Du blir smartare av att lyssna på Mozart – eller?

Hjärnan gör att vi kan älska, men gör oss också rädda och svartsjuka. Alla våra tankar, minnen och känslor är fysiska processer i hjärnan – och utan den kan vi inte leva. Men hur fungerar egentligen vårt mest otroliga organ?

Intelligent, roligt och lättillgängligt väver hjärnforskaren Kaja Nordengen samman nya forskningsrön med vardagsexempel och berättelser ur sitt eget liv. I boken Hjärnan är stjärnan förklarar hon varför lukter är så bra på att framkalla minnen och hur hjärnan kan tränas upp att fungera bättre. Vi får veta varför hjärnan älskar socker och fett, och varför den tycker att det är en riktigt dålig idé att göra två saker samtidigt.

Och hur påverkar musik egentligen hjärnan? Blir vi smartare av att lyssna på Mozart? Nedan skriver Kaja Nordengen om hur musik påverkar våra hjärnor på ett sätt vi inte hittar hos andra djur.

***

Smart av Mozart?

Många studier har undersökt hur vår hjärna påverkas av musik. Blir man smart av att lyssna på Mozart? En grupp studenter som löste uppgifter som krävde rumsförståelse gjorde bättre ifrån sig de första 15 minuterna efter att ha lyssnat lite på Mozart. När undersökningen blev känd gick världen man ur huse för att köpa Mozartplattor. Gravida spelade Mozart för magen för att få smarta barn, guvernören i Georgia gick så långt att han såg till att alla nyfödda barn i hela delstaten fick en cd med klassisk musik. Vissa menade att råttor blev duktigare på att hitta vägen i labyrinter efter att ha hört Mozart som råttfoster. Reningsverk spelade ­Mozart för att bryta ner avfallet snabbare. Så småningom visade det sig att andra hjärnforskare hade problem med att hitta samma effekt av Mozart som den första gruppen hittade. I dag är ”Mozart­effekten” mest känd som en lukrativ industri med en samling cd:ar, undervisningsupplägg och böcker som uppges bestå av och behandla särskilt intelligensbefrämjande Mozartstycken. Speciellt ett stycke lyfts fram: ”K448”. De som hyser tilltro till Mozarteffekten menar att det här stycket harmonierar särskilt väl med kroppens egna rytmer, som hjärnvågor och puls. Flera mindre studier menar sig också visa att det här stycket kan ha god effekt på en typ av epilepsi som svårligen låter sig behandlas med vanliga epilepsimediciner. Även om nu det här har undersökts för lite för att kunna fastslås med säkerhet så har Mozart i varje fall inga kända biverkningar. Summa summarum kan vi alltså inte fastslå att Mozart gör dig smartare, men musikundervisning rent allmänt tycks kunna göra små barn smartare. Inte så konstigt kanske, när vi vet att barn blir smartare av lärande. Då har det antagligen mindre betydelse om det är Madonna eller Mozart de spelar på blockflöjten.

Musik är identitet. Vilka människor lyssnar mest på klassisk musik? Egentligen borde man hellre fråga sig vilka människor som säger att de lyssnar på klassisk musik, för det är det som testas. De som säger att de lyssnar på klassisk musik har högre utbildning och dricker mer vin än till exempel hiphopanhängare, enligt brittisk forskning. Är det då på det viset att klassisk musik leder till hög utbildning, eller tillägnar de med hög utbildning sig samma vanor som den grupp de identifierar sig med?

Vi vet ju att vår hjärna är påverkbar, och självfallet påverkas den av musik. Hur kan det som är oväsen för vissa uppfattas som musik för andra? De obesvarade frågorna är många, men spännande samarbetsprojekt mellan musiker och hjärnforskare är i faggorna.

