Beskrivning
Detaljer
Böcker av författaren
Om boken
Ingen annan grekisk lyriker är så fullständigt bevarad till våra dagar som Pindaros (ca 418-338 f.Kr.).
Inte mindre än fyrtiofem av hans oden går att läsa i stort sett i det skick de skrevs, eller snarare sjöngs, som hyllningar till segrare vid idrottstävlingarna runt om i grekiska städer, framför allt Olympia och Delfi. Pindaros hyllades under hela antiken som den störste av alla lyriker. Hur högt hans poesi uppskattades framgår bland annat av att hans hem var det enda som Alexander den store skonade då hans skövlade Tebe. Pindaros anses vara en av världslitteraturens främsta diktare.
Mycket i hans dikter handlar om annat än enbart den idrottsliga triumfen. Pindaros är inte intresserad av tävlingarnas yttre förlopp - som sportreporter skulle han stå sig slätt. För honom ger tävlingen främst ett tillfälle att visa de egenskaper hos vinnaren, fysiska och själsliga, som ger honom en särskild dimension och som gått i arv från hans förfäder och samtidigt förlänats honom av gudarna. Poeten länkar alltså samman den aktuella segern med gudarnas tidlösa värld. Odet har inte en omedelbar lovprisande funktion utan söker sätta den idrottsliga framgången i relation till livets yttersta frågor: föränderligheten, lidandet, åldrandet, döden. Något som sammanfattas i en dikt av den italienske poeten Quasimodo (skriven under kriget, 1942). Strofen lyder:
"Var och en står ensam på jordens hjärta
- genomborrad av en solstråle.
Och plötsligt är det afton."
Kan livet sammanfattas vackrare?
Inte mindre än fyrtiofem av hans oden går att läsa i stort sett i det skick de skrevs, eller snarare sjöngs, som hyllningar till segrare vid idrottstävlingarna runt om i grekiska städer, framför allt Olympia och Delfi. Pindaros hyllades under hela antiken som den störste av alla lyriker. Hur högt hans poesi uppskattades framgår bland annat av att hans hem var det enda som Alexander den store skonade då hans skövlade Tebe. Pindaros anses vara en av världslitteraturens främsta diktare.
Mycket i hans dikter handlar om annat än enbart den idrottsliga triumfen. Pindaros är inte intresserad av tävlingarnas yttre förlopp - som sportreporter skulle han stå sig slätt. För honom ger tävlingen främst ett tillfälle att visa de egenskaper hos vinnaren, fysiska och själsliga, som ger honom en särskild dimension och som gått i arv från hans förfäder och samtidigt förlänats honom av gudarna. Poeten länkar alltså samman den aktuella segern med gudarnas tidlösa värld. Odet har inte en omedelbar lovprisande funktion utan söker sätta den idrottsliga framgången i relation till livets yttersta frågor: föränderligheten, lidandet, åldrandet, döden. Något som sammanfattas i en dikt av den italienske poeten Quasimodo (skriven under kriget, 1942). Strofen lyder:
"Var och en står ensam på jordens hjärta
- genomborrad av en solstråle.
Och plötsligt är det afton."
Kan livet sammanfattas vackrare?
Läs mer
Sture Linnér
Solglitter över svarta djup
Om boken
"Herodotos skrifter bjuder på en berikande och lustfylld läsning som fascinerat kulturintresserade under årtusenden och ännu i våra dagar inspirerat till böcker och filmer med stor internationell spridning.
1993 kom Michael Ondaatjes bok Den engelske patienten, ett epos från andra världskriget. För huvudpersonen blir Herodotos den oumbärlige läromästaren. På sistone har vi tillsammans med Ryszard Kapuscinski kunnat ge oss ut På resa med Herodotos. "Av Herodotos lärde jag mig att försöka möta världen med öppna sinnen", har han sagt. I en recension av boken kallas Herodotos den förste reportern och även "en av de främsta genom tiderna, som vi efter tjugofem sekler bör läsa om och försöka lära av. Kanske förstod han rent av historiens lagar bättre än vi förmår."
