Skönlitteratur

Nominerad till Årets bok 2022!
Moa Herngren skildrar i Skilsmässan än en gång mästerligt de tabun som finns i relationer och de känslor som vi kanske inte pratar om så ofta. Precis som i succéromanen Svärmodern beskriver hon hur situationer kan uppfattas så totalt olika och om hur små händelser i vardagen kan växa till oöverstigliga hinder.Bea och Niklas lever ett bekvämt liv på Östermalm i Stockholm. Men efter ett ganska bagatellartat gräl försvinner Niklas hemifrån. Bea tror att han när som helst ska komma hem, bara han lugnat ner sig. Men timmarna går och ingen Niklas kommer.Under dagarna som följer fortsätter han att hålla sig borta. Och ilskan växer hos Bea. Så här beter man sig inte efter ett långt äktenskap, med två döttrar. Hon tar barnen och åker till Niklas familjs sommarställe på Gotland. Bara för att han har en livskris ska det inte gå ut över deras semester.Men när det kommer fram att han träffat en annan ställs allt på sin spets. Han är inte intresserad av att försöka lösa krisen, utan han vill skiljas. Hur kan han vara så känslokall och oresonlig efter alla år tillsammans?Men kommer verkligen skilsmässan som en blixt från klar himmel? Är alltid den som lämnar den onda? Vad kommer fram när man börjar skrapa på ytan?"Det är stundtals andlöst skickligt berättat, med alla otäcka små konsekvenser som en havererad familjerelation får."Lotta Olsson, Dagens Nyheter om Svärmodern"Svärmodern läser du med andan i halsen och en liten känsla av sorg."Blekinge Läns Tidning om Svärmodern"Moas tänkvärda bladvändare kan bli perfekt som tv-serie."Hallands Nyheter om Svärmodern"Herngren är helt enkelt otroligt bra på att skapa stämning och locka fram starka känslor."Dala-Demokraten om Svärmodern

Mamma Lisbet har migrän och pappa finns inte men kanske är han hjärterknekt? Om Severin Stenson brukade sägas att han var en bubbelpojke. Orden flöt fritt inuti honom men utan fäste i verkligheten. Bara i sandlådan var han trygg, där byggde han sin värld.
Fast det där var ju hundra år sedan. Nu är pojken död sedan länge. Vi bryr oss inte. Året är 2122 och vi har annat för oss i Sollentunet. En myndighetschef som jagar illegalt upptinade fyrtiotalister behöver sorgtömning. Lisbet Stenson söker sin son, som hon olovligen fryste ner i källaren i sin skoaffär. Vi bryr oss inte om det heller, de var lika knäppa båda två, och inga tricks hon försöker sig på kommer att göra att han återuppstår. Ändå vet vi ju att hon kommer att försöka.I Daniel Sjölins återkomst till romankonsten råder ett överflöd på ord och känslor, men ett underskott på allt annat – blod, närhet, olja, integritet, vokaler, kropp, minne, ädla jordartsmetaller och mänskliga rättigheter.Det är med alla dess brister omöjligt att upprätthålla värdigheten, men kanske ännu inte för sent att sörja och älska.

När vi åter träffar Stina är hon på väg till Stockholm och det jobb som greve Ekestock arrangerat åt henne. Med sig har hon inte bara sin egen dotter utan även ytterligare en av grevens oäktingar. Tillvaron i det nya hemmet blir inte som utlovat och framtiden ser dyster ut. Finns det hopp om ett lyckligare liv för Stina och hennes dotter? All livets härlighet är andra delen av sju om Stina Pihlgren.
Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en av pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner och hon var en av 1900-talets mest uppskattade svenska författare.

Den unga pigan Stina har blivit förförd och gravid av sin husbonde, greve Ekestock. Greven övertalar Stina att framkalla ett missfall, vilket nästan tar livet av henne på kuppen. Barnet överlever dock och nu kan Stina förlora allt. Det är inte enbart framtiden på Ekelunda Slott som är osäker, om det uppdagas att hon försökt göra sig av med barnet väntar henne en säker död. Fader: okänd är första delen av sju om Stina Pihlgren.

Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en av pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner och hon var en av 1900-talets mest uppskattade svenska författare.

