Samhälle & politik

Hur är det samhälle beskaffat som ifrågasätter värdet av humanistisk kunskap? Har människan slutat lyssna till sin egen röst eller har humaniora upphört att skapa angelägen kunskap?

Vid universiteten och i forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två lika omöjliga positioner. På den ena sidan av en allt djupare klyfta står bildningens och den akademiska frihetens försvarare. De hävdar, från höger lika mycket som från vänster, att humaniora är i kris. Det mesta var enligt denna uppfattning bättre förr, studenterna, forskningen, anslagen och humanioras sociala status.

Den andra positionen anser tvärtom att humaniora saknar eget värde. Perspektivet är instrumentellt och ser all kunskap, och därmed också den humanistiska, som en kortsiktig tillväxtfaktor. När forskning och utbildning ska ges en prislapp i kronor och ören väger därför de humanistiska områdena lätt. Det är en position med stark vind i seglen från vår tids kunskapsideal.

I boken hävdar Anders Ekström och Sverker Sörlin, mot bakgrund av sina gemensamma erfarenheter från ett mycket brett spektrum av humanistiska verksamheter, att båda dessa positioner bygger på en alldeles för begränsad syn på vad humanistisk kunskapsbildning är och kan vara i ett större samhällsperspektiv. Humanistisk kunskap spelar redan en betydligt större roll än vad som sägs och erkänns. Ändå förblir den oftast oartikulerad inom en rad näringar och sektorer i samhället, det gäller till exempel frågor om skola och migration, miljö och turism, sjukvård och jämställdhetsarbete.

I en tid av djupgående omprövningar på ekonomins, miljöns och den globala politikens område uppstår dessutom ett större behov än någonsin av ett kunskapsbegrepp som är gränsöverskridande och integrativt, öppet och förutsättningslöst prövande. Spännande forskningsområden inom humaniora som går djupt in i miljö, medicin, ekonomi och digitala medier växer nu i betydande omfattning fram mellan snarare än inom hävdvunna discipliner och fakulteter. Det påverkar hela vår kunskapskultur och därmed framtidens humaniora.

I september 2004 följde en hel värld skolmassakern i Beslan i norra Kaukasus. 186 barn och 147 vuxna miste livet i en av historiens brutalaste terroraktioner.

Men vad hände efter det att världspressen vänt intresset åt annat håll och kamerorna stängts av? Hur var det möjligt att leva vidare i denna småstad, som varit en sömnig och fridfull plats i en orolig del av Ryssland? Vad hände under dessa tre dramatiska dagar? Vilka var terroristerna? Vad var deras mål? Vilken roll spelade den hemliga ryska säkerhetstjänsten vid den tragiska utgången av händelseförloppet, och varför har de som öppet kritiserat den ryska regeringens handlande blivit hotade och även mördade?

Erika Fatlands undersökning delar sig i två spår: å ena sidan ett djupt berörande porträtt av de efterlevandes ramponerade liv, å andra sidan ett analytiskt och precist detektivarbete som följer de många gömda ledtrådarna i den tragiska terrorattackens efterspel. Dessutom berättar boken om Kaukasus dramatiska historia och ger en unik bild av de stormar som skakat denna okända del av Ryssland.

Änglastaden är den mest omsorgsfulla och utförliga beskrivningen av terrorhandlingen i Beslan hittills. Boken nominerades till Bragepriset 2011.

"Mona fimpar cigarretten. På med läppstift. Samma ritual som vanligt. Reser sig ur favoritfåtöljen. Samlar ihop sina handskrivna nedklottrade papper. Det är bara minuter kvar till presskonferensen. Till timeout. Sju våningar ner i Rosenbads pressrum väntar Sveriges hela journalistkår.

- OK. Nu går vi, säger Mona. Inget mer. Ingen glädje. Bara ett konstaterande. Nu måste vi gå. Som en dödsdömd som lämnar sin cell för att gå genom fängelsets korridorer. Det går inte att vrida klockan tillbaka. Lagt kort ligger. Spelet måste spelas. Det är tomt och stilla i Statsrådsberedningens korridor. En radio hörs i bakgrunden. Inga sista ryggdunkningar eller hejarop. Det är bara Mona, jag och Statsrådsberedningens säkerhetsansvarige som långsamt går mot hissarna. Jag kan se rädslan i hans blick. Han som ansvarar för tryggheten. På vägen ned. Bara andetagen hörs. Mona fixar till håret. Ingen säger något. Vi står bara och ser hissdisplayen räkna ned: 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1.

Med ett högt pling berättar hissen att vi är framme på bottenvåningen. Dörrarna går upp. Ännu fler vakter. Mot dörren till presskonferenssalen. Mona först. Jag efter. Och sist vakterna. Det är helt fullsatt. Luften kvalmig och klibbig. Sorlet tystnar. Inga leenden. Bara svarta blickar. Ivriga att fyra av sitt frågeartilleri. Fotoblixtrarna smattrar som pistolskott. Hela Rosenbad är i gungning. Hur fan kunde det gå så här? Bokens kärna är de detaljerade dagboksanteckningar som jag som en av hennes då närmaste medarbetare förde under affären. Hur agerade journalisterna? Vad hände bakom de braskande rubrikerna? Hur såg maktspelet ut? Sverige skulle 1996 få sin första kvinnliga statsminister. Så blev det inte. Fem veckors mediedrev släckte denna dröm som var så mångas. Frågan är om någon kvinna någonsin vågar försöka igen."
Mikael Romero

Vi gör allt möjligt på nätet i dag: bankärenden, handlar, dejtar, arbetar, lär och lever. Att leva i en helt igenom digitaliserad och globaliserad samhällsstruktur för med sig enorma fördelar. Men är vi trygga? Kan de institutioner som är satta att skydda oss på gatan också värna om vår säkerhet i den växande digitala världen? Har vi blivit alltför självgoda när det gäller vår säkerhet? Vi delar med oss av våra tankar, trosuppfattningar och intima detaljer ur vår privata sfär för vem som helst.

För den som är utsedd att upprätthålla lag och ordning så har situationen förvandlats till en mardröm, men för varje kriminell öppnar sig en värld av obegränsade möjligheter.

Misha Glenny, författare till den internationella storsäljaren McMaffia (2009), utforskar tre av de mest fundamentala hoten som vi står inför på 2000-talet: nätkriminalitet, storskalig nätkrigföring och industrispionage på nätet. Stat och näringsliv förlorar miljontals dollar varje år i kriget mot den osynliga och supersmarta nya sortens kriminell: hackaren.

Genom sitt undersökande reportage om den kriminella sajten DarkMarket blottlägger Glenny de mest livfulla, magstarka och belysande berättelserna. Han har spårat upp alla aktörerna på den arenan runt om i världen: kriminella hackare som JiLsi, Matrix och Lord Cyric, poliskommissarierna och nätsäkerhetsexperterna samt offren, och sätter dem i sitt sammanhang i en besk brygd av politik, ekonomi och historia.

Få länder har varit så slutna som Libyen med sin ledare Muammar Ghaddafi, som styrde landet med järnhand i över fyrtio år. Åren före den arabiska våren 2011 började landet återigen närma sig väst och Ghaddafi sågs som landets obestridde ledare. I dag står Libyen inför en vändpunkt, där ingen vet vad framtiden bär med sig.

Libyen är ett glest befolkat land, rikt på olja. Till största delen består landet av oändliga öknar och otillgängliga bergstrakter. En smal kustremsa längs Medelhavet är befolkad och odlingsbar. Turismen är näst intill obefintlig, trots att det finns flera kulturhistoriska världsarv och en lång kust med i det närmaste oändliga sandstränder. Landet är okänt för många trots att det ligger så nära Europa. De flesta kände till landet för sin excentriske ledare Muammar Ghaddafi som styrde landet med järnhand i mer än fyrtio år, som brukade bo i tält och åtföljas av sin kvinnliga livvakt under sina fåtaliga besök i väst.

Under mer än ett decennium var Libyen utfryst av det internationella samfundet på grund av sin inblandning i olika terroristattentat, där bombningen av Pan Am 103 över Lockerbie i Skottland är det mest kända. Under de senaste åren gjorde Ghaddafi avbön, tog avstånd från islamistisk terrorism och al-Qaida, betalade ersättning till Lockerbieoffrens familjer och avvecklade sina massförstörelsevapen. Västvärldens ledare var inte sena att återknyta de politiska och ekonomiska banden och började investera i landet.

När den arabiska revolutionsvåren gick mot höst, drogs nätet åt allt hårdare kring Ghaddafi och hans närmaste. "Dar, dar… zanga, zanga!" Från hus till hus, från gata till gata skulle rebellerna jagas som råttor skanderade Ghaddafi i ett av sina skräckinjagande tal från i våras. Nu blev det till slut han själv som drogs fram ur ett kloakrör. Författarna ger en heltäckande bild av landets dramatiska historia - från forntid till framtid.

Är socialdemokratins långa epok som statsbärande parti över? Statsvetare lanserade för sjuttio år sedan tanken att socialdemokratin inte hade någon ideologi. Allt som fanns var en vilja att regera. I övrigt var socialdemokratin tom.
Den här boken diskuterar vad socialdemokrati står för.

