Helena von Zweigbergk

”Vet du varför jag fastnade för dig, Ingrid?”
Ingrid skakar på huvudet. Är det här verkligen något hon vill veta?
”Det finns något trasigt över dig. Något som jag vill hjälpa dig att laga.”
När Ingrid träffar den yngre lärarkollegan Torkel faller hon som en fura. Han är annorlunda än alla de män hon tidigare träffat, öppen, förförisk, omhändertagande och full av 70-talets nya idéer om hur man ska vara och leva. Och Ingrid släpper in honom i sin väl inordnade, självständiga tillvaro som hon har byggt upp under många år efter skilsmässan från Georg. De båda barnen ser på Torkel med stor misstänksamhet. Vem är denne man som stormat in i deras mammas liv och gjort henne så främmande och förändrad? Tom har redan flyttat ut men Johanna, som nyss tagit examen och längtar efter att ta de första stegen in i vuxenlivet, blir påtagligt störd av Torkels enträgna närvaro. Ingrid förstår inte varför Johanna plötsligt är så avig och inbunden.
Torkel borrar sig liksom in i deras liv och verkar tro att han är den som har uppdraget att frigöra dem alla. Och hans krav på öppenhet är både lockande och hotfull.Ingrid vet att det här är en relation som inte kommer bestå, men hon tänker njuta så länge det varar. Varför kan inte barnen unna henne det? Det här är en omvälvande skildring av ett tillstånd som lyckas rubba hela familjen i grunden under sommaren 1979.

"Plötsligt kändes det angeläget att göra en självbiografisk inventering.

Jag hade fyllt sextio, ändrat gamla, invanda familjeförhållanden och eldat upp ett hus från grunden. Visserligen litterärt i romanen Totalskada, men ändå. Hur hade jag hamnat där jag är nu? Och var - i mitt numera så långa liv - befinner jag mig? Varför hade jag ofta varit så rädd? Tyckt att mycket med mig varit genant och pinsamt? Vad hade jag lärt mig om att vara en fri, självständig individ och samtidigt våga vara nära och älskande?

Det var helt enkelt dags för en existentiell avstämning."

I Mitt liv som dront letar Helena von Zweigbergk ledtrådar i sådant hon tänkt, skrivit och gjort. Men också i det hon knappt vågat närma sig. Hon beskriver hur hon likt dronten inte kunnat sätta sina egna gränser, utan gått genom livet som en levande vågskål, en vandrande åskledare, emellanåt använd som packåsna och slasktratt för sådant andra inte velat eller förmått bära. Med värme och hög igenkänning skriver hon om det nya åldrandet, om moderskap och eskapism, vardagens pågående maskineri och behovet av andakt.

"Det här är ett försök att göra rent hus med det som är jag. För på något underligt sätt känns det som att allting just har börjat."

Agneta och Xavier har levt i ett långt äktenskap. I takt med tiden och att barnen lämnat hemmet är det som om avståndet dem emellan successivt ökar. Ett outtalat tomrum som ingen av dem riktigt vet hur de ska fylla.

Grälen och striderna är över. Saker och ting får passera. De har ju ett bra liv, en tillvaro fylld av trygga vanor, och de har utvecklat en ömsesidig tolerans. Men kanske har detta ett pris? För där finns också en bräcklighet mellan dem, som kan bli till en spricka som kan gå på djupet och orsaka stor skada.

Men när katastrofen kommer är det utifrån. Och den ställer hela deras tillvaro och deras förhållande på spel. Det är Agneta som är den skyldiga. Hur ska hon överleva skulden? Och när de förlorat sitt hem, hur hemma är de med varandra, egentligen? Vad är värt att slåss för? Och vad ska man släppa för att kunna gå vidare?

Den här boken innehåller sanningen som ingen vill höra talas om eller veta. När jag tänker på det nu, inser jag att jag ända från början har dragit fram vidriga och samliga sidor hos folk, och att jag straffats för det.

Det är den grymma meningen med mitt liv.

Laura, före detta prostituerad och narkotikakurir, sitter på kvinnofängelset. I ett försök att komma tillrätta med sig själv har hon skrivit en självbiografi om sitt dramatiska och plågsamma liv. Hon ber fängelseprästen Ingrid om hjälp med att få boken publicerad. Ingrid inser att den är rena sprängstoffet. I händerna på fel person kan den få fruktansvärda följder ...

En vårdare på fängelset mördas under grymma och mystiska omständigheter. Har det ett samband med Lauras manus? Och är det på grund av det som Ingrid blir förföljd av en känd våldsman?

Samtidigt som Ingrid och Anders förbereder sitt bröllop blir Ingrid indragen i en härva av svidande svek och iskall utpressning. Människors skamliga hemligheter blottläggs och runt omkring Ingrid finns våldsamma krafter som vill tysta både henne och Laura.

Hon som bar skammen är en spännande och insiktsfull psykologisk thriller där skamligheter avslöjas och kärlek och hat väcks där man minst anar det.

Jag glömmer aldrig ögonen. Förvåningen. Skräcken och smärtan, men framför allt förvåningen. Trots att knivmisshandeln pågått ett tag tycktes människan som låg bunden framför mig förvissad om att det aldrig skulle hända något farligt. Inte på riktigt. Vad är hämnden värd, om inte offret förstår?

