Observatörens dagbok

Mannen heter Larsson, kort och gott. Ett förnamn vore en blotta. Han är huvudperson i den här romanen, men inte i sitt eget liv. Han undervisar i statistik på universitetet, hans tillvaro består av enkla rutiner. Egentligen saknar Larsson minnen, han saknar ett förflutet, och vill inte bli störd. Men störd blir han: av en bekant som skriver på en roman om en charlatan vid Gustav den tredjes hov. Och av den rödhåriga kvinnan som en dag oombedd slår sig ner vid hans bord i universitetets matsal.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hängd är en berättelse om brott och straff i Stockholms undre värld och följer Jacob Guntlack på hans dramatiska odyssé land och rike runt som tjuv, bedragare och fredlös i 1700-talets Sverige, när nöden och fattigdomen var som störst. Romanen bygger på Guntlacks minnesanteckningar som han skrev under sin långa fängelsevistelse, i väntan på golgatavandringen längs Götgatan ut till den väntande galgen där han hängdes 1771.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Han hade mött henne redan som sextonåring, när han arbetat som murbyggare. Trots att hon var tio år äldre sökte hon Hullers sällskap, och de kom att mötas i en skör gemenskap som flera år senare skulle återförena dem för livet.

Minna. Hon skrev, hade orden i sin hand, liksom den verklighet hon och Huller levde i. Huller formades till den tystlåtne, han behöll sina tankar för sig själv.

Så hade hon långsamt lämnat Huller, bit för bit. Nu är hon borta sedan många år och Huller har drabbats av livsleda. Han bestämmer sig för att hänga sig i ett träd i skogen, men eftersom han har glömt att ta med sig något att stå på avbryter han självmordet. Han inser att det återstår en del för honom att uträtta och påbörjar en resa bakåt i tiden, som blir en stilla men brutal uppgörelse med det förflutna.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

"Och därborta finns grönt vid skogskanten En remsa bakom fältet i ögat Solen försvinner i rapsåkern Förövrigt är allt gult förutom vägen som är violett med intarsia schatterad i bränd umbra Här finns jag i en tid över ett landskap jag just nu eller senare ska lämna ett hål i Eller rättare sagt ska jag krypa ut hålet jag bär med mig Det ser ut som min kropp men har ingen färg eller substans"

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok. Går i dag är hans andra samling.

En vinterdag vid sekelskiftet sitter den italienske fysikern Guglielmo Marconi i en insnöad stuga i Newfoundland, framför ett bord belamrat med egendomliga apparater. Han ska för första gången i historien sända ett trådlöst telegrafiskt meddelande över Atlanten till en mottagare i Europa luften ska fyllas av S.

Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.