Carl Hamilton förklarar socialdemokratins historiska framgångar med en unik ideologi som skiljer partiet från andra socialistpartier i Europa.
Han kallar det S-koden.

Den socialdemokratiska utmaningen är brännande aktuell. Den finansiella krisen kräver att politiken tar ledningen över ekonomin.
Ytterst handlar S-koden om människans eviga fråga: Hur ska min frihet förenas med andras?

Lovisa Lamms bok om Nordkorea och vårt förhållande till detta land innehåller material som aldrig tidigare publicerats. Den ger bilden av ett land som vi både förtjusats och förskräckts av.

"Byggkranarna sträcker sina långa giraffhalsar mot Pyongyangs klara himmel. De nya höghusen leder tankarna än till Klara än till Vällingby. Nordkoreas huvudstad imponerar första gången man ser den och fortsätter att imponera andra gången, när den hunnit bli en bra bit större."
Sveriges nyutnämnda ambassadör i Nordkorea, Kaj Björk, rapporterar hem till UD våren 1975 från landet som gjort sådana framsteg att det utropat sig till "Paradiset".

I dag är Nordkorea isolerat och omgärdat av en ryktesflora. Allt går att påstå. Lögnen verkar total och allenarådande. Men hur ser verkligheten ut? Återkommande rapporter berättar om hungersnöd, kärnvapenutpressning, politiska avrättningar och nära förestående kollaps. Framtiden är oviss och svår att förutspå. Vi vet för lite om både nuet och det förflutna.

När hela östblocket rasade samman under 1990-talet stod Nordkorea orubbat kvar och gör så än idag. Ambassaden i Paradiset berättar historien om ett slutet land med förvriden världssyn, där man med sitt tänkande och sin vilja försöker skapa en värld som egentligen inte existerar. Och där Sverige genom sin ambassad har haft en världsunik inblick. Ett radikalt samhällsexperiment som fortfarande pågår, där ett antal svenskar varit med om händelser som aldrig tidigare har berättats i bokform.

Ambassaden i Paradiset berättar också om experimentet från Sveriges sida. Att som första västland upprätta diplomatiska förbindelser med Nordkorea och till och med öppna en ambassad i Pyongyang. Många grupper i Sverige hyste på 1970-talet stora förhoppningar om det slutna landet. Diplomaterna ville bli banbrytande brobyggare, näringslivet ville öppna upp en ny marknad, och vänsteraktivisterna ville genom Nordkorea skapa en rättvisare värld. För dem alla utvecklades drömmen om Nordkorea till en mardröm som inte är slut än.

Ambassaden i Paradiset bygger på UD-rapporter, Säpo-protokoll, tidningsartiklar och intervjuer med inblandade svenskar, samt anteckningar och inspelningar från en resa till landet. Boken tar avstamp i två uppmärksammade radiodokumentärer som Lovisa Lamm producerade för Sveriges Radio. Vi får även möta en nordkoreansk flykting i en förort till Stockholm som minns hemlandet och en svenskas undangömda dagboksanteckningar från flera års vistelse i Nordkoreas avlägsna provinser.

I tre av de mest omskakande skeendena i den svenska nutidshistorien - ubåtskränkningarna, Estoniakatastrofen och mordet på Olof Palme - har sanningen om vad som skedde aldrig tillåtits komma fram.

Sanningen har dolts bakom hemligstämplar och ofullständiga utredningar, och ersatts med "offentliga sanningar". Undersökande kommissioner har hindrats från att komma åt central information, vilseletts och påverkats av aktörers - främst militärens och specifikt den militära underrättelsetjänstens - egen dolda agenda. Där utredare har påpekat brister har dessa inte åtgärdats. Avgörande frågor har lämnats obesvarade.

Att västliga ubåtar kränkte våra vatten på åttiotalet i hemligt samförstånd med högre svenska officerare - med direkta konsekvenser för svensk utrikes- och säkerhetspolitik - har förtigits. Centrala motivbilder kring Palmemordet som pekar in i statsförvaltningen har aldrig utretts. Detsamma gäller viktiga omständigheter kring Estonias förlisning.

Detta är konkreta fakta. Ställda bredvid varandra ger de upphov till ett problematiskt mönster. Här finns en gemensam komponent som heter militär underrättelsetjänst och svensk säkerhetspolitik. Vad som har uppfattats som nationens intresse har fått stå i vägen för sanningen. Borgnäs berättar om de tre skeendena och mönstret i hur sanningen blockerats. Han leder i bevis att den verklighetsbild som allmänheten bibringats är felaktig och reser frågor kring det berättigade i att medier och allmänhet vilseletts - i nationens intresse. Borgnäs lyfter också fram några av de centrala aktörerna och belyser deras roller och motiv.

Vilka krav kan allmänheten ställa på att få veta vad som verkligen hände? Och vilken rätt har makthavarna att dölja eller inte söka sanningen - i nationens intresse?

"Den som gör en resa, han har något att berätta", löd en övning i tysk grammatik. Den här boken utspelas i Mississippi och Louisiana, två av USA:s mer bortglömda stater. Den ena är fattig och smärtfylld, den andra fattig och glädjefylld. Åtminstone om man håller sig till musiken.

"Egentligen började resan i Bromma när jag som pojke gjorde en miniatyr av Huckleberry Finns flotte. Då längtade jag till floden Mississippi, sedan glömde jag bort den amerikanska Södern tills jag oplanerat kom dit i Bruce Springsteens sällskap tjugo år senare.
Jag har återvänt för att hitta William Faulkners hemliga skrivarstuga, vandra i medborgarrättsrörelsens spår, söka bluesens ursprung i juke joints och sitta i ett skjul i träsket och titta på Mississippialligatorer.
Naturligtvis har jag också samtalat med människor jag stött på, däribland mig själv.
Nu när boken är klar kan jag konstatera att det blivit en bok om minnen, möten och musik kring Mississippi. Och så något mer som skymtar mellan raderna. Något om resandets, ja rentav livets glädje."
Mikael Timm

I tre av de mest omskakande skeendena i den svenska nutidshistorien - ubåtskränkningarna, Estoniakatastrofen och mordet på Olof Palme - har sanningen om vad som skedde aldrig tillåtits komma fram.

Sanningen har dolts bakom hemligstämplar och ofullständiga utredningar, och ersatts med "offentliga sanningar". Undersökande kommissioner har hindrats från att komma åt central information, vilseletts och påverkats av aktörers - främst militärens och specifikt den militära underrättelsetjänstens - egen dolda agenda. Där utredare har påpekat brister har dessa inte åtgärdats. Avgörande frågor har lämnats obesvarade.

Att västliga ubåtar kränkte våra vatten på åttiotalet i hemligt samförstånd med högre svenska officerare - med direkta konsekvenser för svensk utrikes- och säkerhetspolitik - har förtigits. Centrala motivbilder kring Palmemordet som pekar in i statsförvaltningen har aldrig utretts. Detsamma gäller viktiga omständigheter kring Estonias förlisning.

Detta är konkreta fakta. Ställda bredvid varandra ger de upphov till ett problematiskt mönster. Här finns en gemensam komponent som heter militär underrättelsetjänst och svensk säkerhetspolitik. Vad som har uppfattats som nationens intresse har fått stå i vägen för sanningen. Borgnäs berättar om de tre skeendena och mönstret i hur sanningen blockerats. Han leder i bevis att den verklighetsbild som allmänheten bibringats är felaktig och reser frågor kring det berättigade i att medier och allmänhet vilseletts - i nationens intresse. Borgnäs lyfter också fram några av de centrala aktörerna och belyser deras roller och motiv.

Vilka krav kan allmänheten ställa på att få veta vad som verkligen hände? Och vilken rätt har makthavarna att dölja eller inte söka sanningen - i nationens intresse?

Det svenska modeundret är ett begrepp som börjat användas mer och mer, såväl på kultur- och ekonomisidorna som i vardagslag. Men vad betyder det? Och, finns det?

Ingen annan kulturyttring i dag är så välspridd och säger så mycket om vår samtid som mode. I en tid då yta är mer betydelsefullt än någonsin, blir mode och kläder viktiga symboler för vilka vi är.
I Det svenska modeundret tar journalisten och modevetaren Karin Falk med oss på en exposé över den samtida svenska modescenen. Vi får möta de designers som tagit plats på världsmarknaden och som under de senaste åren har kallats det svenska modeundret.

När man talar om svenskt mode, vill många gärna peka på likheter och klumpa ihop svenskt mode till en enda stor enhet. Men här diskuteras snarare den mångfald som den svenska modescenen består av: kedjemode och avantgardemode, och de som både pris-, design- och idémässigt hamnar däremellan (till exempel många av de jeansmärken som satt Sverige på modekartan). Falk fokuserar framför allt på samtida mode, men skissar dessutom upp en bakgrund över det svenska mode som redan under sextio- och sjuttiotalen fick stort genomslag såväl inom som utanför Sveriges gränser, samt förstås över den svenska modegiganten H&M.

Falk diskuterar också mode i relation till inte bara designers, utan också till politik, konsumtion, modebloggar och modejournalistik. Modets och klädernas symboliska makt och olika förhållningssätt till mode står i fokus - mode behandlas snarare som ett kulturellt uttryck än bara en kommersiell arena. Vad säger mode om vår samtid? Vilka ideal har den svenska modescenen artikulerat under tjugohundratalet? Finns det ett svenskt modeunder?