Stockholm i slutet av 50-talet. Ingrid bor med sonen Tom i ett liten lägenhet på Sankt Eriksplan. Hon är lärarinna på en flickskola och njuter av att bestämma över sitt eget liv. Hon är en välkommen gäst hos väninnan Britt och hennes man Ingvar, en känd filmproducent, som har fina bjudningar med spännande gäster.
Så träffar hon Georg, en ung ambitiös journalist, som just flyttat till stan och har stora drömmar om modernitet och ett samhälle som utlovar en bättre framtid för alla.Ingen av dem har egentligen bråttom att binda sig, men när Ingrid blir gravid gör de vad som förväntas av dem, tar sitt ansvar och planerar för en gemensam familj. De delar hopp om gemenskap och kärlek, men hyser också båda en stark längtan efter ett friare sätt att leva. Men hur jämkar man sina förväntningar när man fortfarande lever i en tid av konventioner och traditioner? Och kan de vara lyhörda för sina egna och varandras föreställningar?Helena von Zweigbergks roman levandegör en tid, en stad, och ett par. En kvinna och en man med helt olika bakgrund, som försöker dela sina drömmar om en ljusare framtid och ett modernare sätt att leva och älska.

Karl Ove Knausgårds nya roman Vargarna från evighetens skog inleds 1986. Det är året för Tjernobylkatastrofen, Challengerolyckan och Palmemordet, men också ett år som präglas av en djup regeringskris i Norge. Syvert Løyning, en ung man i tjugoårsåldern som precis har återvänt hem till huset där han vuxit upp, drömmer en natt om sin döde far. Men det är något som inte stämmer. När han de följande dagarna börjar att söka igenom faderns efterlämnade saker får han också upp flera tidigare okända spår som alla leder till Sovjetunionen.
Romanens andra del utspelas trettio år senare i Ryssland. Biologen Alevtina åker tillsammans med sin son till Samara för att där fira sin fars åttioårsdag. Som ung ställde hon många existentiella frågor men under de senaste åren har livet allt mer handlat om att försöka få ihop vardagen. Hennes vän Vasilisa är poet och går snarare åt rakt motsatt håll: hon är nämligen fullt sysselsatt med att skriva en bok om en tro på evigt liv.Vargarna från evighetens skog är en suggestiv och medryckande roman som på många sätt utvidgar utforskningen av den apokalyptiska stämningen i Karl Ove Knausgårds senaste roman Morgonstjärnan. Dessutom förekommer flera av karaktärer i båda romanerna."Morgonstjärnan är en mångbottnad berättelse komponerad av en djävulskt skickligt berättare." SvD

Jenny Andreassons debutroman Teatern är en obarmhärtig, mörkt humoristisk och ömsint skildring av livet innanför den guldbeprydda fasaden till en kunglig teater. En skarp blick in bakom kulisserna på en stor kulturinstitution. Om konstens pris och om vad som händer när makten på en arbetsplats skiftar, flyter, blir farlig. Om att ställa sig den avgörande frågan: vill jag leva eller dö?
I ett palats mitt i Stockholm skapas magi, lek och storartad scenkonst sen mer än hundra år. Här arbetar landets största skådespelare, egensinniga egon, de upplyfta genierna. Här arbetar också en kvinnlig regissör. Hon är hyllad och omhuldad, men sliten och ganska trött. Hon slåss med sorgen efter en förlorad vän, och med relationen till en arbetskamrat som kanske, kanske inte älskar henne. Så tillträder en ny chef och atmosfären på teatern förändras. Regissören upplever att värmen runt henne övergår i kyla. Hon blir så klart smickrad när den nye chefen frågar om hon vill regissera Hamlet på Stora scenen. Det finaste man kan göra. När hon tackar ja så vet hon inte att det är början till slutet.Om Teatern:”Vass romandebut om det dolda livet i teaterhuset”Norrländska Socialdemokraten"Jenny Andreassons iakttagelseförmåga av både subtila härskartekniker och raffinerat maktutövande är som en naturkraft. Den fungerar väl i symbios med den täta sammanhållna stilen, och resultatet blir till en smattrande vacker prosa. Detta är en smått genialisk debut”Göteborgs-Posten”Livet på teatern med rykten, skvaller, konkurrens, kärlek, avundsjuka. Mästerligt om en livfull myrstack.”Borås Tidning”Vilken elegant och suggestiv skildring av en arbetsplats!”Sveriges Radio

Ena dagen var mamman en mamma, men en natt blev hon plötsligt någonting helt annat.

En kvinna som satt sin konstkarriär på paus för att vara hemma med sin tvååriga son, märker att hon håller på att förvandlas till en hund. Det börjar med små tecken: ett födelsemärke ser ovanligt hårigt ut, en tand känns vassare än den brukar. Men snart går det inte att bortförklara längre. Hon får päls. Hon äter rått kött. Hon ger sig ut på långa nattliga vandringar. Hon har ihjäl katten. Hon blir Nattbitchen.