Det vi vet är hur som helst att hjärnan inte uppfattar sång och tal på samma sätt, och att båda hjärnhalvorna måste samarbeta för att vi ska uppfatta musik. Det är faktiskt möjligt att förlora talförmågan efter en skada, vid stroke till exempel, men behålla förmågan att sjunga. Tidigare ansåg man att området för musik var beläget i höger hjärnhalva. Nu vet vi att vänster hjärnhalva i grova drag håller ordning på text och rytm när vi sjunger, medan höger hjärnhalva tar sig an melodin. Ljudvågorna som träffar våra öron tolkas först i hörselbarken i tinningloberna. Den fortsatta tolkningen görs av andra barkområden i båda hjärnhalvor. Många barkområden hjälper oss att koppla mening och igenkänning till det vi hör. Parallellt med att vi förstår att det vi hör är musik skapar det limbiska systemet känslor – känslor som är avgörande för om vi tycker om musiken eller inte.

Musik påverkar hur vi känner oss. Vilken slags musik vi föredrar beror på vad vi gör och vilket humör vi är på. Oavsett om du lyssnar på Kygo eller Mozart så har det en effekt på hjärnan som vi inte hittar hos andra djur. När du lyssnar på musik aktiveras en del av de basala ganglierna i hjärnan som heter accumbenskärnan (se fig. 20). Accumbenskärnan är också centrum för kärlek och lust. När den aktiveras frigörs belöningsämnet dopamin från en grupp hjärnceller som lever i hjärnstammen. Den här signalvägen kallas belöningsvägen. Dopamin frigörs när en ”choko­holist” får choklad, när en heroinist får heroin och när någon gillar din nya bild på Instagram. Du vill bara ha mer. Mängden dopamin som frigörs och lyckokänslan du känner är också beroende av hur överraskad du blir. Om du till exempel ramlar över en ny låt som du omedelbart älskar så frigörs det mer dopamin än om du hör en av dina favoritlåtar som du har hört hundratals gånger förut.

Flera forskningsartiklar har visat att så länge du lyssnar på något, oberoende av vilken musiktyp du gillar, så trivs du bättre med repetitiva och tråkiga uppgifter och får dessutom gjort de uppgifterna snabbare. Du bör dock trycka på pausknappen när du ska lära dig något nytt. Mentalt krävande uppgifter förutsätter fokus, så när du lär dig ett nytt språk eller försöker lösa en knepig sudoku för första gången är det bäst att du stänger av musiken. På senare år har det kommit flera studier som visar att vi presterar sämre i nya och svåra uppgifter om vi samtidigt lyssnar på musik. Om du ska lära dig nya saker är alltså huvudregeln att du bör lägga ifrån dig hörlurarna och fokusera, utan distraktion.

Operationssköterskorna på jobbet har berättat att en tidigare kollega tyckte om att lyssna på musik i operationssalen medan han utförde hjärnkirurgi. Är du bra på det du gör så fungerar musik även under krävande uppgifter. En studie i Journal of the American Medical Association visade att kirurger som fick lyssna på självvald musik arbetade både snabbare och noggrannare än om det var helt tyst. Flera andra studier har liknande resultat. Musikens magi kommer till uttryck när du är expert på det du gör.

När du lyssnar på din favoritmusik, oavsett vilken sort du gillar, blir du mindre spänd. Min lillasyster lyssnar på heavy metal när hon pluggar. Det är hennes ensak. Om du har för avsikt att arbeta bör du åtminstone välja musik du har hört förut. Ny musik bidrar till massiv dopaminutsöndring i hjärnan på dig, så resultatet kan bli att du fokuserar mer på musiken än på arbetet du försöker göra. Håll dig till din favoritspellista när du jobbar. Om du vill lyssna på något nytt, så välj musik med lite eller ingen text. Instrumentalmusik höjer den mentala prestationsförmågan mer än musik med text. Om du ska jobba kreativt tycks det dock vara som så att lite bakgrundsväsen kan vara fördelaktigt. Kanske kan det distrahera dig tillräckligt för att du ska fatta snabbare beslut och bli mer påhittig?