”Nobel och hans pris är en stark motkraft mot dagens vetenskapsförakt”

Alfred Nobel, mannen som blev stenrik på sprängämnen, skrev poesi i hemlighet och drömde om fred på jorden. Den Augustprisbelönade författaren och journalisten Ingrid Carlberg skildrar i sin nya bok NOBEL både privatpersonen Alfred Nobel och världen som omgav honom.

– Det har väl sällan funnits ett bättre tillfälle att skriva den här boken, säger Ingrid Carlberg. Nobelpriset har ju verkligen hamnat i fokus de senaste åren. Då tänker jag inte bara på rabaldret kring Svenska Akademien utan också på det vetenskapsförakt som har spritt sig över världen före och efter valet av Trump 2016. Där är Nobel och hans pris en stark motkraft, ett slags världssymbol för sanning och mot faktaresistens. Jag blev helt enkelt nyfiken på vem han var och hur den värld såg ut som inspirerade honom att skapa Nobelpriset. Och när jag väl hade börjat var jag fast. Aldrig hade jag kunnat ana att han levde ett så dramatiskt och intressant liv, i så fängslande miljöer.

NOBEL är en levande berättelse som följer Alfred från de fattiga småbarnsåren i Stockholm genom 1800-talets Europa till stroken i San Remo 10 december 1896, genom familjebråk och kärlekssorger, framgångar och svek. Det bittra dramat om testamentet, prisernas tillkomst, blir bokens naturliga crescendo. Boken är en myllrande familjekrönika, där Alfreds dramatiska liv också sätts i sin naturvetenskapliga, litterära och politiska kontext efter de områden han valde ut för sina priser.

Parallellt med berättelsen om Alfred Nobels liv skildrar din bok också vad man skulle kunna kalla den vetenskapliga revolutionen under 1800-talet. Hur hänger Alfred Nobels liv ihop med den?

– Väldigt mycket. Han fick ju uppleva hur världen både bokstavligt och bildligt gick från mörker till ljus i en fantastisk teknisk och vetenskaplig utveckling. Järnvägen byggdes ut, telegrafen, fotografin, elljuset, fonografen, röntgenstrålarna och kanske framför allt bakteriologin, upptäckten av mikroorganismerna som sprider smittsamma sjukdomar. Alfred Nobel intresserade sig för allt det här, han ville starta forskningsprojekt inom bakteriologi och han ville hjälpa Thomas Alva Edison att förbättra den första fonografen.

– Därför är min bok inte bara en biografi. Jag har också försökt fånga in den spännande utvecklingen på alla prisområden, vid sidan av medicin och naturvetenskap också litteraturen och freden, eller rättare sagt alla krigen och krafterna mot dem. Det är bara med vidvinkeln på som man kan komma i närheten av att förstå hans beslut att skapa Nobelpriset.

Alfred Nobels privatliv verkar ha varit komplicerat. Två kvinnor, Bertha von Suttner och Sofie Hess, fick stor betydelse för honom. Kan du berätta hur?

– Bägge var ju kvinnor som han på olika sätt drömde om att få dela sitt liv med, men aldrig lyckades. Alfred Nobel sökte en själsfrände, någon som läste böcker och tänkte spännande tankar. Bertha von Suttner var en intellektuell sökande österrikisk ung dam när han träffade henne i Paris 1875. Hon hade svarat på en tidningsannons han satte in och motsvarade de flesta av hans drömmar, men var huvudlöst förälskad i en annan man. Sofie Hess var en betydligt yngre kvinna som han träffade strax därpå. De inledde en märklig avochpå-relation som varade i 18 år. Han hoppades hon skulle vakna intellektuellt, men istället gjorde honom hela tiden besviken, bedrog honom och lurade honom på pengar. Han gifte sig aldrig.

Alfred Nobel bodde i fem länder och den research som krävts för att skriva en omfattande biografi av det här slaget hade varit övermäktig fram till digitaliseringen, berättar Ingrid Carlberg. NOBEL är den första oberoende biografin som bygger på originalresearch.

– Jag har känt mig som en pionjär, säger Ingrid Carlberg.

Det finns också ett personligt spår i boken där läsaren får följa dig i dina undersökningar. Hur har din bakgrund som journalist påverkat ditt sätt att skriva den här biografin?

– Väldigt mycket. Hela boken är ett slags undersökande och berättande journalistik om 1800-talet. Jag har fascinerats oerhört av hur nära det går att komma ett skeende för hundrafemtio år sedan. Man ”begär ut” domar och myndighetskorrespondens som om det var idag, det råkar bara vara i dammiga 1800-talsluntor. Och med de digitala tidningsarkiven kan man göra tidsresor på bara några minuter, ta upp franska tidningsartiklar från 1871 om händelser i ett kvarter under belägringen av Paris till exempel. Ett tag kändes det nästan som om jag levde på 1800-talet, följde honom i myllret i städer som Sankt Petersburg, Stockholm och Paris.