Språkforskaren: ”En modern bok av det här slaget behövdes på svenska”

För ett antal tusen år sedan började en spridning som skulle ha ojämförlig betydelse inte bara för ett av jordens mest kulturellt inflytelserika områden, utan också för världens språk- och religionshistoria. I Ola Wikanders nya bok Ett hav i mäktig rörelse berättar han om hur den semitiska språkfamiljen började spridas över Främre Orienten - den familj som omfattar hebreiskan, arabiskan, arameiskan, akkadiskan och fornetiopiskan, men också mindre bekanta språk som ugaritiska, sabeiska och sam'aliska. 

På semitiska språk skrevs den Hebreiska Bibeln, Koranen, Gilgamesheposet och Tusen och en natt. Språken har dominerat Sydvästasien i mer än fyratusen år, och i dag är de ett världsarv, från det Gamla Israel till Mesopotamien, de arabiska öknarna, Etiopien - och dagens Sverige.

— Den här boken är en introduktion till och essäbok om de semitiska språken och hur de fungerar, berättar Ola Wikander. Boken är också en introduktion till språkens poetiska och religionshistoriska traditioner. En modern bok av det här slaget, för en allmän publik, behövdes på svenska!

Ola Wikander är till vardags forskare, författare och universitetslektor med en bakgrund i många äldre språk, inte minst semitiska. Just nu har han en femårig forskartjänst som kallas Pro Futura Scientia. Han forskar på nordvästsemitiskt poetiskt språk och undervisar i klassisk hebreiska i Lund. 

— Jag skrev Ett hav i mäktig rörelse för att den saknades . Men också för att de semitiska språken dominerat Mellanöstern under flera tusen år, att flera av dem är kulturella och religiösa världsspråk och dessutom är välrepresenterade i Sverige. För att de är fascinerande, med matematikliknande böjningsmönster, vackra halsljud och litteraturer som påverkat hela världens idéhistoria.

Vad betyder titeln?

— Den är parafraserad på ett citat från hebraisten, iranisten och akademiledamoten H.S. Nyberg, en av Sveriges mest framstående språkbegåvningar genom tiderna, där han beskriver den klassiska hebreiska poesin som ett mångflödande, böljande hav. Men det fungerar väl som bild för hela språkfamiljen!