På kvinnofängelset sitter den unga Tanja, dömd till ett långt straff för narkotikasmuggling ett brott som hon säger sig vara oskyldig till. Hon är förtvivlad och söker hjälp hos fängelseprästen Ingrid. Men bakom hennes oskyldiga yttre anar Ingrid något annat, långt mycket farligare. Är Tanja verkligen den hon utger sig för att vara? Och varför blir Ingrid hotad när hon kontaktar människor i Tanjas omgivning?

Tillvaron ter sig alltmer skrämmande för Ingrid och hon dras in i ett ondskefullt spel som utsätter såväl henne själv som andra människor för livsfara. Och bit för bit blottläggs det psykologiska spelet mellan människor som både älskar och hatar gränslöst.

Kärleken skär djupa sår är både en spännande psykologisk thriller och en kärleksroman med många bottnar.

Viktor ska ta studenten och hela familjen samlas för att fira i ett vårvarmt Stockholm. Där står mamma Astrid och styvpappa Henrik tillsammans med halvsyskonen Josefin och Sara. Mormor kommer tillsammans med mostrarna Sandra och Lena. Men den stora överraskningen är att även Viktors biologiska pappa Michael anländer från New York med sin nya familj för att återknyta kontakten med sonen som han övergav för många år sedan.

Michaels ankomst är en smärtsam påminnelse om vad som hände den där sommaren på Fårö för snart tjugo år sedan. Då var de också alla samlade, systrarna, deras mamma Ingrid, och Astrid med sin nya lilla familj. Det var den lyckligaste tiden i Astrids liv. Så plötsligt lämnade Michael Astrid ensam med deras nyfödda son.

Och här står de nu alla samlade på en skolgård efter så många år. Snart kommer allt förändras dramatiskt igen. De starka känslorna som uppstår mellan Astrid och Michael ställer allt på spel i Astrids väl uppbyggda tillvaro av trygghet och stabilitet.

Lena har just fått besked om att hon har en livshotande cancersjukdom. Sandra och hennes mans dansstudio håller på att gå i konkurs. Och vad hände egentligen den där sommaren då Michael drog? Varför vill Lena inte låta Astrid besöka henne på sjukhuset? Och hur ska Sandra kunna betala skattemyndigheten 50 000 kronor inom två veckor?

Helena von Zweigbergk låter tre systrar berätta utifrån sina helt skilda perspektiv under en sommar i deras liv när plötsligt allting står på spel och de alla står inför stora livsavgörande skeden. Om syskonrelationer, kärleksrelationer, föräldra- och barnrelationer. Ett familjedrama om förälskelser, svek och förluster. Om allt det som står i vägen för förståelse och försoning, och - inte minst - om kärlekens makt.

En roman om familjerelationer och lojalitet. Om ett ofrivilligt möte mellan en femtioårig kvinna och en ung pojke som båda har vänt livet ryggen. Och hur det där livet tränger sig på och tvingar oss att ta reda på vad som verkligen spelar roll i den här världen.

Susanne har tagit en time out. Hon har dragit sig undan livet, alla de vardagliga sammanhangen och kraven. Nu vill hon ha tid bara för sig själv, bara vara med sig själv. Hon har längtat efter det, rofylldheten i stugan, att skapa något som bara är hennes. Hon har lämnat allt. Det hände ganska plötsligt. När hon förlorar sitt chefsjobb och erbjuds ett ettårigt avgångsvederlag bestämmer hon sig för att göra det hon drömt om länge, packar väskan, slänger mobiltelefonen och tar bilen till sitt torp på landet.
Hon lämnar jobb, ett kärlekslöst praktiskt familjeliv med man och tre bonusbarn. Hon har alltid varit den duktiga, den som anpassar sig och inte bråkar. Hon har också varit mycket ensam i sitt tidigare liv. Nu ska hon vara själv på sina egna premisser.
Men fristen från omvärlden blir kortvarig. Hennes syster Louise ringer en tidig morgon. Det kan bara betyda problem. Hennes syster betyder alltid problem. De är varandras motsatser. Som två sidor av ett mynt. Men de är systrar, i ett och samma blodomlopp.
Louise ber Susanne att ta hand om sin femtonårige son Jonas. Hon måste, för de ska vräkas, berättar Louise. Det ska bara handla om en kort tid. Medan Louise får ordning på sina skulder och sitt röriga liv.
Så möts de. Varken Jonas eller Susanne vill ha varandras sällskap, men de har inget val. Jonas är en blek och trulig tonåring. Misstänksam och avståndstagande. Han har inte bett om det här. Det har inte Susanne heller, men hon måste återigen vara den duktiga och ansvarstagande vuxna. Men Susanne är inte längre säker på att hon varken kan eller vill det. Och Jonas var en gång en kär systerson som hon satt barnvakt åt och gullade med. Hur mår han egentligen, och varför går han inte i skolan?
Så småningom börjar Susanne inse att saker och ting inte är vad de verkar vara. Vad händer i Louises liv, egentligen? Är det som Louise säger, eller har hon andra, hemliga planer?

Tom och Jessica träffas på en fest och blir förälskade. De inleder ett passionerat förhållande och flyttar ihop - och inser snart att de är väldigt olika varandra. Men finns bara kärleken där löser sig väl allt annat? Eller?
Riktigt så enkelt blir det förstås inte. Och när dottern Greta föds blir det ännu mer komplicerat. För trots att Jessica och Tom älskar varandra, gör de varandra illa. Trots den innerliga kärleken dem emellan, går deras relation vilse i ett virrvarr av svek och otrohet. Samtidigt vet de bägge två att kärleken fortfarande finns där och att den är värd att kämpa för. Men ingen kärlek går att ta för given.