Kritikerna hyllar Gina Dirawi
Gina Dirawis debutroman Paradiset ligger under mammas fötter är en knivskarp, frispråkig roman om frigörelse, vänskap och världens orättvisor.
De svenska kritikerna hyllar boken.
Aftonbladets recensent Lidija Praizovic skriver:
”Paradiset ligger under mammas fötter är den bästa svenska bok jag läst hittills i år - den förtjänar uppmärksamhet och priser.”
Hon kallar Dirawi för ”en berättare av rang” och fortsätter:
”Dirawi lyckas storartat med balansgången att skildra unga coola tjejer som revolterar mot ett traditionstyngt sammanhang, utan att smutskasta detta sammanhang i sig. Tvärtom hittar hon till stora delar styrkan inom det.”
”... bokens främsta kvaliteter handlar inte om vad som skildras utan hur det görs. Sällan har jag läst en så levande, rolig, rörlig och temperamentsfull roman med en så klockren dialog.”
”I sina bästa stunder påminner Gina Dirawi om en samtida svenskpalestinsk Jane Austen: kvinnor, skvaller, intriger, relationer, konventioner, kärlek, makt och pengar - men Dirawi rör sig i mycket fattigare miljöer.”
”Dirawi lyckas i romanen skildra muslimer på ett så innerligt och allmängiltigt sätt att jag skulle bli förvånad om inte självaste Jimmie Åkesson smälte, öppnade sitt hjärta och förälskade sig i karaktärerna.”
Dagens Nyheters recensent Aase Berg menar att det är ”svårt att ducka för Gina Dirawis fartiga debut” och skriver:
”Dirawi har språket i sin hand, och hon har modet att köra så det ryker.”
Expressens recensent Gunilla Brodrej menar att Dirawis bok är en ”uppgörelse med samhällets förväntningar på flickor och kvinnor”.
Relaterat
Om boken
Mona längtar efter frihet, revolution och att slippa alla hyenor i småstaden som inte fattar att hon är en alfakrigarinna. Både de i moskén och skolan är hatare, till och med Mila har blivit en feg slavinna. Men bara oupplysta kan kalla Monas graffiti för klotter - det är konst som visar sanningen.
Hennes bästa vän Mila måste skaffa flawless betyg för att komma in på läkarlinjen och flytta från Norrland. Det är dags att visa världen att hon är mer än ett hijabispöke som inte går på andra fester än sin mammas mångfaldsgrupp. Ja, Mila kanske inte har nått sin målvikt än och hjärnan har inte funkat som den ska på sistone, men hon vet att hon har Allah på sin sida. Måste Mona vara så extrem bara?
Nour bor i ett palestinskt flyktingläger i Beirut - en sliten stadsdel som styrs av en grupp korrupta män. På skönhetssalongen samlas kvinnorna varje dag för att avhandla det senaste skvallret och hemligheterna som kan förstöra människors liv.
Hur fuck ska en kvinna kunna skina när livet bara dumpar khara på en? Det enda som återstår är att ta världen på sina egna axlar och rensa upp i orättvisan - och nånstans börja hitta sig själv på vägen. Men vad brukar världen göra mot kvinnor som vill ha mer än det som serveras?
Läs mer
Gina Dirawi
Paradiset ligger under mammas fötter