Nattbitchen handlar om en kvinna vars liv förändras i grunden. Rachel Yoder skriver skarpsynt om de maktstrukturer som styr vår samtid, om vad det egentligen innebär att bli förälder, vad det är att vara kvinna. Det är en mörk och rolig roman, alldeles originell och samtidigt full av igenkänning.

I Bröd och mjölk skriver Karolina Ramqvist om en ensam flickas uppväxt fylld av doft, färg och smak. Det handlar om maten som lockar och skrämmer. Hon minns mandarinerna, det rostade brödet, hur ett av de första orden var Schwarzwaldtårta. Att en tallrik färdiggräddade pannkakor på diskbänken betydde att hon skulle vara ensam hemma. Hon minns sin mammas doft, sin mormors risgrynspudding och första gången hos pappan, hur han lagade en perfekt middag till henne.

Vem var hon? Hur blev hon? Hon spårar sin uppväxt i minnena av människorna, och maten, den som kan fylla hela hennes sinne och samtidigt hotar att förtära henne. I centrum står matsalsbordet som gått i arv, ett bord tänkt för stora middagar, som hon oftast suttit vid ensam. Hon har tagit med sig det till ettan där hon ska bo, varannan vecka med sin lilla dotter.

Allt hon vill är att överkomma besattheten vid mat - och laga en risgrynspudding som dottern ska vilja smaka.

I Vresta väntar man. På att den gamla fabriken ska återuppstå, eller på att en frälsare ska svepa in och rädda staden från förfallet.

Ozzie väntar på att bli vuxen. På att livet ska börja. Att Ozzies mamma är en mördare vet hela Vresta och skam går i arv, det låter ingen honom glömma. Så fort högstadiet är slut tänker han lämna allt och aldrig se tillbaka.

Den enda som inte har vänt ryggen åt Ozzie fullständigt är Wiik, bygdens fotbollslegend. Wiik värnar om småstadens gemenskap och har alltid ett vänligt ord till övers för den som kommer fram till honom på gatan. Alla älskar Wiik och för Ozzie är han livsnödvändig, men beskyddet har ett pris.

Så en dag dyker Hanna upp i Vresta. En bortskämd Göteborgstjej på flykt från kärleksproblem hon inte vet hur hon ska hantera och en familj hon inte längre känner sig hemma i. Dessutom är hon på jakt efter något: den pappa som en gång i tiden övergav henne. Hon ska få honom att förstå att de behöver varandra.

Härifrån är en roman om att växa upp och vilja fly. Om att längta bort från ärvda synder och att söka efter sina rötter. Om en sommar då allt ställs på sin spets.

Poeten och litteraturvetaren Gunnar D Hansson hittade för några år sedan en lika märklig som litterär självbiografi, Liv och idéer, skriven mellan 1929 och 1937 av den gåtfulla signaturen The Man of Street och tryckt i några få exemplar.

Vem var den anonyma författaren? Han tycks ha drivit ett tryckeri vid Lilla Torget i Göteborg och i sin bok presenterar han både visionära och häpnadsväckande framsynta politiska idéer - exempelvis förutser han kommande välfärdsreformer, EU, Krügerkraschen och övergivandet av guldmyntfoten. Med tiden utvecklar Man of Street alltmer paranoida föreställningar. Han kallar sig "intellekt världsmästare" och upplever hur hans idéer stjäls av regeringar världen över och anser sig förföljd av såväl bolsjevikerna som tidningsmannen Torgny Segerstedts hemliga agenter.

Boken kan läsas från två håll. Från det ena möter vi Man of Streets egen Liv och idéer, med ett detektiviskt förord av Gunnar D Hansson. Och från det andra en djuplodande essä, En intellekt världsmästare, av psykoanalytikern och poeten Ulf Karl Olov Nilsson, som utforskar det själsliga lidande vi kallar paranoia och placerar fallet Man of Street mitt i vår egen konspiratoriska samtid.

Rose Napolitano har aldrig velat ha barn. Hennes man lovade, före giftermålet, att han inte heller ville det. Nu har han ångrat sig. De grälar och grälet slutar med att även äktenskapet tar slut. Eller så slutar grälet med att Rose omprövar sitt beslut. Eller så slutar det på ytterligare ett tredje sätt. Rose ställs inför ett val - ett val som får nio olika utvägar. Vi får följa Roses olika val, jämföra dess utgångar och diskutera hennes olika misstag, felval, lyckokast, glädjeämnen och sorgliga stunder. Frågan "tänk om?" ställs om och om igen och här får vi faktiskt nio olika svar.
Det här är en bok om moderskap, om att vara eller inte vara, men det är också en bok om olika sätt att vara kvinna. Rose Napolitanos nio liv är en fascinerande roman om kärlek, förlust, svek, skilsmässa, död, karriär och identitet. Det är Sliding Doors möter The Affair.

