En ”dålig flickas” tillbakablickar

”Vid någon punkt i en kvinnas liv tröttnar hon helt enkelt på att skämmas hela tiden. Från och med den stunden är hon fri att bli den hon verkligen är.”

Det är succéförfattaren Elizabeth Gilberts eget favoritcitat ur hennes nya roman Kvinnornas stad. Det är en storslagen bok där en 90-årig kvinna blickar tillbaka på sina omvälvande år i New Yorks teatervärld under 1940-talet. Ett krig rasar i Europa, men Vivian Morris har annat att tänka på. Hon har misslyckats i internatskolan och till sin stora förtjusning förvisas hon till sin excentriska moster Peg i New York. Lyckligtvis är Peg ägare till en charmig teater på Manhattan och utser Vivian till kostymör. Hon kan nämligen omvandla tygtrasor till kreationer värdiga gudinnor.

Vivian hamnar snart i ett universum av showgirls, flärd och sena nätter. Men snart kommer omgivningens fördömanden och fallet blir hårt. 

I en intervju med tidningen Marie Claire säger Elizabeth Gilbert (för evigt förknippad med boken Eat Pray Love) att hon hoppas att boken ska slukas ”som en bricka med champagnedrinkar”.

– Jag har länge längtat efter att skriva en bok om promiskuösa tjejer som inte förstörs av sina sexuella äventyr, och jag har också velat skriva om skam kring kvinnors sexualitet, säger hon.

Men det var inte förrän hon snubblade på en bok om äldre tiders teaterskådespelerskor som hon insåg att hon skulle förlägga handlingen till 1940-talets New York. Sedan började en fem år lång research som inbegrep besök på gamla teatrar och intervjuer med närmare 100-åriga före detta show girls innan Kvinnornas stad äntligen kunde skrivas. En bok som både är full av glamour och av ett djupare innehåll där ”dåliga flickor” erövrar rätten till sin egen sexualitet.

Boken gick direkt in på New York Times bästsäljarlista, där den har legat sedan dess. Många läsare har förtrollats av Vivians frihetsbehov och bekymmerslöshet. Så även författaren, som drömmer om att bli som bokens huvudperson när hon blir gammal.

– Jag vill – liksom Vivian – kunna se tillbaka på mitt liv med viss ånger, men också med kärlek och tillfredsställelse. Det är faktiskt mitt mål, säger Elizabeth Gilbert till Marie Claire.