Anneli Jordahl: Jag ville syna modersföraktet

Anneli Jordahls nya roman Björnjägarens döttrar är en berättelse om sju systrar som lever i den finska vildmarken. Läsaren dras med i berättelsen när en kvinna plötsligt bestämmer sig för att nedteckna systrarnas vilda historia. Jordahl berättar att hon till en början hade svårt att skildra systraskapet:

– Det var ett intrikat pussel. Ett litet helsike att hålla ordning på dem. Jag skrev först en novell om var och en för att lära känna systrarna, deras personlighetsdrag och egenheter. Jag funderade mycket på syskonrivalitet, gruppdynamik, maktspel. Grunnade på hur otroligt olika människor kan vara, trots att de är syskon, trots att de har samma föräldrar och uppfostras under ett och samma tak. Jag blev tvungen att fantisera för jag har ett syskon, en bror.

Vad är det som är så intressant med livet i vildmarken, långt bortom civilisationens gränser?

– Det intressanta för mig var att försöka sätta ord på varför de väljer att leva så långt bort från civilisationen som möjligt. Och varför de tror att isoleringen gör dem starka och osårbara. För övrigt är jag road av att skriva naturlyriskt. Tror jag har en fallenhet för det.

Du fick inspiration från Aleksis Kivis klassiker Sju bröder. Vad var det som drog dig till den sortens berättelse?

– Jag har länge varit tjusad av den finska berättartraditionen. Finland har en helt annan historia av utsatthet, exempelvis med flera krig under 1900-talet. Prosan blir mer kontrastrik: krig/fred, rik/fattig. Humor är ett viktigt stilgrepp med ironier, lakonismer och galghumor. Karaktärerna är dessutom mer filosofiskt lagda och det finns i finsk kultur en tradition av att hylla den heliga galenskapen. Sju bröder har ett underbart livfullt språk, både rått och skirt poetiskt. Men det huvudsakliga skälet till att jag valde Sju bröder som inspiration var en nyfikenhet på vad som händer när man flyttar över en utpräglad maskulin kultur på unga tjejer. Det var roligt att skildra deras slagsmål och supande, och hur de på dansbanan vägrar acceptera ett nej när de bjuder upp. Jag ville också syna deras fadersdyrkan och modersförakt i sömmarna.

Men vem är då kvinnan som nedtecknar systrarnas historia?

– Åh, det kan jag inte berätta! Det får läsarna undra under läsningen, till slut kommer det fram.