När det första planet träffade World Trade Center 11 september 2001 trodde många att det flugit in av misstag. När plan nummer två dundrade in bara en kvart senare förstod alla att det handlade om ett terrordåd.

I höst är det tio år sedan dåden som för alltid förändrade världen.
Wolfgang Hansson sprang för sitt liv när tornen rasade. Han var en av få svenska journalister som på plats upplevde katastrofen. Här berättar han om blodsmaken i munnen men också om hur nitton kapare med lika geniala som enkla medel lyckades få världens supermakt på knä.
I modern tid är det bara Berlinmurens fall som har varit lika avgörande för världens utveckling. Boken ger den dramatiska berättelsen om vad som hände, vad som gjorde attackerna möjliga och vad som blev följden av dem.

Som utrikeskorrespondent och reporter på Aftonbladet har Wolfgang Hansson följt USA:s så kallade krig mot terrorismen på nära håll, och han låter oss följa USA:s reaktion på attackerna.
Boken tar oss med till Irakkriget och till cellerna på Guantánamo. Till Pakistan, landet som upplevt två 11 september de senaste tio åren. Till Usama bin Ladins uppväxt och dagens anti-muslimska stämningar i USA. Vi får träffa mannen som tände krisen kring Muhammedkarikatyrerna och resa till stadion i Kabul där talibanerna stympar tjuvar och piskar kvinnor. Vi får följa hur terrorismen kommer till Europa och till slut även till Sverige.

Var USA:s svar på terrorattackerna rimligt? Gick George W Bush i Usama bin Ladins fälla? Blev det början till slutet på USA:s roll som supermakt? Dagen då terrorn förändrade världen är nutidshistoria spännande som en deckare.

Finansmännen Mats Qviberg och Sven Hagströmer befann sig på Karolinska Institutets tvåhundraårsjubileum i Stadshuset fredagen den 27 augusti 2010, när de fick varsitt identiskt sms från HQ Banks nye ordförande: "Kom till kontoret omedelbart. Katastrof."

En dryg vecka senare fanns inte HQ Bank - det bolag de tillsammans byggt upp och ofta kallade ett av sina barn. Bara några månader tidigare hade Sven Hagströmer och Mats Qviberg skålat för tjugo års lyckat samarbete. På finansmarknaderna undrade alla hur det kunde gå så snett för Sveriges mest välansedda finanspar.

Historien om HQ Banks långa uppgång och tvära fall präglas av färgstarka karaktärer. Förutom de två förmögna mediekära grundarna Hagströmer och Qviberg med den höga svansföringen, figurerar också den fartblinde tradingchefen som sades räkna snabbare än datorer. Den tafatte vd:n som var rädd för Mats Qviberg. Och den kloka kvinnan som snabbt insåg problematiken, men som möttes av hån när hon lämnade den sargade bankens styrelse efter att den inte följt hennes råd.

Men hur många hade försökt stoppa utförslöpan, långt innan krisen briserade? När uppkom för första gången problemen i den ödesdigra riskabla tradingverksamheten? Och vilka var egentligen personerna Sven Hagströmer och Mats Qviberg?

I Den stora bankhärvan, en personlig men dramatisk bok, ges svaren och en ny bild av hur det egentligen gick till när HQ Bank gick i graven.

Tio år i politikens hetluft leder till eftertanke. Vad var bra? Vad var dåligt? Vad kan göras bättre?

Thomas Bodström skriver om de egna erfarenheterna som minister och oppositionspolitiker, om politiska vänner och motståndare, om stora politiska händelser och "affärer", om vardagsarbetet i riksdagen och om relationerna till pressen.
En sällsynt rättfram och ärlig bok som levererar en hel del synpunkter på vad som gått snett inom den svenska socialdemokratin under senare år.

"Duellerna var överraskande högklassiska, få missar, mest vinnande slag, för att utspelas i ett konstant krisläge. Det tycktes vara lika jobbigt att ha en fördel med sig som att ha den mot sig. Publiken blev nästan vilsen, men också stundtals vild av förtjusning. Hysterin har aldrig varit närmare på Wimbledons centercourt."

Tiebreaket i den klassiska finalen mellan John McEnroe och Björn Borg 1980 klassas som ett av de största idrottsögonblicken någonsin. Och som så många gånger tidigare red Borg ur stormen och vann sin femte raka Wimbledontitel.
Den välkände sportjournalisten Sune Sylvén, som följde Björn Borg under de gyllene åren, har skrivit en förtätad bok om hans makalösa matchsvit i Wimbledon. Tennislegenden själv har bistått med kommentarer och synpunkter.
Detta är idrottshistoria, nostalgi och minst lika gastkramande att läsa som det var att följa matcherna när det begav sig.

"Du kommer väl inte göra sådär på banken igen, pappa?"

Hur förklarar man för sitt barn att man begått ett rån? Eller att man försörjer sig på narkotikahandel? Hur känns det att sitta fängslad när ens son föds? Eller att undra över om någon placerat en bomb under bilen när man ska köra sin dotter till dagis?

Mer än 10 500 barn i Sverige har en förälder som sitter i fängelse, och fler än så har en förälder som lever ett kriminellt liv. Hur ser livet ut för dessa familjer? Vad har de för syn på samhället och dess institutioner, vad har de för drömmar och förhoppningar?

I denna reportagebok möter vi kriminella pappor i samtal om livet i allmänhet och om föräldraskapet i synnerhet. Författarna har även intervjuat pappornas anhöriga, liksom representanter för kriminalvården, polisen samt kriminalforskningen för att försöka få en bild av något som de flesta verkar vilja tala tyst om.

År 874 inledde den tolfte shi'itiske imamen al-Madhi ett liv i underjorden, och än i dag anses han leva fördold. Genom århundradena har de rättslärda brottats med frågan om hur de ska leva tills han återkommer. Ska de passivt invänta hans återkomst, försöka påskynda den eller göra det bästa av situationen här och nu?

Inom islams historia finns en lång kamp mellan de religiösa och de sekulära politiska ledarna om vilka som är bäst lämpade att styra de muslimska länderna. Men den händelse under 1900-talet som framför alla andra markerade religionens - eller rättare sagt de religiösa ledarnas - återkomst på den politiska scenen var revolutionen i Iran 1979. Nu hävdade de religiösa ledarna att det inte fanns någon skillnad mellan stat, politik och religion och gjorde dessutom anspråk på att vara bäst lämpade för att styra den politiska utvecklingen.

Bland de shi'itiska rättslärda finns dock många olika politiska föreställningar. Skillnaderna beror till stor del på rådande politiska och historiska omständigheter, sociala strukturer och ekonomiska förhållanden. Men räcker detta för att förstå varför en grupp shi'itiska rättslärda drogs till revolutionär radikalism, andra till politisk pragmatism och ytterligare andra till total avhållsamhet från den politiska scenen? Och vad har förhållandet mellan tro och förnuft för betydelse för religion och politik i de olika shi'itiska skolorna?

"På skärmen strömmade en flod av hemlig information förbi. E-postadresser och inloggningsuppgifter till högt uppsatta chefer, politiker, journalister och tjänstemän världen över, samtliga med användarnamn och lösenord. Där fanns också myndigheter, militära institutioner och ambassader. Mängder av uppgifter som borde legat i tryggt förvar bakom tunga säkerhetssystem. Han fnissade till. Vad var det han hade snubblat över?"

Vad driver unga killar att hacka sig in i datasystem och dra fram hemligstämplad information utan att de själva tjänar något på det? Vad får dem att sitta som fastklistrade vid sina datorer nätterna igenom för att ta sig in i nästa lösenordsskyddade server i nätverket? I Svenska hackare får läsaren en unik inblick i en av vår tids mest mytomspunna subkulturer.

För många är hackaren en skurk, en spion som ägnar sig åt stöld och sabotage. För andra är han, för det är oftast en han, en ensam och osäker tonåring med datorn och nätet som enda vänner. Men hackaren är också en hjältefigur och en fanbärare. Hackarens tro på teknikens möjligheter - och den självklara rätten att använda den som han vill - har satt sin prägel på allt från 90-talets spirande hemdatorkultur, via 00-talets häftiga debatt kring fildelningssajten The Pirate Bay till dagens diskussioner om övervakning och digital politisk aktivism.

Svenska hackare är en bok om människor, inte om maskiner. Här möter du bland andra 16-åriga Philip, som under flera år gäckade både FBI och den amerikanska universitetsvärldens tyngsta experter; Vuxna Förbannade Hackare, som under vintern 2008 hackade sig in i Aftonbladets servrar och drog igång en våg av attacker mot företag och myndigheter; it-konsulten som säljer stulna företagshemligheter till högstbjudande, samt hackaren som låtsas vara man för att hon annars inte skulle tas på allvar.

År 2009 polisanmäldes 1493 fall av dataintrång i Sverige, fler än någonsin förut och mer än dubbelt så många som fem år tidigare. Men för varje dataintrång som offentliggörs sker tio gånger fler i det fördolda. I en allt mer uppkopplad värld så borde det vara en varningsklocka. För den som har makten över nätet har, i allt väsentligt, makten över våra liv.