En död man som hittas i en soptunna blir starten på en rad mystiska dödsfall. Kommissarie Sven Thorén är trött på lik och journalisten Olle Lyck är som vanligt trött på det mesta, men fallet hamnar ändå på deras bord. Och spåren leder den rakt in i maktens korridorer, där cyniska män hänsynslöst utnyttjar människans allra svagaste sidor för sin egen vinning.

Uno Palmström (1947-2003) var författare, journalist och översättare, samt ledamot i Svenska Deckarakademin. Han debuterade med deckarserien om journalisten Olle Lyck och kriminalkommissarie Sven Thorén 1976 och skulle komma att bli en av Sveriges mest betydelsefulla deckarförfattare under 80-talet. Detta är del 2 av 9.

En het sommar. En plötslig mistral. Vad är egentligen vänskap? Och vad är egentligen sant?

Katja och Lou är bästa vänner. De möttes på teaterlinjen på Södra Latin, och medan Katja numera jobbar på ett ekologiskt kafé så har Lou blivit filmstjärna efter succén med storfilmen Babetta. En dag får Katja frågan om hon vill komma och tillbringa sommaren i ett sydfranskt chateau tillsammans med sin bästa vän. Hon blir inbjuden till ett slott, i vilket Lou bor tillsammans med en fransk filmlegend.

Trots att det är en värld som för Katja mer liknar fantasi än verklighet så återgår de till sin gamla relation där de delar allt, nästan som två syskon. Eller som två sidor av en och samma spegel? Snart dras nätet åt kring dem. Den ena märkvärdiga händelsen efter den andra uppdagas och sanning blir allt svårare att skilja från lögn - och kanske är deras vänskap till sist den sista pusselbiten i ett bisarrt och skrämmande skådespel?

Efter sitt stora genombrott med romanen Testamente återkommer nu Nina Wähä med en hyllning till filmkonsten med alla dess hjältar och skurkar. Babetta är en roman som bäst kan beskrivas som Persona möter Mr Ripley.

Titeln syftar på en planerad statskupp. Planen för denna var så enkel: statskuppen skulle genomföras medan sju miljoner människor tittade på en ishockeymatch på TV. Hela Sverige ligger öde. Gatorna är tomma. Då slår kuppmännen till! Bland tv-tittarna fanns även landets statsminister som satt hemma i sin villa på Värmdö och trodde att han tittade på matchen. I själva verket sov han framför tv-n. Men han lär omsider vakna...

Efter en lång resa är Ingrid tillbaka på Barrøya. Livet återgår till det vanliga men kriget fortsätter att kasta långa skuggor över hela landet. Kollaboratörer ska bestraffas hårt även om många istället bara vill lämna hemskheterna bakom sig.
En dag kommer Mattias, en liten pojke, till ön och kort därefter försvinner hans far på ett mystiskt sätt. Ingrid och hennes dotter Kaja tar hand om pojken som snart blir en del av öns kollektiv. Men vem är han egentligen? Varifrån kommer han?Bara en mor är fjärde boken i berättelsen om Ingrid på Barrøya, en serie som inleddes med De osynliga och som sedan fortsatte med Vitt hav och Fartygets ögon. Det är romaner om en liten ö i Nordnorge, men också berättelsen om en osedvanligt modig och stark kvinna som är villig att offra allt för att rädda sin familj och sitt ursprung.

I Beirut hoppas Nicolas hitta sanningen om sin familj, den som hans mamma Nadia undanhållit. Han möter Pierre, mannen som var med när de flydde till Sverige. Han som nästan var som en morbror till Nicolas. Under ett par intensiva dagar turas de om att försöka minnas. Men minnet är bedrägligt. Det som Nicolas hoppas ska vara nyckeln till det förflutna öppnar upp nya låsta rum.

Vem är egentligen Pierre? Varför lämnade han Malmö? Varför duckar han för Nicolas frågor? Och varför vill Nicolas inte höra vad Pierre har att berätta?

I Beirut försöker Nicolas förstå dels hur han har blivit den han är, dels vad Pierre, Nadia och den pappa han aldrig träffat har betytt. Mötet med Pierre väcker också oväntade minnen till liv. Nicolas kastas tillbaka till barndomen, till Kontinentalbanan, järnvägsspåren som leder från Malmö ut i världen. Platsen där hans barndomsvänner för sista gången skingrades.