Den följande framställningen är den första översiktliga introduktionen på nordiskt språkområde. Den gör inte anspråk på att erbjuda någon djuplodande och heltäckande bild av hans verk. Vad den ger är några kommentarer som bygger på intryck jag fått under många omläsningar och efterhand stämt av mot facklitteratur från både äldre och senaste tid. Kan de locka en och annan till att söka sig till Herodotos egen text och underlätta förståelsen av den vore jag lycklig."
/Sture Linnér
1993 kom Michael Ondaatjes bok Den engelske patienten, ett epos från andra världskriget. För huvudpersonen blir Herodotos den oumbärlige läromästaren. På sistone har vi tillsammans med Ryszard Kapuscinski kunnat ge oss ut På resa med Herodotos. "Av Herodotos lärde jag mig att försöka möta världen med öppna sinnen", har han sagt. I en recension av boken kallas Herodotos den förste reportern och även "en av de främsta genom tiderna, som vi efter tjugofem sekler bör läsa om och försöka lära av. Kanske förstod han rent av historiens lagar bättre än vi förmår."
Den följande framställningen är den första översiktliga introduktionen på nordiskt språkområde. Den gör inte anspråk på att erbjuda någon djuplodande och heltäckande bild av hans verk. Vad den ger är några kommentarer som bygger på intryck jag fått under många omläsningar och efterhand stämt av mot facklitteratur från både äldre och senaste tid. Kan de locka en och annan till att söka sig till Herodotos egen text och underlätta förståelsen av den vore jag lycklig."
/Sture Linnér
Läs mer
Sture Linnér
Herodotos
Om boken
Under sitt långa liv har Sture Linnér haft glädjen att i olika delar av världen få möta ett antal människor som alla haft ett gemensamt: de har ägt en inre kraftkälla som givit dem viljan och förmågan att gå ut ur sig själva, sprida värme och ljus omkring sig, få andra att växa.
I Ingen människa är en ö berättar Sture Linnér om sina oförglömliga möten med:
Generalen Törngren (Stures mentor under beredskapen)
Syskonen Scholl i München under andra världskriget
Stures grekiske chaufför (under den tyska ockupationen av Grekland)
En flyktingflicka i Kampuchea under Pol Pot-väldet
Dag Hammarskjöld
Seferis (grekisk poet som fick Nobelpriset 1963)
Max Hayward (brittiskt språkgeni)
Bang (Barbro Alving)
Allan Edwall
Pramoedya (indonesisk författare och frihetskämpe)
"Ingen av de porträtterade är fortfarande i livet, men alla känns de förunderligt levande i mitt sinne. Varför? Därför att de trots alla olikheter sinsemellan ändå ägde något gemensamt: en inre rikedom, en andlig storhet, ett lugnt vilande i sig. Och därför att de på ett sällsamt sätt förmådde dela med sig av denna sin själsliga styrka, skänka andra något av sin egen kraft. De lärde mig något som varit mig till stor tröst i mörka stunder: varje människa, ung eller gammal, har möjlighet att, oavsett ställning i samhället, göra en viktig insats till hjälp för andra. Vännerna jag berättar om har för mig varit av livsavgörande betydelse och jag är lycklig att få hylla deras minne."
I Ingen människa är en ö berättar Sture Linnér om sina oförglömliga möten med:
Generalen Törngren (Stures mentor under beredskapen)
Syskonen Scholl i München under andra världskriget
Stures grekiske chaufför (under den tyska ockupationen av Grekland)
En flyktingflicka i Kampuchea under Pol Pot-väldet
Dag Hammarskjöld
Seferis (grekisk poet som fick Nobelpriset 1963)
Max Hayward (brittiskt språkgeni)
Bang (Barbro Alving)
Allan Edwall
Pramoedya (indonesisk författare och frihetskämpe)
"Ingen av de porträtterade är fortfarande i livet, men alla känns de förunderligt levande i mitt sinne. Varför? Därför att de trots alla olikheter sinsemellan ändå ägde något gemensamt: en inre rikedom, en andlig storhet, ett lugnt vilande i sig. Och därför att de på ett sällsamt sätt förmådde dela med sig av denna sin själsliga styrka, skänka andra något av sin egen kraft. De lärde mig något som varit mig till stor tröst i mörka stunder: varje människa, ung eller gammal, har möjlighet att, oavsett ställning i samhället, göra en viktig insats till hjälp för andra. Vännerna jag berättar om har för mig varit av livsavgörande betydelse och jag är lycklig att få hylla deras minne."