Varför blir kött bara billigare när allt annat blir dyrare? Varför äter vi egentligen kött? Och varför äter vi bara vissa djur och inte till exempel hundar?

När Jonathan Safran Foer blev pappa började han fundera på vilken mat han skulle ge sin son. Själv hade han av och till varit vegetarian sedan han var nio år, men egentligen aldrig funderat särskilt mycket på varför. Kanske var kött något hans son behövde äta för att få i sig allt nyttigt.

Äta djur är Foers första fackbok (och enda, påstår han själv) och är lika mycket en filosofisk essä som ett upprörande reportage och en ögonöppnare för alla som någon gång funderat över vad det innebär att äta djur.
Han har intervjuat filosofer. Han har hälsat på hos den enda kalkonfarmaren i USA som låter fåglarna gå fritt utomhus, en vegatarian som föder upp köttkor och en etisk slaktare. När han hörde av sig till livsmedelsjättarna möttes han dock av tystnad, och de enda som kunde hjälpa honom att göra ett studiebesök på de riktigt stora djuruppfödningsanläggningarna var djurrättsaktivister som i hemlighet filmar och dokumenterar missförhållanden.
Det han kom fram till var att det inte är fel att äta kött. Men att det till 99 procents sannolikhet är fel att äta den köttbit som ligger på tallriken framför dig.

Jonathan Safran Foer har skrivit ett särskilt förord till den svenska utgåvan.

Stieg Larsson var mer än deckarförfattare. Som frilansjournalist samt som medarbetare och chefredaktör för tidskriften Expo granskade han den svenska och internationella extremhögern. Han var en flitig debattör och skrev flera fackböcker och hundratals artiklar.

Denna artikelsamling speglar Stieg Larssons journalistiska och politiska gärning för de frågor som låg honom varmast om hjärtat. Texterna har samma driv som gjort honom till världens mest lästa författare. Det är vasst, påläst och engagerat. Det är en annan sida av Stieg Larsson.

"Utmed vägen strömmar vatten från floden Swat genom handgjorda kanaler in i byarna. Skrattande pojkar kastar sig ner i det bruna vattnet; vi reser genom ett landskap helt utan kvinnor. Talibanernas inlyftande här blir allt starkare."

Pakistan är en berättelse om paradoxer. Här möter toleranta sufi-traditioner militanta islamistiska rörelser. Här bryts den rika litterära urdu-kulturen mot stamkulturer där endast en liten del av befolkningen kan läsa och skriva. I det kärnvapenbestyckade Pakistan lever en tredjedel av befolkningen under fattigdomsgränsen, men statens insatser för de fattiga är små. Förlorar man arbetet, blir sjuk eller tvingas fly undan naturkatastrofer finns liten hjälp att få. Men hur är det egentligen att leva i Pakistan, och vad ligger bakom de händelser vi har sett, läst och hört om?

Henrik Chetan Aspengren söker svaren i såväl historien som i samtal med vanliga människor i de stora städerna och på landsbygden. I Pakistan möter han stor fattigdom, men också stor generositet. Han möter extremism, men också kamp för mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett drägligare liv. Han ser hur Pakistan nu kokar av frustration, något som märktes redan då landet bildades för snart 65 år sedan.

"Pakistanier vill att Pakistan ska vara annorlunda än andra länder, och i sina berättelser om livet jämför inte människorna sin vardag med livet i väst. De jämför inte heller livet i Pakistan med livet i andra länder i Sydasien, Centralasien eller Mellanöstern. I stället jämför de det Pakistan som de lever i med det Pakistan som de uppfattar att de har blivit lovade. Och vid denna jämförelse finner de sin vardag komma till korta. De upplever ingen jämlikhet. De känner ingen säkerhet."

Människor älskar musik men avskyr reklam. Något som får allt fler varumärken att undvika traditionell annonsering och i stället marknadsföra sig genom musik och artister. I en värld där människors uppmärksamhet inte längre är till salu blir musik ett sätt att engagera och skapa uppmärksamhet.

Hörseln är människans näst starkaste sinne. Ljud och musik är något som berör människor på ett mer sublimt plan än rent visuella intryck och som därför lättare engagerar människor känslomässigt. Det är därför marknadsföring via ljud och musik blivit den senaste trenden när det handlar om att bygga varumärken och skapa kundrelationer.

Sounds like branding är en öronöppnande resa genom musik- och marknadsföringshistorien, från 20-talets muzak (hissmusik) och jinglar till dagens music branding - så kallas denna nya marknadsföringsmetod där varumärken är de nya skivbolagen, där lyckad marknadsföring blir en del av populärkulturen och där konsumenter förvandlas till fans.
Boken fungerar också som en inspirerande handbok för den som vill veta hur man ska göra för att använda sig av music branding i sin marknadsföring.

En dramatisk skildring av kapitalismen i Ryssland efter Sovjetunionens fall. Här beskrivs spektakulära händelser, som nittiotalets sanslösa privatiseringar, maffians storhetstid, 2000-talets statskapitalism och hur oligarkerna kunde bli så hejdlöst rika.

Oligarkerna är en dramatisk men seriös skildring av Rysslands övergång från planekonomi till marknadsekonomi. Det var en av världens mest vågade kapitalistiska experiment, som genomfördes under de första åren efter Sovjetunionens fall 1991. Då blev det möjligt för en enskild person att bygga upp en oerhörd förmögenhet, vilket samtidigt illustrerar samhällsutveckling i det nya Ryssland.
Här beskrivs två decennier fyllda av djärva privatiseringsprojekt, ödesdigra maktkamper och osannolika livsöden. Boken är full av spektakulära händelser, såsom Sovjetunionens ekonomiska konkurs, nittiotalets sanslösa privatiseringsprocess, maffians storhetsperiod, 2000-talets statskapitalism och framförallt hur oligarkerna kunde gå från ingenting till att bli så hejdlöst rika.
Bakom dessa skeenden döljs förklaringsmodeller till Sovjetunionens fall, kapitalismens styrkor och svagheter i allmänhet och inte minst förståelsen för Rysslands politiska och ekonomiska utveckling i dag, snart tjugo år efter landets födelse.

Oligarkerna skildrar, som första och enda bok på svenska, kronologiskt utvecklingen från kapitalismens inträde under den sovjetiska perestrojkan fram till Rysslands återhämtning efter finanskrisen 2010. Innehållet är ambitiöst men språket lättsamt.
Ett tjugotal av de mest tongivande oligarkerna presenteras mer ingående med beskrivningar av bakgrund och deras mest framträdande bedrifter.
Boken är rikt illustrerad med ett åttiotal bilder som visar huvudpersoner och laddade händelser under tiden som skildras.

I svininfluensans kölvatten finns ett stort behov av kunskap om vad pandemier är, varför de uppstår och vilket hot de utgör. Spanska sjukan dödade fem gånger så många människor som första världskriget. Ändå har hyllmetrar skrivits om kriget men bara några få hyllcentimetrar om Spanska sjukan. Är det för att vi har så svårt att förstå att man kan dö på grund av det allra minsta?

Vad har smittsamma infektionssjukdomar att göra med täthet, miljö, klimatförändringar och låg biologisk mångfald?
Väldigt mycket! När smittsamma mikroorganismer från naturen möter tamdjur - populationer som är immunologiskt naiva och som dessutom lever tätt ihop - uppstår perfekta förutsättningar både för genetisk omkombination hos patogener och för deras smittspridning. Infektionssjukdomar är till sin natur oförutsägbara och mycket dynamiska. En smitta i dag kan vara borta i morgon och ersatt av något helt nytt, för människan tidigare okänt. Redan i dag och än mer i framtiden kommer epidemier att höra till mänsklighetens värsta problem.

I boken använder Björn Olsen bland annat spanska sjukan men även antibiotikaresistenta bakterier som utgångspunkter för att förklara hur och varför pandemier uppstår. Det är en populärvetenskaplig skildring av mekanismerna bakom och effekterna av olika pandemier.

Hur avkristnade de flesta svenskar för ögonblicket än upplever sig är den svenska historien i hög grad en historia om Gud i Sverige.

Det här är en svensk kulturhistoria ur ett ovanligt och ofta förbisett perspektiv, från hedniska riter till Knutbysektens övningar. Vi möter hårdhudade helgon och myndiga biskopar - heliga Birgitta med familj, den finurliga biskop Brask, den kärva Rudbeckius och den svordomsglada Anton Niklas Sundberg. Här finns svärmare och sektstiftare från Swedenborgarna och Eriksjansarna till Korpelanerna, Maranata och Livets ord, psalmdiktare och andeskådare, makt och härlighet, hyckleri och inkrökthet, men också troskyldig självuppoffring med tillhörande späkningar. Likaså Vadstena kloster som intellektuell världsmakt, 1500-talets brutala religionsstrider och därpå den totalitära lutherska gudsstaten, där de flesta av de värderingar som vi än i dag uppfattar som speciellt svenska skapades, men som också innebar järnhårt förtryck och försök att utbreda "den rena läran" med eld och svärd. Någon neutral, lättläst och ändå engagerande skildring av detta fascinerande stoff har hittills inte funnits.

En debattbok som vill visa att de grundläggande liberala ställningstagandena för individens fri- och rättigheter fortfarande är giltiga och nödvändiga: hur de i själva verket erbjuder de bästa lösningarna på svåra frågor i dagens mångkulturella samhälle.