Med stor närvaro och övertygande komplexitet skildrar Raja Bahari i Kontinentalbanan hur svårt det kan vara att försöka förstå sig själv, sin bakgrund, identitet, och att skillnaden mellan sanning och lögn kan vara knivskarp och helt osynlig på en och samma gång.

Rose Lindh hittas misshandlad med en kniv i ryggen, på gränsen till död. Hon överlever, men försvinner från sjukhuset när Sanger börjar ställa frågor. En man skjuts till döds i hamnområdet och kvar på platsen finns en pistol med fingeravtryck - samma fingeravtryck som fanns i lägenheten där Rose misshandlades. Någon hade motiv att attackera båda offren - men vem?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Den namnlöse huvudpersonen och hans flickvän Maria har bjudit vännerna Otto och Agnes på middag. Otto och Agnes är mycket olyckliga då deras katt Frodo har rymt eller möjligen ramlat ut genom fönstret. Middagen är redo. Dramat kan ta sin början.

Dunning-Kruger-effekten kan läsas som en bildningsroman eller antibildningsroman, det är upp till läsaren. Romanen utspelar sig under några varma sommarmånader 2018. Huvudpersonen läser den kanadensiske psykologen Jordan B. Petersons 12 Livsregler: Ett motgift mot kaos, låtsas att han är författaren Michel Houellebecq, via vad han kallar »Houellebecq-tänkandet«, influeras av filmen Blade Runner 2049 och fastnar i en vanföreställning om att flickvännen Maria kanske i grund och botten är en android eller möjligen bara en hallucination.

Efter två diktsamlingar återvänder Andrés Stoopendaal med besked till romanen. Termen Dunning-Kruger-effekten beskriver en psykologisk hypotes som innebär att den som är inkompetent också är oförmögen att förstå sin egen inkompetens.

En nyförlovad flicka ligger i badhuset med nedblodade handleder. Det ser ut som ett självmord, men Johanna, som flickan heter, var nyss förlovad och tillsynes lycklig. Samtidigt försvinner Peder, mannen som ringde in om mordet, och Sanger anar att hemligheterna ligger och lurar under den lugna ytan. Sakta men säkert nystar polisen upp ett trassligt familjedrama fullt av hemligheter, hämndlystnad och förbjuden kärlek.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

När kommissarie Paul Sanger ska besöka författaren Vera Kruuse är hon inte hemma. Det är däremot en kvinna vid namn Julia Berens som absolut inte vill släppa in honom. Vad Sanger inte vet är att Julia ID-kapat Vera, och låst in sitt offer i källaren där hon riskerar att dö utan att någon får veta vad som hänt henne. Ska Vera klara sig ur knipan? Och är det Sanger som ska lyckas rädda henne?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Kommissarie Paul Sanger kallas till Höganäs där två personer hittats brutalt mördade i en timmerkoja i skogen. Platsen är undangömd och spåren få, men Sanger och hans kollega Hans Stjärna tar sig an fallet. Ju närmare de kommer lösningen, desto längre in i djävulens näste rör de sig.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Samtidigt som det årliga knytkalaset i Kullabygden äger rum befinner sig kvinnomördaren och mentalpatienten Kenneth sig på rymmen. I en dagbok skriver någon om ett mord som ska ske. En man ska döda sin hustru. När sedan ett hus brinner ner och en kvinna hittas död i askan blir det upp till kommissarie Paul Sanger och malmöpolisen att klara upp mordet. Vem är den döda? Svaret ska leda fram till mördaren, vars dagbok berättar sanningen.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

När författaren Vera Kruuse får se omslaget på den nya boken av Frank Selander känner hon igen miljön och beger sig dit. Vid ravinen som pryder omslaget hittar hon en död flicka - placerad precis så som flickan på omslaget. Kommissarie Sanger får hjälp att identifiera offret samtidigt som Vera gör egna eftersökningar. Hur kan omslaget vara ett porträtt av den mördade flickan? Och vad betyder breven som Vera hittar?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

April 1995. Arsim är 22 år och nygift, student vid Pristinas universitet i Kosovo. För att kunna ta sin universitetsexamen ligger han lågt; fientligheten mot albaner är omfattande på denna plats, i denna tid. På ett kafé möter han en ung man som heter Milos, som är serb. Den dagen förändras allt för dem båda, och inom en vecka uppnås två milstolpar i Arsims äktenskap: hans fru meddelar att hon är gravid med deras första barn och han inleder ett hemligt parallelliv.

