Sara Villius om fortsättningen på sin uppmärksammade roman

Sara Villius roman Madonna blev både omtalad och omtyckt när den utkom 2019. Boken var en skoningslös skildring av en kvinna fast i ett kärnfamiljsliv. I den nya boken Paradis är separationen ett faktum och Sara Villius fortsätter att med skarp men ömsint blick granska villkoren för att vara kvinna och skapande människa idag.

– När jag var klar med Madonna och den var skickad till tryck så fortsatte det komma små texter, berättar Sara Villius. Jag tänkte att det var något slags slagg och skulle upphöra men det bara fortsatte och jag skrev på. Till slut var det ett helt nytt bokmanus!

Den förra boken beskrev ett äktenskap och en kärnfamilj inifrån. Den nya boken handlar om livet efter separationen. Vad händer med kvinnan när hon tar det steget? Vad gör hon med livet?

– Hon försöker överleva och att orientera sig i det nya livet. Hon tvingas fundera på var hon börjar och slutar i förhållande till sin ex-man och sina barn. Och förstås tittar hon bakåt och försöker förstå vad som hände egentligen.

Förändras kvinnans blick på livet efter separationen?

– Ja, jag tror hon börjar omvärdera det hon har och haft omkring sig. Men också blicken på familj, separation och ensamhet. Överhuvudtaget är det en stor förändring som påbörjas där varje beståndsdel i kvinnans liv ska synas och kanske också benämnas och namnges av henne. Ett enormt arbete som gör henne ödmjukare inför livet, tänker jag.

En sak hon håller fast vid under varannan-vecka-livet, då hon varannan vecka återvänder till huset och barnen, är trädgården. Det är som ett litet paradis, och samtidigt så är det paradiset inte så mycket enklare än ett äktenskap att ta hand om. Vad är trädgården för plats för henne?

– I en trädgård är det så plågsamt tydligt vad som är drömmar om hur allt ska bli och vad som sen verkligen blir… Trädgården är också något hon har svårt att släppa taget om. Hon har älskat sin trädgård, i alla fall idén om den.

Vad lär hon sig av att vara ensam?

– Att hon inte tycker om det. Haha. Men att det är nödvändigt. Hon lär sig väl också en slags värdighet för inför sig själv också.

Det finns också en gemenskap i boken. En kvinnogrupp som möts i ett avskalat rum och pratar om vad de har upplevt i livet. Vad betyder gruppen för henne?

– I kvinnogruppen kan hon genom de andra bättre få syn på sig själv. Vem är man utan sitt vanliga sammanhang? Bara stående rakt uppochner på ett linoleumgolv. Hon får stöd och sällskap av kvinnor som delar sitt innersta med varandra utan att döma. Mötena med kvinnogruppen blir också en återkommande struktur i en ganska kaotisk tid.