Höstens mest skruvade underhållningsroman!

Skådespelaren Alexander Karim debuterar med Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död. Rappt, oväntat och med vibbar av Memento och Måndag hela veckan.

– Min bok handlar om en helt vanlig man som plötsligt och tillsynes helt utan anledning mördas i sitt hem. Vid dödsögonblicken vaknar han och inser att det är dagen innan mordet.

I boken möter vi Jonas Paulsson som vaknar på morgonen av vad han tror är en helt vanlig söndag. Han äter frukost, går en sväng på stan och blir därefter brutalt mördad i sitt hem. När han sedan vaknar upp oskadd i sängen tänker han självklart att det hela var en mardröm. Men snart inser han att dagen han vaknar upp till är lördagen, dagen innan hans förestående död.

– Han tror att han har lördagen på sig att lösa sitt mord men när han vaknar morgonen efter har han färdats ytterligare en dag bakåt, berättar Alexander Karim. Han rör sig alltså längre och längre ifrån dödsögonblicket. Och därmed längre ifrån alla möjligheter att kunna lösa mordet.

Jonas Paulsson färdas dag för dag allt längre bak i tiden – och upplever dagar han redan levt, dock med små men distinkta skillnader. Nu är han mer beslutsam än förvånad. Jonas Paulson inser att han har fått en unik möjlighet. Kommer hans handlingar kunna förändra det som ska hända? Hur många dagar tillbaka i tiden måste han gå för att lyckas förhindra sin plötsliga död?

Hur fick du idén till din bok?

– Jag var på inspelning i Budapest strax innan min 40-årsdag. Jag hade inte möjlighet att åka hem så jag satt där ensam i min lägenhet och drabbades av en plötslig åldersångest. Den varade i exakt 14 dagar. Men under denna ångestperiod började jag skriva boken. Det var först månader senare som min bror påpekade att jag mitt i min åldersnoja hade börjat skriva på en bok om en man som gick bakåt i tiden.

Har du själv lekt med fantasier om att kunna gå tillbaka i tiden och skruva till händelseförloppet på något sätt?

– Ja självklart! Tusen gånger. En tidsresa är något de flesta tänker på utan att ens tänka på det. Man gör det varje dag. Önskar att man kunde gå tillbaka. ”Jäklar jag skulle ha svängt höger där”. Eller alla små interaktioner där man tänker, ”varför sa jag så?” När man slår tån i tröskeln. Små stunder då man vill gå tillbaka till sekunden innan och ändra.

Foto: Magnus Liam Karlsson

– Sen har vi väl alla fantiserat om att resa tillbaka till någon specifik tidpunkt. Jag skulle gärna gå tillbaka till när jag var 19 och med det jag vet nu göra om allt. Jag hade skolat mig mer, alltså förutom scenskolan, pluggat mer film, kriminologi och språk! Jag hade skrivit manuset till alla Christopher Nolans filmer, släppt ett par album med låter jag visste skulle bli klassiker och investerat i Apple och Tesla. Men samtidigt är jag ofantligt glad och lycklig i mitt liv nu så det kanske inte hade varit bra att börja peta i det förgångna. Men åh, vad kul det hade varit.

Du är till vardags skådespelare, vad har du tagit med dig därifrån in i skrivandet?

– Skådespeleriet är ett extremt socialt jobb. Varje dag träffar man ett femtiotal människor och pratar, skämtar, diskuterar. Det är fotograferingar, repetitioner och inspelning och efterarbete. Resor och hotellrum. Som författare vaknar jag. Lämnar barnen. Sätter igång kaffet och lägger mig bredvid min fru i sängen med varsin dator. Och så försvinner vi in i respektive världar. Jag älskar kontrasten mellan jobben.