Efter denna febriga inledning får Arsims och Milos affär ett abrupt slut i och med krigets utbrott, som tvingar Arsims begynnande familj på flykt utomlands, medan den ängsliga Milos dras in i en mörk, nedåtgående spiral, som fångas i kaotiska dagboksinlägg.

Många år senare deporteras Arsim tillbaka till Pristina, efter en fängelsevistelse. Han är ensam och utan hopp, verkligheten som han känt den är i spillror. Det får honom att ifrågasätta sitt tidigare liv i grunden. Vad var det egentligen som hände honom, som hände dem? Hur mycket kan man utstå, och förlåta?

Sammanslingrad med deras historia är myten om en demonisk orm, Bolla: den övernaturliga berättelsen ger Arsim och Milos ett språk för att reflektera över vad det är de en gång hade. På lysande prosa och med precis iakttagelseförmåga har Pajtim Statovci skapat en obönhörlig roman om begär, förödelse, intimitet och om krigets skilda fronter.

Författaren Vera Kruuse har åkt ut till sitt torp för att skriva, ensam efter separationen med sin man, när hon får ett brev med ett märkligt manuskript om en kvinna och en man, och en gruvlig hämnd dem emellan. När hon läser manuset upptäcker hon till sin förskräckelse att det handlar om henne själv! Snart börjar mystiska saker hända och Vera fruktar för sitt liv. Först i slutet av manuskriptet förstår hon vem hämnaren är. När kommissarie Paul Sanger kallas in har ett mord skett och det är upp till malmöpolisen att reda ut vad som hänt.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

En man mördad med knivhugg i ryggen, en försvunnen flicka och en sönderskuren tavla. När kommissarie Paul Sanger kallas in är det många ledtrådar att följa upp. Ett plötsligt erkännande får fallet att verka uppklarat, men är det verkligen så enkelt?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Ett kompisgäng har samlats för fest i en grotta, men efter sammankomstens slut ska en av dem vara död. Kroppen upptäcks inte förrän efteråt och enligt obduktionen ska mannen ha mördats ungefär två timmar efter festens slut. Mordvapnet: en finkalibrig pistol, nästan som en leksakspistol. För att komma åt sanningen ordnas en rekonstruktion av grottfesten. Alla femton gäster är misstänkta, men bara en kan ha avfyrat vapnet. Vem, om någon, ska erkänna dådet?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Elvaåriga flickan Jenny anländer till sin nya familj i Hörby, men får knappast ett varmt välkomnande av tvillingsystrarna som redan bor där. Jenny har en trasslig bakgrund och ska egentligen få en andra chans, men försvinner en dag spårlöst.

När en ung flicka hittas död under mossan i skogen kallas kommissarie Paul Sanger vid Malmöpolisen in för att lösa fallet. Den första ledtråden är en handskriven lapp och en dikt om "mannen med lien". Men vad har det med den döda kroppen att göra? Och vem är egentligen mannen med lien?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

I en icke namngiven by lever ett namnlöst folk med arkaiska seder och grymma ritualer. Berättarjaget är en fjortonårig pojke, vars mor har dött, som beskriver sin omvärld med alla dess brutala inslag. Pojkens mamma hade för vana att stå och skrika utanför de hus där par tillbringar sin första natt tillsammans. Och männen i byn tvingas simma i den underjordiska floden för att kontrollera att stenarna sitter på plats så att inte byn ska rasa ned i den. Ibland kommer de upp levande, men illa tilltygade eller lemlästade, ibland döda.

Bysmeden begraver de döda i träd efter att han fyllt deras munnar med cement. Herremannen som äger byn och bor i ett slott ovanför på en klippa säger i ett avsnitt: "Det är på våren som alla är sjuka och växterna och blommorna blir jordens plåga ... förruttnelsen ... utan grönska skulle jorden vara lugnare." Rodoredas roman berättar i explosivt starka bilder om en kultur och en befolkning som åläggs oförståeliga moraliska koder och våldsamma riter för att stävja självständigheten och lusten hos dem, samtidigt som de lever i ständig skräck för en fiende de aldrig sett.

På så vis sällar sig Våren och döden till samma litterära fåra som Aldous Huxleys Du sköna nya värld och George Orwells 1984, men tycks i stället skildra ett ålderdomligt samhälle där livet och döden går hand i hand och tiden avstannat. Rodoreda blandar grymhet med skönhet och har åstadkommit en litterär skapelse som det är svårt att värja sig emot men som är oavbrutet fascinerande.

