Hyllad: ”En stor författare”

.css-1fr1fgy{visibility:hidden;}

Foto: Thron Ullberg

Datum

23 Mars 2022

Foto

Thron Ullberg

I sin nya bok Bröd och mjölk skriver Karolina Ramqvist om en ensam flickas uppväxt. Om dofter och smaker hon senare i livet vill ge sitt eget barn. Om maten som tröstar, men också kontrollerar och blir till en besatthet. I centrum står matsalsbordet, tänkt att omges av människor, där hon så ofta suttit ensam. De svenska litteraturkritikerna öser lovord över boken.

”Karolina Ramqvists bok har faktiskt förändrat min syn på livet. Grunden för det är hennes suggestiva, fullständigt unika språk. För att skriva fram kristillstånd och känslomässig nöd ur spannmål och mejeriprodukter krävs en stor författare.”
Expressen

”Det är djupt originellt och stärker Karolina Ramqvists position som en av de mer intressanta svenska författare vi har i dag.”
Borås Tidning

”Bröd och mjölk är unik och trots problematiken i ämnet den utforskar, en djupt livsbejakande bok. Och stilsäker.”
Dagens Nyheter

”För en person som jag, som kan bli rörd till tårar av en riktigt god maträtt, lagad med både kunskap och kärlek, är läsningen av Ramqvists psykoanalytiska matodyssé en sann lustfärd. Mat tröstar. Böcker om mat tröstar också, när de är skrivna med så mycket känsla för både stil och humor.”
Aftonbladet

”Bröd och mjölk är otroligt välskriven. Frågor om kvinnlighet, klass och historia framträder tydligt men ändå subtilt och elegant. Mat är en oundviklig del av att vara människa och hur vi förhåller oss till den hänger samman med större samhälleliga aspekter. Med nästan plågsam trovärdighet lyckas Ramqvist skildra hur omsorg också kan generera destruktivitet, och att i ett liv är ingen händelse isolerad.”
Helsingsborgs Dagblad

Relaterat

Om boken

I Bröd och mjölk skriver Karolina Ramqvist om en ensam flickas uppväxt fylld av doft, färg och smak. Det handlar om maten som lockar och skrämmer. Hon minns mandarinerna, det rostade brödet, hur ett av de första orden var Schwarzwaldtårta. Att en tallrik färdiggräddade pannkakor på diskbänken betydde att hon skulle vara ensam hemma. Hon minns sin mammas doft, sin mormors risgrynspudding och första gången hos pappan, hur han lagade en perfekt middag till henne.

Vem var hon? Hur blev hon? Hon spårar sin uppväxt i minnena av människorna, och maten, den som kan fylla hela hennes sinne och samtidigt hotar att förtära henne. I centrum står matsalsbordet som gått i arv, ett bord tänkt för stora middagar, som hon oftast suttit vid ensam. Hon har tagit med sig det till ettan där hon ska bo, varannan vecka med sin lilla dotter.

Allt hon vill är att överkomma besattheten vid mat - och laga en risgrynspudding som dottern ska vilja smaka.

Läs mer