassicism. För nutida människor är den ofta lättare att ta till sig än de vällustiga, dova överdrifterna i Versailles och Eremitaget i Petersburg. Återigen: lagom är bäst.

I Sverige har vi ibland ett dubbelt förhållande till lagom. Vi skojar om Landet Lagom där ingen vågar sticka ut.

Men att vara medvetet lagom, ta sina egna beslut om karriär, kläder, resor och mat – unna sig glädje och skönhet utan att skada världen överdrivet, det är också ett sätt att vara lagom. Vettigt och sympatiskt förstås, men också nödvändigt med begränsade globala resurser. Det är bättre för både oss och planeten om vi konsumerar lagom.

Det finns något rimligt med lagom, hållbart i ordets alla bemärkelser. Lagom i god mening är kvickhet som inte sårar, värme som inte torkar ut och svalka utan hårda vindar.

För att uttrycka det på ett annat sätt: Lagom är en sorts personlig livsstilstermostat. Alla är vi olika. Min ideala innetemperatur kanske skulle få dig att ta på dig yllesockar och vantar till exempel. Lagomnivån är inte konstant, den varierar från person till person och miljö till miljö.

Men det är ändå spännande att ta reda på i vilket klimat just du trivs och frodas – att erövra ditt eget Landet Lagom. Det kanske inte är perfekt (perfektion är allt annat än lagom!) men ett liv där du finner en sorts stökig balans mellan jobb och hemliv, glädje och allvar, vila och aktivitet är sannerligen inte så illa. Om inte annat kan det bli rätt trivsamt.

Och då, just då, blir lagom faktiskt bäst.

Boken utkommer även på engelska, med titeln The Book of Lagom.