Under en lång augustinatt knuffas en ung flicka ut i ett hisschakt och bryter nacken. Kommissarie Paul Sanger kopplas in för att ta reda på vad som ledde fram till mordet och vem som kan ha knuffat flickan. Spåren leder Sanger till Café Cirkeln där knarkhandeln pågår för fullt bakom stängda dörrar. Och sanningen ska uppdagas under något så oskyldigt som en kopp kaffe - men den är inte vad man kunnat tro...

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Det är tidigt 1980-tal i Kummelvik på Österlen. En bortglömd pärla till by. Jannes familj har fiskat torsk så länge man minns. Rosmarie vet precis hur livet kommer att bli - som mammas. Tommy och Karin dricker svala drinkar, barnen leker under ekarna på Näs, ett paradis. Alla har sin plats.

Så kommer det okända in. Olle, Sonja och Nike. En helt annan sorts familj. Med dem kommer kärleken. Och kärlekens livsfarliga konsekvenser.

Nikes bok är ett detaljerat porträtt av en tid och en plats. Generationer kopplas ihop och frigör sig, ljuger och längtar. I bakgrunden sker de stora samhällsförändringarna. Motsättningarna skärps, dörrar öppnas. Och så finns de som hittar hem. Som hittar rätt.

Katja har blivit utmanövrerad från jobbet som mellanchef på kommunen och måste komma bort från allt. Det enda som känns lockande är att hälsa på systersonen Simon, trainee på Unicef i Burma/Myanmar - det gåtfulla landet som håller på att öppna upp mot omvärlden.

Väl på plats i en bungalow i Yangon växer beslutet fram hos henne att genomföra en tyst meditationsretreat i ett av Yangons många buddhistkloster. Katja behöver lära sig att släppa taget och "let it pass".

Men hos munkarna i klostret hamnar hon mitt i den hemliga rörelse som hotar landets sköra demokratiska uppvaknande och hon får ansvar för en liten nunna. I stället för att släppa taget, tvingas Katja agera.

Samtidigt i en annan del av landet letar modern till den lilla nunnan efter flickans pappa. Han har försvunnit spårlöst som en följd av förföljelsen av det folk han tillhör...

I munkens skugga utspelar sig under de år då den ikoniska Aung San Suu Kyi utsågs till statskansler efter fria val. Men den snabba it-revolutionen gav upphov till hatkampanjer som kom att styra landet i en riktning få hade anat. Liksom i Helena Thorfinns två tidigare romaner Innan floden tar oss och Den som går på tigerstigar skriver hon om världar hon känner väl och berättar på flödande prosa om platser och människor som är okända för de flesta av oss.

"Vi är inte galna. Vi är bara fortfarande arga."

Lisa Taddeo romandebuterar efter den internationella succén Tre kvinnor med en intensiv och mörk skildring av kvinnlig vrede, om en kvinna som vägrar att finna sig i den roll som ett mansdominerat samhälle har tilldelat henne.

Joan har blivit misshandlad av livet och av män, och nu tänker hon betala tillbaka. Hon lämnar sitt hem i New York på jakt efter Alice, den enda person som kan hjälpa henne att få ordning på sitt förflutna, och bosätter sig bland coyotes och hippies i en canyon utanför Los Angeles.

Hennes sökande varvas med återblickar ur hennes liv: en privilegierad men dysfunktionell tillvaro i New York och den traumatiska händelse i hennes barndom som har plågat henne varje ögonblick sedan dess.
Det står snart klart att Joan har en plan. Det finns något hon måste göra, en hämnd som måste utkrävas. Det är dags för villebrådet att bli ett rovdjur.

Under sitt äventyr i Paris träffar Lea den karismatiske bohemen Michel och kärlekshistorien är ett faktum - så även graviditeten. De flyttar till Sverige för att skapa ett gemensamt liv och till en början verkar allt falla på plats med Leas välartade Östermalmsfamilj och den nye svärsonen. Men när barnet kommit visar det sig snart att Michel inte är redo för papparollen. Han dricker whisky under dygnets alla timmar och fokuserar mer på sina egna konstnärsdrömmar än på sin roll som familjefar, och Lea lämnas ensam med allt ansvar. Allt hon ville var att bli älskad och ha en familj att gå söndagspromenader med. Hur kunde det gå så snett? Och hur ska hon reda ut det? Allt är bara bra, tack är en ständigt aktuell roman om drömmen om kärlek, tvåsamhet och om att bita ihop och hoppas på det bästa när livet tar oväntade vändningar.