Vi lever i en värld där föreställningar om individers fri- och rättigheter utmanas i religionens och kulturens namn - också i det västerland som brukar kallas liberalt och sekulärt. Fatwan mot Salman Rushdie 1989, al-Qaidas attack på World Trade Center 11 september 2001, hedersmordet på Fadime Sahindal 2002, den islamistiska terrorattacken på Bali 2002, mordet på Theo van Gogh 2004, hoten mot de danska karikatyrtecknarna 2005-2006 och mot Lars Vilks 2007 och 2010 - visar att individuella fri- och rättigheter är mer omstridda än vad vi kanske vanligen tror.

Det finns också en utmaning som kommer inifrån de liberala demokratierna. I den multikulturalistiska retoriken framställs idén och talet om lika rättigheter för alla medborgare som ett uttryck för västerländsk självbelåtenhet och som en ovilja att se att det finns andra kulturer med andra föreställningar om individen och kollektivet. Att insistera på sekularism och individens frihet blir i denna retorik bara en ny form av intolerans. Diskussion av hedersrelaterat våld avfärdas som stigmatisering av redan sårbara minoriteter, kritik av islamism brännmärks som islamofobi, religionskritik som jämförbart med hets mot folkgrupp och så vidare.

Boken argumenterar för att individens fri- och rättigheter fortfarande måste vara giltiga, och hur de erbjuder de bästa lösningarna på svåra frågor som rätten att bära slöja, tvångsäktenskap, religionens politiska roll, rättigheter, medborgarskapstest och språktest. Individer skapar kulturer, inte tvärtom. Utan respekt för individers rätt till frihet kan vi varken ha kulturer eller demokrati.

Tio år har gått sedan nittonhundratalet tog slut. Nu blickar ett antal av Sveriges skarpaste skribenter tillbaka över det svunna århundradet och räddar några av sina egna litterära favoriter från glömskan.

Nya numret av Album är en papperstidskrift om litteratur, och sorterar alltså in under kategorin utdöende art. De komplexa texterna om litteraturen lyser numera på nätet, eller med sin frånvaro. Det är därför bara logiskt att Album handlar om nittonhundratalet, ett hädangånget århundrade. Tio år efter dess millenniebuggiga slut är det dags att återvända dit. För att sammanfatta, men också för att bärga en del fragment till vår egen tid.

De som reser tillbaka till nittonhundratalet för att gräva fram personliga favoriter är Aase Berg, Niklas Darke, Anna Hallberg, Hanna Nordenhök, Malte Persson, Fredrik Sjöberg, John Swedenmark, Pär Thörn och Jenny Tunedal.

Redaktörer och medresenärer är Elise Karlsson, Martina Lowden och Annina Rabe.

Mona Sahlin är en kontroversiell politiker, känd för sina vassa repliker. Förmågan att formulera sig snabbt, skarpt och träffande är en tillgång i en politisk vardag av hårt medietryck. Samtidigt gnager önskan att få tala till punkt, få mer tid för det demokratiska samtalet.

Det här är hennes bok om sin dröm om Sverige som ett möjligheternas land, och världen som en rättvisare och mindre farlig plats - en personligt hållen politisk bok där också människan Mona Sahlin skymtar fram.

En stark och vacker överlevnadshistoria ...

Tolvåriga Ester Jansson låg med täcket uppdraget till hakan och grät tyst. Hon kunde knappt ta in vad som nyss hade hänt. De viskande rösterna, de tunga kropparna, det där hårda mellan hennes lår.
Det var Magnus och Dan, två av familjens tonåriga fosterbarn, som hade smugit sig in i hennes rum. De hade varit nakna, och de hade krupit ner i hennes säng. Hon hade inte vågat skrika.
Esters hjärna var som ett enda trassel av förvirrade tankar. Hon ville bort från allt. Hon passade inte in här, och hon ville inte passa in. Alla tyckte att hon borde vara så tacksam för att hon hade fått komma till Sverige, men vad skulle hon vara tacksam för? Att hon blev mobbad i skolan för sin hudfärg? Att fosterbarnen utsatte henne för sexuella övergrepp? Att hennes adoptivmamma trodde att hon kunde hela henne, men bara gjorde henne sjukare?

Hon tittade ut mot natthimlen genom fönstret och såg den stjärna hon hade gjort till sin egen. Hon kunde prata med sin afrikanska mamma genom den där stjärnan. Hon tänkte så mycket på henne. Hon undrade om mamman saknade sin dotter, och hon undrade varför hon hade låtit adoptera bort henne.
Det hade inte mamman gjort. Adoptionen hade skett mot hennes vilja. Och hon var fast besluten att en dag få återse sin försvunna dotter.

Utsatt är en verklighetsbaserad berättelse om ett adoptivbarns famlande efter en egen identitet, om det svenska samhällets kraftiga svängningar i synen på adoptioner och om två kvinnors outtröttliga strävan efter att återförenas med varandra.

Den sanna berättelsen om en mors svek och en dotters kamp för överlevnad.

Den femåriga flickan Dana och hennes syster Heather hamnar i händerna på Skottlands värsta pedofilring genom tiderna. Det är deras biologiska mamma och styvpappa som introducerar dem och de blir gång på gång våldtagna, slagna och utsatta för extrema övergrepp och våld av ett flertal pedofiler.
I vuxen ålder bestämmer sig Dana, med stöd av sin make, för att berätta vad som hänt henne och försöka sätta dit förövarna. Det slutar med att många av gärningsmännen, inklusive modern som inte bara möjliggjort övergreppen utan dessutom aktivt deltagit i dem, blir dömda och får avtjäna långa fängelsestraff. Det här är berättelsen om en ung kvinnas kamp för att komma tillbaka till ett normalt liv efter år av övergrepp från såväl främlingar som från familjemedlemmar, och från modern som borde varit den som skyddade henne mest.
I februari ställs ytterligare två män inför rätta för de övergrepp som Dana utsatts för. Man förutspår att även de kommer att tilldömas långa fängelsestraff.

Günter Wallraffs reportagebok Längst därnere (1985), som handlar om den omänskliga handeln med gästarbetare, har sålt mer än fem miljoner exemplar, en av de största framgångarna i den tyska bokbranschens historia. Nu är Wallraff åter aktuell under täckmantel ...

Ingen har avslöjat fler missförhållanden än han. Miljoner har läst hans böcker, och unga journalister har honom som förebild när de spelar roller för att avslöja de mörka sidorna av den sociala verkligheten. Günter Wallraff är en sådan auktoritet att han till och med fått ge namn åt företeelsen på svenska - att wallraffa.

Men Günter Wallraff vilar inte på lagrarna. Han är tillbaka "undercover".
Som Michael G. utforskade Wallraff det dagliga livet i tyska call center. Gensvaret på den rapport som publicerades var enorm: efter att Wallraff varit gäst i tv och radio kom många call center-anställda fram och berättade om sina egna erfarenheter. Nästa kupp: Som lågavlönad fabriksarbetare, på ett Lidl-bageri. Han drabbades flera gånger - liksom sina kolleger - av brännskador. Wallraff försökte få Lidls styrelseordförande att arbeta tillsammans med honom i två dagar i detta "fångläger" - men han vägrade. Och under vintern 2008/2009 har Günter Wallraff upplevt hur det är att leva som hemlös i Tyskland. Han tillbringade vintern på gatan, med temperaturer ned till minus tjugo grader.

Rapport från vår sköna nya värld presenterar dessutom de övergripande resultaten av Wallraffs forskning, som fortsätter även efter att pressmeddelandena har tystnat. Hans slutsats: I dagens rika länder lever allt fler människor på botten. I längden hotar det att slita sönder samhället.

"Jag menar fullständigt allvar med det följande.
Jag anser verkligen att den svenska monarkin har ett stort egenvärde. I det tycks jag ha större delen svenska folket med mig. Men jag inser också att systemet som det nu är utformat i princip är orimligt och ovärdigt en demokrati. I det tycks jag faktiskt också ha majoriteten med mig, även om man tycks beredd att överse med detta."

"Frågan är dock hur länge man kommer att ha överseende med den egendomliga situationen att ett gäng heltidsanställda såpakändisar, eller hur man nu ska se det, förutom att vara säljmotor åt kändispressen också på något sätt ska vara knutna till och representera Sveriges högsta statsledning. Klarar inrättningen ens den lindrigaste skandal i trakten av Stureplan?
Något måste göras, systemet förbättras. En republikansk president vore opinionsmässigt omöjligt - och som sagt dessutom enligt mitt förmenande historiskt och ceremoniellt olyckligt.
Ett stärkande av den aktuella kungamakten vore förstås än mer orimligt: med tanke på den nuvarande innehavarens och de närmaste arvingarnas kvalifikationer och, framför allt, med hänsyn till elementära demokratiska renlighetsregler.
Därför detta blygsamma förslag.
Låt oss först se på de historiska förutsättningarna, sedan på för- och nackdelar hos den monarki som vuxit fram och slutligen på de logiska lösningar som existerar och dessas historiska paralleller samt deras för- och nackdelar.
Kanske finns det andra lösningar än den jag kommer fram till. Men saken borde i alla fall diskuteras i de här termerna hellre än det omöjliga valet mellan dagens parodiska Hänt i veckan-monarki och den trista, formlösa talmansrepubliken.
Som någon hade klottrat på väggen på kårhustoaletten på 60-talet: 'Det är inte monarkin vi är emot, det är kungen personligen!' På Gustav VI Adolfs tid ansågs det otroligt komiskt att tänka sig.
I dag är det en i högsta grad rimlig ståndpunkt."
Göran Hägg

Kokainet flödar i Sverige. Den vita drogen har gått från att vara en exklusiv jet set-markör till massans nya sätt att festa. Glöm yuppies och åttiotal. Tänk byggjobbare, forskare, bloggtjejer, mäklare, tatuerade gängmedlemmar och mängder av artister, journalister, brats och Båstadsfantaster.

