101 föremål ur Sveriges historia

Erik XIV:s kröningskrona, Silverbibeln och Absolutflaskan är alla föremål som har betytt något för den svenska historien. I 101 föremål ur Sveriges historia får vi stifta närmare bekantskap med dem och många andra: vissa välkända, andra okända och några överraskande.

Historikerna Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison har valt ut föremål som är betydelsefulla för sin tid, och sammantagna berättar om vårt land från forntid till nutid. Pålen som genomborrade Bockstensmannen är ett exempel. En ekpåle slagen genom hjärtat för att hindra den olycklige att gå igen, det enda utställda arkeologiska fyndet i Sverige som vittnar om att skräcken för att de döda kunde komma tillbaka var likadan hos 1300-talets svenskar som på kontinenten.

En jugendvas från Reijmyre speglar ett skönhetsideal från tidigt 1900-tal, och dessutom en teknik för glaskonst som knappt förekommer här längre.

De två föremålen har föga gemensamt, men satta i sitt respektive kulturella sammanhang tecknar de bilden av två olika tider, två epoker av skapande människor, deras tankar, förutsättningar, fruktan och längtan. Exemplen kan mångfaldigas: hästmunderingarna från Eskelhem, Sveriges äldsta stol, mumien i Vänersborg och Margretheskålen.

101 föremål ur Sveriges historia är en bok som man kan låta ligga framme, titta i när andan faller på och häpna över hur mycket det finns att se och lära sig.

Detta är en bok om den medeltida staden Söderköping, varken mer eller mindre.

Boken handlar inte om Söderköping i dess helhet - inte om perioden efter 1523, inte om brunnskulturen, inte om Göta kanal, inte om nutiden. Ej heller har jag anspråk på att i detta sammanhang behandla medeltiden som fenomen, utan endast de aspekter som är nödvändiga att tillägna sig på det att det medeltida Söderköping skall bli begripligt. Boken har skrivits ur ett medvetet mikroperspektiv, med fokus på en enda svensk orts uppgång och blomstring från dess ännu föga utredda vikingatida begynnelse till Gustav Vasas maktövertagande.

Tack vare arkeologins vetenskapliga expansion och de många utgrävningarna i staden under andra hälften av 1900-talet och början av 2000-talet har våra kunskaper om Söderköpings medeltida utseende och stadens funktion som centrum för handel och hantverk kraftigt ökat. Dessutom har den historiska forskningen förskjutit vår uppfattning om medeltida städer och riken betydligt. Dagens historiker och arkeologer ställer andra frågor än föregångarna, letar i andra dokument och betraktar fynden ur andra synvinklar.

Det finns följaktligen goda skäl att skriva en bok om det medeltida Söderköping. Därtill kommer att det är en både historievetenskaplig och narrativ utmaning. Vad händer med vår historia om vi medvetet utgår från det lilla samhället, från byn och staden snarare än riket och kulturkretsen, för att tolka det förflutna? Hur kan vi förstå Sverige och Nordeuropa om vi sätter ned foten i just Söderköping och relaterar stadens utveckling till det framväxande medeltida samhället?

Denna ambition har lett till att boken i lika hög grad fokuserar på själva Söderköping i mycket konkret bemärkelse - soptippen, kjorteln, keramikskärvorna, kavelbroarna, latrinerna, pilbågen -som på stadens och stadsbornas roller i den värld som formades mellan 1000-talet och 1500-talet med Östersjön som nav. Istället för att söka förstå Söderköpings uppkomst och utveckling som en följd av nordtysk handelsexpansion, vilket länge har varit det normala, har jag strävat efter att se staden även ur andra perspektiv - östgötska stormannavälden, svensk riksbildning, kamp mot sjörövare, krig i Baltikum.

Dick Harrison

Krigarnas och helgonens tid är ett försök till äreräddning av den mest smutskastade epoken i Europas historia.

Folkvandringstiden har gått till historien som krigsgalningarnas storhetstid. Pax Romana, den romerska freden, föll i bitar och efterträddes av en lång barbarisk plundringsfest då vilda horder av germaner och hunner spreds över Europa på jakt efter spannmål och guld. Dick Harrison försöker tränga igenom schablonbilden och utröna hur mycket sanning som ligger i myten.

I denna spännande skildring skiljer Piers Paul Read fakta från myt och fiktion. Efter en kort inledning om judendomens, kristendomens och islams historia - de tre stora monoteistiska religioner som i århundraden kämpat om Jerusalem - ger han mot bakgrund av den senaste historiska forskningen en ingående skildring av denna multinationella styrka av krigarmunkar som bildade den första andliga riddarorden och var det första stående, tungt beväpnade och uniformerade rytteriet i västerlandet efter antiken. Tempelriddarnas krigiska verksamhet bars upp av en mäktig multinationell organisation, tempelherreorden, som blomstrade ekonomiskt tack vare en effektiv förvaltning av stora gods och en banbrytande internationell bankverksamhet. År 1307 ändade dock deras makt, när Filip IV lät gripa tempelriddarna i Frankrike och beslagtog deras tillgångar. Under tortyr avtvingades de bekännelser om hädelse, kätteri och homosexuella handlingar. År 1312 upplöste påven Clemens V orden. Var tempelriddarna skyldiga till anklagelserna? Och på vilket sätt är deras historia av intresse idag? Read avslutar med att berätta om eftervärldens syn på Tempelriddarna och pekar på intressanta paralleller mellan medeltiden och vår egen tid. Innan dess har han dock hunnit berätta inte bara Tempelherreordens historia utan hela historien om korstågen till det Heliga landet och skildrat många färgstarka personligheter som deltog i dem. Piers Paul Read, som studerat historia vid Cambridge, har tidigare utgivit tolv kritikerrosade romaner och tre faktaböcker, inklusive den internationella bästsäljaren Alive. Dramat i Anderna.

Hör och lyssna, ädla män, Som fötts utav fritt blod, Till denna sång om en god yeoman, Han hette Robin Hood. De orden ovan inleds en senmedeltida ballad, den första stora redogörelsen för världens genom tiderna mest ryktbare brottsling, Robin Hood. Har Robin Hood verkligen existerat, är den legendariske fredlöse en påhittad myt eller namnet på en verklig person av kött och blod? Har Jungfru Marian funnits? Är de grönklädda muntra männen i Sherwoodskogen enbart en litterär fiktion eller har de en motsvarighet i form av en senmedeltida liga eller gerilla? Det är några av de frågor Dick Harrison ställer i sin nya bok. Den handlar om sökandet efter en historisk hjälte, men också om utvecklingen av legenden om Robin Hood och om den engelska medeltid som han har blivit förknippad med. Författaren låter oss möta såväl legendfigurer som verkliga banditer, sheriffer och kungar. Förvånansvärt ofta visar det sig att verkligheten är lik dikten, att det finns en klar länk mellan samhälle och fiktion. Det var på 1800-talet som den bildvärld skapades som vi är vana att förknippa med Robin Hood: krenelerade borgar, mörka skogar, kyska jungfrur, svarthjärtade skurkar och moraliskt oförvitliga hjältar. Allt detta togs tacksamt upp av filmindustrin i Hollywood, och i ett av bokens kapitel berättar Dick Harrison om hur Robin Hood blev en hjälte för filmåldern. Spännvidden från medeltida ballader till de allra senaste Robin Hood-filmerna gör Mannen från Barnsdale till en lysande monografi som vänder sig till såväl historieintresserade som till cineaster.