Jeanette Bergenstav debuterar med tät deckare

Två personer blir brutalt mördade i Torshammarskolans nyrenoverade bildsal. Men ingen tycks ha sett eller hört något. Ingen har hört något. Ingen har sett något. Ändå har två personer blivit brutalt mördade i Torshammarskolans nyrenoverade bildsal. 

Snart inträffar ytterligare ett mord i ett stillsamt radhusområde i närheten. Finns det ett samband? Handlar det om ett våldsamt svartsjukedrama eller uppgörelser i den undre världen?

Frilansjournalisten Jennifer Sundin sätts på att rapportera om fallen. Det blir startskottet för Jeanette Bergenstavs debutdeckare Syndoffer. 

– Jennifer Sundin är en frilansjournalist som, när läsarna träffar henne första gången, mår sämre än någonsin, berättar Jeanette Bergenstav. Hon är nyligen stelopererad och käkar mer smärtstillande än hon borde. Hennes man har lämnat henne, lurat av henne huset och vänt deras dotter emot henne. Jennifer, tonårssonen William och collien Goblin, har tagit sin tillflykt till Jennifers pappas gamla båt som ligger förtöjd vid Drömmarnas kaj i Göteborg. Pappa Börje ställer upp men har dessvärre smak för både alkohol och spel. 

– I böckerna möter vi också Wenche Hell, polisen som sadlade om till kvällstidningsredaktör samt fotografen Petter Nielsen som inte skyr några medel för att ta den bästa bilden. Kriminalinspektör Strömberg är en erfaren polis med en egen syn på hur relationen med journalister bör hanteras.  

Med tanke på att du själv arbetat i många år som journalist, finns det några likheter mellan dig och Jennifer Sundin? 

– Ja, absolut. Hon är, precis som jag, väldigt intresserad av andra människor vilket gör jobbet som journalist till en dröm på många vis. Även intresset för brott, vad som får människor att begå dem och vad som händer med de som drabbas, delar vi. Redan som barn hade jag en egen detektivväska och jag gick från att plöja Kittyböcker till att läsa förundersökningsprotokoll. 

– Eftersom jag älskar underdogs så gav jag Jennifer det största minuset jag kunde tänka mig – min egen kropp. Hon har nyligen stelopererats och går med krycka på grund av kronisk foglossning, precis som jag gjorde för några år sedan. Vi är också hundälskare båda två, även om jag är snäppet mer hundnörd än vad Jennifer är. 

– Dock skulle det vara betydligt tråkigare att läsa om mig. Jennifer är både smartare, roligare och mer galen än vad jag är. Ibland saknar hon helt impulskontroll vilket gör det mer spännande att skriva - och förhoppningsvis även att läsa - om henne. 

Vad är det för Göteborg vi får möta i Syndoffer?

– Det är ett kontrasternas Göteborg, skulle jag säga. Från det välbärgade, havsnära och trygga Torslanda – som visserligen inte är så tryggt i just min bok, haha. Till Biskopsgården, bara ett par stenkast bort, där miljön är betydligt tuffare. En stor del av handlingen utspelar sig också vid Drömmarnas kaj, invid älven i centrala Göteborg. Det är en helt magisk plats, en samlingsplats för en mängd gamla pråmar, fiskebåtar, torpedbåtar och allehanda original. Om man någon gång skulle ha idébrist så kan man alltid åka dit för att få inspiration.