Läs mer
Sture Linnér
Ingen människa är en ö
Om boken
När vi i dag talar om det antika Grekland och Rom är det främst två perioder vi tänker på: det demokratiska
Aten på 400-talet f. Kr. med dess intensiva skaparkraft på alla områden, och Roms grandiosa och skenbart oföränderliga kejsardöme under de första århundradena av vår tideräkning.
Mellan dessa två skeden ligger tre fyra sekler som kan förefalla mindre attraktiva, inte minst därför att deras politiska historia är så enormt invecklad, med krig, skiftande allianser, revolutioner, erövringar och nationers framväxande och fall.
Ändå var denna turbulenta period av fundamental betydelse för Europas och därmed hela Västerlandets
utveckling. Det var då som grekisk historia vidgades till att inte enbart omfatta ett antal stadsstater, de flesta kring Medelhavet, utan stora kungadömen som de i Egypten, Mindre Asien och Makedonien.
Följden blev en mångkulturell civilisation av dittills okänd omfattning och präglad av intensiv grekisk utstrålning.
Erövringarna i Persien och Indien gick så småningom förlorade under Alexanders efterföljare, men Mindre
Asien och Främre Orienten förblev delar av den grekiska världen ända till islams segertåg.
Aten på 400-talet f. Kr. med dess intensiva skaparkraft på alla områden, och Roms grandiosa och skenbart oföränderliga kejsardöme under de första århundradena av vår tideräkning.
Mellan dessa två skeden ligger tre fyra sekler som kan förefalla mindre attraktiva, inte minst därför att deras politiska historia är så enormt invecklad, med krig, skiftande allianser, revolutioner, erövringar och nationers framväxande och fall.
Ändå var denna turbulenta period av fundamental betydelse för Europas och därmed hela Västerlandets
utveckling. Det var då som grekisk historia vidgades till att inte enbart omfatta ett antal stadsstater, de flesta kring Medelhavet, utan stora kungadömen som de i Egypten, Mindre Asien och Makedonien.
Följden blev en mångkulturell civilisation av dittills okänd omfattning och präglad av intensiv grekisk utstrålning.
Erövringarna i Persien och Indien gick så småningom förlorade under Alexanders efterföljare, men Mindre
Asien och Främre Orienten förblev delar av den grekiska världen ända till islams segertåg.
Läs mer
Sture Linnér
Från Alexander till Augustus
Om boken
Vissa geografiska namn äger en lockande, nära nog magisk klang: Samarkand, Mandalay, Timbuktu, Sicilien. Sture Linnér har sedan ungdomen tjusats och fascinerats av ön med det vackra, poetiska namnet och av den gåtfulla dubbelhet som han funnit där: sol, ljus, värme, livsglad och högljudd gemenskap ? men även mörkaste misär. Kampen mot fattigdomen har alltid varit hård. Ständig strid mot främmande erövrare, från Hannibal till Hitler, men också inbördes splittring och hat. Maffians uppkomst och kampen mot den har sin givna plats i skildringen, liksom det moderna Siciliens problem. Men författaren har inte bara en imponerande lärdom i konst- och kulturhistoria som han gärna delar med sig av, han har också en utpräglad känsla för sinnliga glädjeämnen som landskapets storslagna skönhet, för färger och dofter, för maten och vinet ? allt detta som är en lika viktig beståndsdel i det sicilianska kulturarvet som de grekiska templen eller de normandiska byggnadsverken. Professor Sture Linnér, född i Stockholm 1917, fil dr och docent i grekiska språket och litteraturen, har haft ledande funktioner inom näringslivet och vid FN. Han har under senare år varit ciceron vid kulturresor till Grekland och Italien. Bland hans många skrifter märks senast Bysantinsk kulturhistoria 1994 och Mulåsnan på Akropolis 1996.
Läs mer
Sture Linnér
Sicilien
Om boken
Läs mer
Sture Linnér
Lans och båge
Om boken
Läs mer
Sture Linnér
Homeros
