Verkligheten bakom myten om Gamla Uppsala

Vendeltiden kallas tiden som föregick vikingatiden. I Gamla Uppsala – människor och makter i högarnas skugga har arkeologen, vetenskapsjournalisten och författaren Kristina Ekero Eriksson skrivit en oerhört spännande bok om våra förfäder från den här tidigare okända perioden. Hon presenterar häpnadsväckande resultat efter den största arkeologiska utgrävningen i Uppsala någonsin. 70 000 kvadratmeter har grävts ut (att jämföra med 3000 vid den näst största utgrävningen) och ett helt okänt samhälle avslöjats.

Vad är det som är nytt med Gamla Uppsala?

– Att Gamla Uppsala är så mycket mer än sina kungshögar! Kungarna har man haft bra koll på sedan tidigare, men nu har resten av befolkningen grävts fram. Arkeologerna har undersökt en forntida by med ett intilliggande gravfält, där det överraskande nog var en stor social skiktning. I några gårdar bodde slavar som arbetade hårt med malning, boskapsuppfödning och hantverk, i andra höll aristokrater till som ägnade sig åt jakt med rovfågel och som tog igen sig med brädspel och drack mjöd (eller kanske vin) ur glasbägare. Krigare hade sin egen gård, där man hittade rester av vapen. Här har varit ett myller av barn, kvinnor och män med olika uppgifter - men alla tjänade de härskarna.

Du beskriver gärna fynden här som Nordens motsvarighet till Egyptens pyramider. Varför är de så sensationella?

– Den allra mest sensationella upptäckten var ett stolpmonument från 600-talet; två nästan kilometerlånga stolprader resta bara några hundra meter från kungshögarna. När stolpmonumentet upptäcktes blev det en världsnyhet! Minst 270 tallar hade huggits ned och placerats i djupa gropar med sex meters mellanrum. Över 300 ton sten hade samlats in för att stötta de åtta meter höga stolparna. Men det här var inte det enda monumentet på platsen. Samtidigt med stolpmonumentet anlades kungshögarna, en enorm hallbyggnad – ett träpalats på 600 kvadratmeter – och därtill en by med tillhörande gravfält. Ingen annanstans i Sverige kan man se den här koncentrationen av så många forntida monument på ett och samma ställe. Även byn och befolkningen har berikat bilden av vendeltiden (550-800 e. Kr) och vikingatiden (800-1050 e. Kr). Hur levde befolkningen här? Hur trivdes slavarna i sina mörka och fuktiga grophus, där de satt och vävde? Varför ligger det offrade människoben på kultplatserna? Vad avslöjar fynd av dryckesbägare och jaktfåglar om de rikas livsstil?

Kan du säga något om kvinnorna som levde här?

– Vissa var välbärgade, som den kvinna som på 700-talet brändes på likbål tillsammans med 16 djur, en gudafigur och ett exklusivt glassmycke, troligen från dagens Italien. Intressant är också den kvinna som begravdes med ringväv - alltså ett skydd som kunde fästas på hjälmar eller som man tillverkade ringbrynjor av. Är det en kvinnlig krigare? Någon kartläggning av de forntida kvinnornas roll i Gamla Uppsala har aldrig gjorts tidigare. Historien har bara handlat om kungarna, men nu har man äntligen hittat kvinnorna och kan berätta om deras betydelsefulla insatser, både rent praktiskt med malning och hantverk osv men också deras roll inom kulten.