Tycho Brahe och Johannes Kepler

Att det var Kopernikus som utmanade den rådande geocentriska uppfattningen om universum med sin heliocentriska modell känner många till. Mindre bekant är dansksvensken Tycho Brahes stora bidrag till astronomin och hans inflytande på Johannes Kepler, som kom att revolutionera 1600-talets syn på planeternas banor. Vetenskapsjournalisten Kitty Fergusons dubbeliografi över dessa två nyskapande vetenskapsmän erbjuder ett spännande intellektuellt äventyr om hur deras idéer om himlavalvet växte fram och en fascinerande kulturell inblick i det samhälle där de verkade för över 400 år sedan. Den danske adelsmannen Tycho Brahe utvecklade en lång rad instrument för observation av himlavalvet och ägnade mer än tre deciennier åt detta studium. Observatoriet på Ven gav honom möjlihet att konstruera en teori som hävdade att Venus och Merkurius snurrade runt solen medan solen och de övriga planeterna cirklade runt en stillastående jord. År 1600 städslade Brahe en ung, briljant student, Johannes Kepler, och bad denne forsätta hans livsverk efter sin död. I stor tacksamhetsskuld till Brahe och hans exakta stjärnkartor, övergav ändå Kepler - trots Brahes vädjan inför eftervärlden: "Låt mig inte ha levt förgäves" - slutligen Brahes teori och kunde med hjälp av sina sensationella rön om planeternas elliptiska banor konfirmera Kopernikus teori att alla planeterna snurrade runt solen. Kitty Ferguson är vetenskapsjournalist och författare med bl.a. en bok om Stephen Hawking bakom sig. Hon är också professionell musiker. Bor i New Jersey, USA.