Ministerhotellet

Pechlinska palatset på Blasieholmen var navet runt vilket unionspolitiken i Sverige-Norge snurrade. I den gamle kungamördarens palats huserade inte mindre än 100 norska statsråd mellan åren 1814 och 1905, innan norrmännen for hem, unionen löstes upp och huset såldes. Huset mittemot Slottet var scenen för många dramatiska avgöranden under unionsåren, en norsk statsminister begick ett spektakulärt självmord här och de många diplomatbarnen som växte upp i 138-rummaren kunde alla intyga hur det spökade om nätterna.

Historien om den splittrade norska regeringen och unionens dolda maktcentrum har aldrig tidigare berättats från det här utanfrånperspektivet. Med stor sakkunskap och ett öga för den extra detaljen ger Odd Inge Skjaevesland oss en välbehövlig lektion i grannsämja: När Sverige förlorat Finland till Ryssland 1809 och Bernadotte installerats på tronen fick Sverige Norge som kompensation i en uppgörelse som skulle hålla svenskarna lugna. Och det lyckades! Ur norsk synvinkel så var det unionen med våra vänner i väst som bröt den långa svenska traditionen av att starta krig på krig och hindrade vår nation från att förblöda; enligt samma synsätt så moderniserades Sverige mycket snabbare, tack vare den mycket radikala författning som Norge infört 1814 och som de fick behålla. Och norrmännen blev effektivt botade från allt vad unionslängtan heter - kanske för all framtid. Med den norska regeringsnärvaron i Stockholm som mittpunkt skildrar Odd Inge Skjaevesland vår gemensamma svensknorska historia på ett underhållande och nytt sätt som ger ett helt nytt perspektiv på vårt kära grannland - och oss själva.