Sigrid & Isaac

Vasaskeppet - en nationalklenod som det sannerligen inte har berättats tillräckligt om. Här förs vi tillbaka till Stockholm på 1620-talet. Gustav II Adolf härskar över mycket men vill ha mer. Han låter bygga den största skepp som svenskarna någonsin sett.

Skeppet ska manifestera hans makt och imponera på och skrämma rikets fiender. Men allt går åt fanders. På premiärturen välter som bekant det stolta skeppet, ett slags föregångare till våra dagars JAS-projekt. Här introducerar Anders Wahlgren oss till vardagslivet i sextonhundratalets myllrande Stockholm och alla de som mer eller mindre var involverade i byggandet av skeppet. Få skrev brev på den här tiden men genom att bland annat studera rättegångsprotokoll har han skapat en bild hur vanligt folk levde för nära fyrahundra år sedan. Vi får träffa Karin ljusstöperskan och hennes båtsman Mårten. Den italienska pastabagaren som kom hit upp i kalla Norden. Den holländska familjen Hybertson där hustrun Margareta blir chef för varvet - en av Sveriges största arbetsplatser.

I Stockholm drev ett hundratal föräldralösa barn runt de fångades in, för lite mat fick de spinna segelgarn och sy säckar till flottan. Via Stockholms Tänkeböcker, avtal, räkningar, ritningar, samtida konst och tidigare okända foton från Vasas bärgning, skeppet i dag och unika dataanimationer får vi en bred skildring av Vasaskeppet och dess tid samt allt rackarspel kring den sensationella bärgningen 1961. Anders Wahlgren gör också en långfilm och tv-serie om detta stora äventyr.

Sigrid Hjertén är en av våra mest omtyckta konstnärer. Hon kom som första kvinna att tillhöra det manliga avantgardet och med sina målningar utmanade hon både publik och kritik. Men att vara så djärv och orädd blev förödande för Sigrids hälsa. I flera målningar speglas hennes dramatiska livsöde, framförallt när hon utgår från sitt eget liv som kvinna.

År 1909 reste Sigrid Hjertén, tjugofyra år gammal, till Paris och började studera för den franske konstnären Henri Matisse. Hon blev snabbt hans favoritelev, men gick tidigt sin egen väg. Hennes måleri påminner inte om någon annan konstnär i hennes generation. Hela tiden kommer hon tillbaka till sina inre känslor. Ett annat återkommande motiv i Sigrid Hjerténs konstnärskap är kvinnokroppen, hennes egen och andras. Hennes fantasi utmynnar i ständigt nya infall och färgerna brinner häftigt, men under sträng kontroll.

Det fanns under 1920- och 30-talen få i Sverige, eller rentav i hela Europa, som kunde mäta sig med Sigrid Hjertén. Hon upplevs av många kvinnliga konstnärer som en förebild som med stor självrannsakan skapade gripande konst, där man hela tiden finner nya saker.

Nu ges för första gången en konstbok om Sigrid Hjertén ut, ett praktverk med ett hundra av hennes mästerverk. Anders Wahlgren har skrivit en inledande essä och en fyllig bildtext till varje konstverk.