Under 2000-talet har kokainet nått nya användare och kanske är det inte så konstigt. Kokainisterna själva vittnar om den ultimata självförtroendehöjaren, guldkanten i tillvaron, ett slags skumpa i pulverform som inte gör en full och dum. Olagligt? Förvisso. Men, som Grammis-vinnaren Andreas Kleerup sa i en Aftonbladet-intervju, "det är ju fortkörning också". Samtidigt råder fortfarande starka tabun kring bruket. Många kända svenskar har åkt fast, men nästan ingen har trätt fram och berättat vad de sökt och funnit i drogen.

Sett i ett större perspektiv är kokainet långt mer än enbart en fråga om enskilda svenskar. För att tillgodose "vårt" behov begår människor och organisationer på andra platser i världen de grymmaste handlingar. Colombias regering har i tjugo år, med stöd av USA, utkämpat ett blodigt krig mot drogerna. Trots det har odling och export inte minskat. Gerillan, eliten, militären, bönderna, politikerna - alla är på ett eller annat sätt påverkade av den våldslogik som genereras av denna miljardindustri. Och i botten finns Colombias fattiga som i brist på alternativ säljer sig som odlare, skördare, transportörer, väktare eller yrkesmördare.
Mexikanska karteller har under senare år tagit över stora delar av handel och smuggling från Latinamerika, och fraktar ton av kokain till USA, eller via Västafrika till Europa. Sedan ett par år rasar ett krig mellan två stora allianser av karteller i Mexiko, ett krig som bara under 2008 krävde 5 700 människoliv. Allt fler varnar för att Mexiko riskerar att förvandlas till en "failed state", en stat styrd i det fördolda av kriminella intressen.
Den som köper ett gram kokain på Stureplan, i Eskilstuna eller på Hisingen håller efterfrågan uppe och bidrar därmed till att problemen i andra delar av världen kvarstår. Men det är det antagligen lätt att bortse från i festens rus. Lika lätt som det är att inte tänka på att det "rena", vita pulvret ofta färdats i en livrädd, kanske skuldsatt och tvingad, människas mage och kommit ut tarmvägen.

Journalisten Torgny Hinnemo berättar om möten och episoder i det forna Sovjetimperiet under fyrtio år. Han beskriver utvecklingen i det nya Ryssland och dess grannländer, men ger också ett spännande perspektiv på livet i de nya staterna i Kaukasien och Centralasien.

Landet Sovjetunionen finns inte längre. Det gör däremot människorna som föddes där. Journalisten Torgny Hinnemo berättar om möten och episoder från fyrtio år av resande i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldova, Centralasien och Sydkaukasien. Som Moskvakorrespondent för Svenska Dagbladet följde han på plats Sovjetstatens gradvisa sammanbrott och därefter hur de nya staterna byggde sina institutioner och lyfte fram de nationella kulturerna.

Under drygt tio år fram till 2008 var författaren utrikesdepartementets analytiker för de forna Sovjetrepublikerna och berättelserna blandas med historiska tillbakablickar och personliga reflexioner kring utvecklingen efter Sovjetunionens fall. Den djupare bakgrunden till uppmärksammade händelser som krigen i Tjetjenien och massakern i Andijan diskuteras. Boken ger porträtt av de ryska ledarna Michail Gorbatjov, Boris Jeltsin och Vladimir Putin men också glimtar av några kaukasiska och centralasiatiska ledare. Mot dem ställs egna upplevelser och samtal med andra människor ur alla samhällslager. Bland annat berättas historien om hur ett par strumpor gjorde honom till danskung i Folkets park, om när ryska Interpol bad honom om hjälp att hitta storspionen Stig Bergling och om den nervösa flygningen när en Aeroflotbesättning tog sin examen.
Vid sidan av politiken får vi också möta människor i Centralasien som berättar om sin syn på islam. "Den uzbekiska litteraturens fader" Gafur Guliam introduceras med ett par översättningar. Det här är en bok som lika mycket riktar sig till den allmänt nyfikna läsaren som till personer med djupare kunskaper om regionen.

Sextio år efter andra världskrigets slut och nazismens sammanbrott är de tillbaka. Från gatorna tågar de in i små och stora parlamentariska församlingar. Allt från kommunalfullmäktige i Södertälje till tyska delstatsparlamentet - och självaste EU-parlamentet i Bryssel. Men den moderna extremhögerns politiska mål är inte att få egen majoritet, utan att bli vågmästare.
Radiojournalisten Christoph Andersson har skildrat det politiska spelet i flera P1-dokumentärer, med svenska och tyska nationaldemokrater som exempel. Det här är hans berättelse om deras strategi - och vad som kan göras för att möta den.

I boken skildras hur svenska och tyska högerextremister sakta men säkert tar sig från gatan in i den demokratiska värmestugan. Vad händer om högerextremister och högerpopulister får vågmästarrollen i riksdagen 2010? Svaret kan till viss del sökas i Södertälje. På kommunalfullmäktiges möten och på stadens gator går det nämligen att få en föraning om vad som kan vänta. Här får vi vet hur den svenska ultrahögern bedriver praktisk politik - och hur de etablerade partierna reagerar.

Hur ofta får man möjlighet att kika bakom draperierna på en av världens mest hemlighetsfulla regeringar? Och har en kinesisk toppolitiker någonsin öppet berättat om händelserna på Himmelska fridens torg? Zhao Ziyang - Statens fånge är en berättelse om en mans kamp för ett mer liberalt Kina.

I maj 1989 slogs studentdemonstrationerna på Himmelska fridens torg brutalt ned av kinesisk militär. Ett hundratal människor dog. Dagarna innan hade Kinas högsta ledare samlats hos Deng Xiaoping för att diskutera hur man skulle handskas med protesterna som man såg som det största hotet hittills för partiet. Generalsekreteraren för kommunistpartiet, Zhao Ziyang, motsatte sig ett militärt ingripande mot demonstrationerna. Det ledde till att han avsattes och sattes i husarrest.

Zhao Ziyang - statens fånge är en berättelse om en mans kamp för ett mer liberalt Kina, och om Zhao Ziyangs sista år vid makten, sammanställd efter hans död år 2005. I hemlighet spelade han in kassettband som han gömde i sitt hem i Peking. Ingen kinesisk ledare i hans ställning har tidigare gjort något liknande. Ingen kinesisk ledare har som han haft tid att reflektera över vad som gått snett i den politiska utvecklingen. Och ingen kinesisk ledare har varit så frispråkig.

Under sina 16 år i fångenskap börjar han förstå att det krävs demokratisering, yttrandefrihet och flerpartsystem, om Kina ska kunna dra full nytta av den ekonomiska utvecklingen. Hans ord visar också tydligt att Kina i dag styrs av en liten, fast sammansvetsad grupp ledare, vilkas familjeband binder dem samman i lika hög utsträckning som gemensamma intressen i näringslivet och politiken. I princip kan man säga att Kina ännu sitter fast i den linje som etablerades efter att Zhao avsattes 1989. Hans tankar är med andra ord i högsta grad ännu giltiga.

Rakt in i Ryssland kommer vi i Maria Nikolajevas självbiografi. Som tolk tog hon hand om svenska besökare och måste inför dem försvara det sovjetiska systemet, som hon i själva verket avskydde. I den här boken berättar hon vad hon då inte kunde säga till svenskarna.

Okonstlat och livfullt beskriver Maria Nikolajeva livet i Moskva, uppväxten i en privilegierad konstnärsfamilj och tiden som gift i förortsslummen, i en enrummare som hon delade med svärmor, make och nyfödd son. Sovjetsystemet innebar helt andra villkor för vardagslivet än vad människor i väst har kunnat föreställa sig, med hyckleri och förställning, frän uppriktighet och mänsklig värme om vartannat. Genom Marias osentimentala och humoristiska skildring förstår vi mycket mer av den spännande, konstiga och mänskliga världen i före detta Sovjet. Varje kapitel har rubriken "Om hur…" och så får vi veta hur man mot alla odds kom in på universitet, hur man skrev av förbjudna böcker med sju karbonkopior. Om myndigheterna kom på en kunde följderna bli synnerligen allvarliga. Om hur man firade jul i hemlighet, om hur hon löste bostadsfrågan, om hur man älskade sina plastpåsar (som man fick av turister från väst), hur hon for till kloka gummor när sonens svåra eksem inte läkte (han blev bra efter första månaden i Sverige, utan behandling). Läsaren får följa med henne när hon som student tvingas ut på landsbygden för att under absurda och omöjliga former "hjälpa till med skörden" - det är en bred och fängslande bild av många olika sidor av rysk vardag. Författaren lyder också Wittgensteins kloka råd: "Vad man icke kan tala om, där om måste man tiga." Hon födde sitt första barn i Sovjet, men hela kapitlet om denna upplevelse lyder: "Om jag berättar om hur det är att föda barn i Ryssland är det i alla fall ingen som tror mig."

