Per Olov Enquists klassiska romaner i nya utgåvor

Per Olov Enquist hör till landets främsta författare och under året har vi återutgivit några av hans viktigaste verk – samtliga med utförliga kommentarer av Per Svensson och med nyskrivna förord av bland andra Karolina Ramqvist, Agneta Pleijel och Peter Høeg. 

Nedstörtad ängel
Romanen Nedstörtad ängel samlar fyra olika berättelser om kärlek. Utgångspunkten är berättarens egen med fragment från en barndom och en far som dör tidigt, en annan är om ett äktenskap i kris efter att dottern mördats, en tredje handlar om Pasqual Pinon, ett tvehödat monster och den fjärde är den om Bertolt Brechts älskarinna Ruth Berlau som bar en ask med sin älskades gipshuvud.

Nedstörtad ängel utkom första gången 1985 och är ett centralt verk i Enquists författarskap med teman och historier som förekommer både i tidigare och senare verk.

”Jag vill kalla den ett kärl för bilder. Ett nav i författarskapet, som efter många omläsningar fortsätter att sända ut sitt ljus”, skriver Agneta Pleijel i sitt förord.

Kapten Nemos bibliotek
Två pojkar blandas ihop på BB och åker hem med fel familj. Sex år senare uppdagas misstaget och pojkarna återförs till sina riktiga föräldrar. Kapten Nemos bibliotek är berättelsen om ett familjedrama på 40-talet i Västerbottens kustland. Den är en mörk fabel som söker efter svaret på en gåta, som kanske är en kriminalgåta, i det gränsland där fantasin ger skydd mot verkligheten men speglar sanningen.

Kapten Nemos bibliotek utkom första gången 1991 och är ett av Per Olov Enquists främsta och mest kända verk.

”Författarens försök är en rörelse som drar mig in i sidorna i boken. Får mig att försvinna i den”, skriver Karolina Ramqvist i sitt förord.

Musikanternas uttåg
Musikanternas uttåg är en rolig och grym verklighetssaga om arbetarrörelsens mödosamma framväxt bland sågverken längs norrlandskusten under nittonhundratalets början. I centrum av berättelsen återfinns människorna i Bureå och dess grannbyar, men framför allt pojken Nicanor Markström och hans närmaste familj. Vi lär även känna den från Stockholm utsände agitatorn Elmblad och hans föga framgångsrika arbete i en bygd där religionen av tradition genomsyrar människornas vardag. Den utspelas under seklets första decennium.

Musikanternas uttåg utkom första gången 1978 och är en av Enquists främsta politiska romaner och skildrar konfrontationen mellan den socialistiska arbetarrörelsen och den frireligiösa bygden.

”Det lossnar också i språket, där Enquist på ett mästerligt – ja, mästerligt – vis använder den lokala dialekten för att förmedla någonting annat än det som ryms i rikssvenskans uttryck”, skriver Ola Larsmo i förordet till boken.

Magnetisörens femte vinter
Ett tydligt spår i Per Olov Enquists rika författarskap är de historiska romanerna, av vilka Magnetisörens femte vinter allmänt räknas som en av de mest betydande. Romanen, som blev Enquists stora litterära genombrott 1964, skildrar hur Friedrich Meisner, en tysk magnetisör, anländer till staden Seefond hösten 1793, där det bor en doktor med en blind dotter. Magnetisören påstår att han kan bota blindheten med sin unika behandling. Men är han en undergörare eller en kvacksalvare?

Magnetisörens femte vinter presenteras här med nyskrivet förord av den danska författaren Peter Høeg.

Legionärerna
Den 1 september 2018 var det 50 år sedan romanen Legionärerna introducerade begreppet dokumentärroman i den svenska litteraturen. Den nu aktuella 50-årsutgåvan kommer att innefatta ett nyskrivet förord, utförliga kommentarer och en författarintervju som sätter in romanen i sitt alltigenom avgörande tidsmässiga sammanhang.

Så här skrev Enquist själv om boken i originalupplagans förord: ”Detta är en roman om baltutlämningen, men om beteckningen roman förefaller någon stötande, kan den ersättas med reportage eller bok. Min avsikt var att ge en helt objektiv och exakt bild av denna i svensk samtidshistoria helt unika politiska affär.”

Åsne Seijerstad har skrivit ett nytt förord till den här upplagan av boken.

Livläkarens besök
Romanen, som belönades med Augustpriset 1999, utspelar sig i Danmark på 1760-talet och berättar historien om den sinnessjuke kung Christian, hans unga drottning och den tyske livläkaren Struensee, som vann kungens förtroende och drottningens hjärta.

Livläkarens besök har ett nyskrivet förord av Anne Enright som skriver: ”Till det yttre handlar romanen om en galen kung, men som Enquist skildrar det är hovet självt ett dårhus, inte bara för att kungen är sinnessjuk utan därför att systemet i sig är tomt.”