I snart hundra år har människor fått hjälp att finna vägar ur sitt själsliga lidande genom psykoterapi. Idag vill man dock ersätta den psykodynamiska terapin med kognitiv beteendeterapi och mediciner.

Sveriges viktigaste institution för psykodynamisk psykoterapi har lagts ner. Sex terapiutbildningar har fråntagits sina examensrätter. Nya riktlinjer för behandling av psykiska problem inom primärvården medför att patienternas val kommer att vara begränsat när de söker hjälp för problem med ångest eller depression.
Jurgen Reeder frågar varför en metod och ett sätt att se på människan som i ett helt århundrade betytt så mycket och hjälpt så många nu håller på att ställas helt utanför den offentliga vården. Vad händer med vår mänskliga självförståelse när teknologier tillåts ersätta de psykodynamiska sättet att möta människors problem med förståelse? Och varför kan inte ett bredare utbud av metoder få finnas som gör det möjligt att anpassa behandlingen efter den unika personens förutsättningar?
Det tystade samtalet handlar inte bara om vad som äger rum i psykoterapeuternas mottagningsrum, utan lika mycket om det samtal som sträcker sig alltifrån vårdens etiska överväganden till en politisk diskurs som drar sig för att beröra de värderingar som borde utgöra politikens bas.

Boken bakom den hyllade tv-serien med bland andra Alexander Skarsgård i en av huvudrollerna, gjord av teamet bakom The Wire.

De kallades för en generation utan hjältar. Ändå förväntades de själva bli hjältar.
Timmarna efter attackerna den 11 september förklarade USA krig mot terrorismen. Krigarna var killar likt de som tillhörde First Recon Battalion, marinens specialförband, den första generationen unga amerikaner i öppen strid sedan Vietnamkriget. De var en ny typ av soldater, helt olika sina föregångare. De var uppfödda på hiphop, internetporr och videospel, en brokig samling av nyfrälsta kristna, knarkare, buddister och new age-anhängare som formats via kung fu-filmer och Oprah Winfreys tv-shower. Kaxiga, modiga, envisa, vaksamma och i stort oförberedda på den fysiska, psykiska och emotionella fasa som låg framför dem.
"Första självmordsbataljonen" var spjutspetsen in i Irak, de första som upplevde det skrämmande blitzkriget mot de irakiska guerillakrigarna.
Generation Kill är den skrämmande och vanvördiga skildringen inifrån dessa strider, ett porträtt av unga män som riskerar allt för seger, deras vänskap mitt i galenskapen, och om den nya krigföringens slumpmässighet och brutalitet.

Med sin bok Den tändande gnistan förändrade Malcolm Gladwell vårt sätt att se på världen. Med Blink förändrade han vårt sätt att tänka om hur vi tänker. Framgångsfaktorn kommer att ändra på vårt sätt att se på framgång.

Varför lyckas vissa människor så mycket bättre än andra? Det vanligaste svaret är att det beror på en kombination av intelligens och ambition. I Framgångsfaktorn hävdar Malcolm Gladwell att förklaringen är en helt annan och att vi, för att rätt kunna förstå varför vissa människor lyckas och andra inte, i stället bör uppmärksamma bakgrundsfaktorerna - sådant som de framgångsrikas familjeförhållanden och var de är födda, ja, till och med när de är födda. Och inse att orsakerna till deras framgång är mer komplexa - och åtskilligt mer intressanta - än vad man först kan tro.
I Framgångsfaktorn förklaras vad Beatles och Bill Gates har gemensamt, varför asiater är så fantastiskt duktiga i matematik och vilka hemliga fördelar som gör det så mycket lättare för vissa kvinnor och män i idrottsvärlden att erövra toppositioner. Man får veta hur det kommer sig att alla framstående advokater i New York kan uppvisa en så likartad cv och orsaken till att ingen människa har hört talas om världens intelligentaste man - allt i termer av ordningsföljd i syskonskaran, familjeförhållanden, kulturell bakgrund och klasstillhörighet. Gladwell hävdar att för den som har ambitionen att bli mångmiljardär i Silicon Valley har det betydelse vilket år man är född, och för den som vill bli en skicklig pilot är det viktigt var man är född. Livet för dessa personer, vars prestationer överträffar de flesta andras, präglas av en märklig och oväntad logik, och genom att göra den uppenbar visar Gladwell på ett fascinerande och tankeväckande sätt hur människor kan göra det mesta av sina möjligheter.

Du har säkert varit med om det förut, generationskrockar. Tiden vi växer upp i präglar våra värderingar och karaktärer. Det är därför vi är så olika. Men det finns sätt att behärska generationskoderna och kommunicera över generationsgränserna.

I boken kartlägger Elaine Bergqvist språk, kultur, historiska händelser och andra faktorer som påverkat varje generation. Du får ta del av roliga och minnesvärda berättelser om hur det var att växa upp i Sverige från 1930-talet och framåt. Vilken musik lyssnade man på? Hur klädde man sig? Vilka filmer såg man? Vilka ord och uttryck är typiska för olika generationer? Det här är en bok där läsaren både kan skratta igenkännande åt sin egen generation men också lära sig hur andra generationer tänker och refererar beroende på bakgrund och uppväxt. Något som man kan ha stor nytta av både i arbets- och privatlivet.

Elaine Bergqvist är en av Sveriges mest anlitade retorikkonsulter. Hon är även författare till den bästsäljande boken Härskarteknik, den fula vägen till makt.

Med en tumör på livmodern och en man som hon älskar, men ständigt bedrar, bestämmer hon sig för att en gång för alla gå i terapi. Hon letar upp en läkare som känner till det mesta inom alternativ hälsovård och även jobbar som terapeut ...
När hon får veta att han har en egen kursgård i Sverige - Hälsotorpet - slår hon till. Han inger förtroende och verkar ju kort och gott ha tillgång till allt hon behöver för att få ordning på sitt liv! Behandlingen inleds, och i en kraftfull övning - iscensatt för att bearbeta hennes gamla trauma - bestämmer hon sig för att bli kvar på Hälsotorpet. Hon säger upp sig från sitt jobb som nyhetsreporter, gör slut med pojkvännen, överger Stockholm och sina vänner. Snart är hon upp över öronen indragen i en terapeutisk sekt, byggd på lögner, maktkamp och svarta pengar. Ju mer hon får veta, desto svårare får hon att lämna kursgården. Och ännu är ingen av terapeuterna redo att avslöja vad som egentligen pågår på Hälsotorpet. Många människor i Sverige lider av dålig självkänsla, nedstämdhet, allmän oro, ångest etc. Icke minst alternativterapeuterna lovar snabb bättring. Anette Nyman är journalist och hennes berättelse är baserad på egna erfarenheter i denna värld. Boken landar mitt i debatten om hur mycket staten ska blanda sig i alternativterapin. Ska vem som helst tillåtas gräva i en människas psyke? Hur vet man om en terapeut är kompetent? Borde Socialstyrelsen integrera alternativterapin i sitt regelverk för att på så sätt få bättre kontroll? Dagsaktuella och viktiga frågor som i längden är omöjliga att lämna obesvarade.

Jakten på status är en medfödd, biologisk drift. Den är inte något dåligt utan snarare en drivkraft för att förbättra både den egna situationen och samhället i stort.

Exakt vad som krävs för att uppnå hög status har förändrats under historien. Men just nu skapar vi i västvärlden status genom egen verksamhet: var och en är sin egen statussmed. Undersökningar har visat att status är samma sak för så olika grupper som till exempel fängelsekunder och verkställande direktörer.
Författarens tes är att status är något positivt: det är till och med vår starkaste drivkraft!
Det finns och har alltid funnits drömmar om att utplåna alla skillnader mellan människor - att skapa samhällen där alla är lika, ingen är finare än någon annan eller mer värd. De flesta sådana försök misslyckas, främst därför att vi människor har en tendens att ständigt mäta oss med andra i vår närhet. Vi skapar rangordningssystem överallt och ständigt, från dagis till ålderdomshemmet, och i alla kulturer, i Hollywood såväl som bland nomader.
I den senaste undersökningen, Statusnavigator 2008, såg tio-i-topplistan för Sverige ut så här.

1. Vara allmänbildad
2. Vara duktig på sitt arbete
3. Ha en egen hoparbetad förmögenhet
4. Vara en engagerad och duktig förälder
5. Att flytande kunna tala många språk
6. Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor
7. Kunna bestämma över sin egen arbetstid
8. Ha en klar och tydlig livsåskådning
9. Ha möjlighet att vara ledig en längre, sammanhängande period
10. Vara underhållande och rolig

Så glöm alla tankar på status i form av lyxbilar och njurformade privata swimmingpooler! Vad vi värderar som status - alltså något som är värdefullt för oss - är helt andra saker.
Boken innehåller kommentarer av David Eberhard, överläkare i psykiatri och författare till I trygghetsnarkomanernas land och Ingen tar skit i de lättkränktas land.

Morden på Fadime Sahindal, Pela Atroshi och Sara Abed Ali är väl kända i Sverige. Böcker har skrivits om dem och om det hedersrelaterade våldet. Men frågan kvarstår: Varför mördar man sin dotter? Hur tänker den man som dödar sin dotter, syster eller kusin?

Författarna Emre Güngör och Nima Dervish har träffat och intervjuat Fadimes pappa Rahmi, Pelas pappa Agid och hennes bror Bawer, samt Saras kusin. Boken tar sin utgångspunkt i det hedersrelaterade våldet och mäns våld mot kvinnor, utifrån männens perspektiv. Tidigare har ingen försökt ta reda på hur gärningsmännen tänker och varför de begår dessa fruktansvärda dåd.
Inom vissa kulturer är mannen överordnad kvinnan. Att så är fallet är en vedertagen sanning. Vad männen själva tycker om denna situation är mindre känt. I arbetet för att få bukt med hedersproblemen menar författarna att männen måste inkluderas i samtalet. Hur upplever männen själva sin livssituation? Är deras överordnade ställning alltid positiv? Och hur ska dessa man göra för att förändra dessa attityder?
Hederskulturen bygger på kollektivismen. Släkten eller klanen rår om varandra, men är också en stark kontrollinstans. Därför blir utrymmet för individen minimal - oavsett kön. Frihetsbegränsningen ter sig olika, men är ytterst påtaglig för både kvinnor och män.

"När vi valde att skriva denna bok bestämde vi oss för att inte göra som många andra; vi skulle inte smutskasta en folkgrupp eller en kultur. Vårt syfte är istället att presentera ett annat perspektiv. En annan röst som aldrig blir hörd. Varför mördar man egentligen sin dotter? Vad finns det för bakomliggande faktorer som gör en människa kapabel till en sådan handling?
Vi ska försöka svara på dessa frågor utifrån våra erfarenheter som vi har samlat på oss i vår yrkesroll, men även genom intervjuer med mördarna till Fadime, Pela och Sara. Vår förklaring är inte hela sanningen, däremot är den baserad på mördarnas egna berättelser. Hur de uppfattade situationen, varför de begick denna handling och hur livet är nu i efterhand."

Klimatet har förändrat sig både regionalt och globalt sedan senaste istiden tog slut och har påverkat levnadsvillkoren för människorna på olika delar av jorden. Fastän det talas så mycket om klimatförändringar idag är det få som vet särskilt mycket om hur klimatet har varierat förr.

Är den globala uppvärmningen idag unik i historien? Global nedkylning belyser den frågan utifrån nya vetenskapliga rön direkt från forskningsfronten. Författaren, som är historiker och klimatforskare, berättar om hur klimatet har förändrats på jorden under de senaste 10 000 åren och vilken betydelse som klimatförändringarna haft för människan. Läsaren får chansen att följa med på en odyssé av globala uppvärmningar och nedkylningar och stifta bekantskap med vitt skilda folk, som babylonier, romare, mayaindianer och vikingar, som alla under historiens gång varit utsatta för klimatförändringar. Global nedkylning utgör en spännande och i högsta grad aktuell mix av klimatvetenskap och historia. För första gången presenteras klimatets historia för en svensk publik på ett såväl utförligt som underhållande och lättfattligt sätt. När klimatet har förändrat sig har - då som nu - vissa områden blivit gynnade medan andra har gått en katastrof till mötes.

Den 15-18 augusti 2009 är det 40 år sedan Woodstockfestivalen förändrade världen med sitt budskap om fred, musik - och droger. 200 000 personer förväntades komma, en halv miljon dök upp ... Alla som var någon uppträdde: Janis Joplin; Santana; The Who; Jimi Hendrix; The Band; Crosby, Stills, Nash & Young ... Det var kort sagt århundradets musikfest.

I slutet av 60-talet är Elliot Tiber en ung man som lägger sina egna författarambitioner på hyllan för att hjälpa sina åldrade föräldrar att sköta deras nergångna motell i White Lake, djupt inne i Catskillsbergen. Det är en konservativ, bortglömd liten stad där invånarna främst består av pensionärer. Eftersom affärerna på det fallfärdiga motellet går så dåligt försöker Elliot desperat hjälpa upp ekonomin genom att sätta upp lokala förmågors pjäser och musikframträdanden. Av bara farten blir han ordförande i den lokala företagarföreningen och skaffar sig rätten att hålla en årlig musikfestival. När en påtänkt festival, som var tänkt att hållas i grannstaden Woodstock, inte får tillstånd, övertalar Elliot sin vän, mjölkbonden Max Yasgur, att upplåta sin farm i stället. Resten är - som man brukar säga - historia.
Detta är Elliot Tibers egen otroligt dråpliga berättelse om hur han hamnar mitt i rockhistorien, men också hur han lever ett dubbelliv, dels som den skötsamme sonen som hjälper sina föräldrar, dels som utlevande homosexuell på New Yorks bögklubbar och biografer.

Vi blir vad vi äter sägs det. Men hur ska vi veta vad vi äter? I det ekologiska systemet ingår förstås även djur och natur. Trots att människan vet det så kan vi ändå konstatera att hon är det närigaste odjuret.

Morötterna smakar inte. Tomaterna innehåller mest förorenad vätska. Den sju gånger besprutade midsommarpotatisen påminner både till konsistens och smak om en vattensjuk kyrkogård. Kycklingen du köper är raketuppfödd och fylld av tillväxthormoner och antibiotika. Det krävs i stora djurbesättningar och används fortfarande för att immunförsvaret hos djuren ska fungera.
Antibiotika i massutfodring förbjöds visserligen 1986 och djuren har blivit friskare sett ur ett helhetsperspektiv. Men fortfarande används antibiotika med dispens för att förhindra spridning av bakterier och virus i större grupper.
Glappet mellan mat, landsbygd och storstad har under 1900-talets andra hälft ökat i takt med vår konsumtion. Människan har tappat kontrollen. Marknadsekonomi och driften att tjäna pengar på vad djuren producerar har dominerat och nu står vi här på 2000-talet med industrialismens konsekvenser. Sanningen är att det inte går att industrialisera djurhållning.
Vi glömmer helst tv-reportagen vi sett om vidriga djurtransporter, eftersom vi människor inte alltid vill veta varifrån biffen kommer som ligger på tallriken eller hur djuret har levt sitt liv innan det slaktades. Husdjur som avlas enbart för köttets skull är ett 1900-talsfenomen.
Astrid Lindgren stred på sin tid för djurens rätt till ett värdigt liv, kanske som en hyllning till det svenska då utdöende småjordbruket på 40-talet. Stig Claesson vurmade för bondelivet och förutspådde redan för 20 år sedan den kommande globala katastrofen. Vad innebär egentligen den nya grisfabriken, mitt i hjärtat av Småland? Och striden om kväveutsläpp, moral eller etik, vad handlar den egentligen om?

Den här boken är ett upprop till alla mänskliga djur som vill veta hur mat blir till.
Och vad som skiljer en lycklig stut från en olycklig.
Den serverar dig kunskap om hur jordbruk och människa hänger ihop.
Och skapar insikt om en matjord i balans.
Medvetna val baseras på kunskap och förändring.
Och du får ett längre och hälsosammare liv på köpet.

David Eberhard uppmärksammades stort när han i sin förra bok, I trygghetsnarkomanernas land, hävdade att vi i Sverige har ett överdrivet behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror. I sin nya bok försöker han förstå hur vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, känner oss alltmer och allt oftare kränkta.

Hur kommer det sig att dagens människor blir kränkta av nästan allt? I var och varannan dagstidning hittar vi artiklar om människor som upplever sig kränkta. Den moderna människan tycks inte tåla oförrätter och upplever minsta ifågasättande av den egna personen som kränkande.
David Eberhard menar att det finns flera förklaringar till detta. Om man jämför människorna i dagens samhälle med tidigare generationer, och vad de var tvungna att utstå under sin livstid, framgår med all tydlighet att vi har det extremt bra. Men ju bättre vi får det desto mer klagar vi. Vi har det bra, men så länge andra i vår omgivning har det ännu bättre så ser vi det inte.
Avarter av gamla teorier från 1800-talet och 1900-talets början har fått oss att sammanblanda jämlikhet med likhet, att älta barndomens oförrätter och dessutom, inför vulgärmodernismens obegripligheter, tvivla på det uppenbara. När en extremtolkning av feminism hävdar att också att män och kvinnor i grunden är helt lika sprider sig, blir vi stötta och kränkta när vi möter de uppenbara faktiska skillnaderna.
Vi har vi blivit helt beroende av att staten tar hand om oss, en stat som i falsk snällhet snarare levererar kravlöshet. En stat som vare sig överlåter till, eller kräver något ansvar från, den enskilde.
Nej, det är dags att sluta älta och gå vidare. Slänga alla gamla vanföreställningar över bord. Svara på oförätten när du möter den - det behöver inte, som i gamla tider, innebära att du utmanar din antagonist på duell. Stå upp för det du tror på, och överlämna inte allt ansvar till pappa Staten. Och betänk i rimlighetens namn hur bra vi ändå har det, både i förhållande till människor förr och till verkligt kränkta människor idag på flykt från fattigdom, svält, tortyr och krig.