Gunborg ska snart ta examen i flickskolan. Hon har blivit en självständig och revolterande kvinna. Hon följer med i samhällsdebatten och lyssnar ibland på Ellen Keys föreläsningar om kvinnans ställning. Hon läser mycket och diskuterar litteratur med sina vänner. Men hon har inte glömt sin fostermamma och försöker hjälpa henne när hon hamnar i svårigheter. När du kommer ut i livet är den åttonde och sista delen i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg är 15 år och mer kvinna än flicka. Hon blir mer och mer säker på sig själv även om hon ibland känner sig både klumpig och fånig. Hon sitter ofta och funderar på livet och fortsätter att ifrågasätta de vuxna och deras värld. Speciellt sin mamma. Sommar och vinter är den sjunde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg bor på en skärgårdsö hela sommaren. Naturen på ön är så vacker och människorna där är snälla, men hon längtar ändå tillbaka till skolan. Ibland har hon så svårt att förstå sig på de vuxna, speciellt mamman och hennes krävande kärlek. Gunborg får tröst och stöd i sina böcker. Inte riktig kärlek är den sjätte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Det händer mycket i Gunborgs liv det år då hon fyller 11. Hon börjar bli stor nu. Hon får kontakt med sin pappa men förlorar honom lika snabbt igen. Hon skiljs från sin fostermor och sina fosterbröder och flyttar till sin riktiga mamma i stan. Och så får hon börja i flickskolan och ser fram emot att få lite nya utmaningar. Dörrar som öppnas är den fjärde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg får två nya fosterbröder, Åke och Arne. De blir goda vänner och tillsammans med dem utforskar hon världen. Gunborg fortsätter att ifrågasätta det som de vuxna bestämmer. Hon får ofta höra att hon är envis och trotsig och ibland blir hon straffad. Gunborg upptäcker att hon är bra på att skriva dikter. Men när hennes riktiga mamma inte tror att hon skrivit dem själv bränner hon upp dem. I främmande land är den tredje boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg har blivit sju år och bor kvar hos sin fostermor Sofia Stolt. När Gunborg börjar skolan är hon ivrig att lära sig mer och hon funderar mycket över livet. Varför vuxna alltid ska ha rätt till exempel. Ibland kommer hennes riktiga mamma och hälsar på men pappans besök är mer sällsynta. Gunborg är ännu omedveten om det bråk som pågår mellan föräldrarna. Långt bort härifrån är den andra boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

När Rut blir gravid är katastrofen ett faktum. Hon är inte gift med barnets pappa Albert som är av finare familj. I 1880-talets Stockholm föds det visserligen många "oäkta" barn men det är ändå inte socialt accepterat. Barnet Gunborg placeras i fosterhem och fostermodern Sofia ger henne den kärlek och trygghet hon inte får från sina riktiga föräldrar. Fosterbarn är den första boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg känner sig utanför i den nya skolan. Alla vet vem hon, den nya, är men själv känner hon ingen. Och den nya fröken är inte speciellt trevlig. Hon berättar för hela klassen att Gunborg kommer från en folkskola utanför stan och att det inte är så fint. Det är skillnad på folk och folk. Gunborg får snabbt lära sig att de sociala klyftorna i staden är mycket djupa. Men hon vinner sympati när hon berättar om sin döde pappa och så småningom får hon nya vänner. Besynnerliga värld är den femte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Má och Hieu - allt kretsar kring dem.

Má drömmer om pengar, Hieu om de vackra flickorna. Vid deras sida befinner sig sonen, lillebrodern, ständigt i utkanten av händelserna. Gradvis sluter han sig i sina studier, förtrollad av sin egen häpnadsväckande intelligens.

De utgör en avskild värld i den lilla österbottniska staden. Má och Hieu - gång på gång krockar deras viljor våldsamt med varandra och med stadens snävhet. De lever bland människor som vill tala öppet om allt, som inte begriper någonting om behovet av skärpa och skugga.

Skugga och svalka är Quynh Trans debut; en roman om kärlek, besatthet och vad det innebär att vara familj.

När din morsa mamma osv ska in på sin andra hjärtoperation (akut) vill du åka ner till Malmö samma dag, på samma sätt som du gjorde när din far farsan pappan osv skulle begravas. Men din mor morsa osv vill inte vara till besvär, så du åker senare, som planerat.

Ligga lik skildrar mer än en förflyttning i rummet, det är en färd genom minnet och medvetandet, en resa från barndomen till medelåldern och hur allt existerar samtidigt. Den handlar om duets oro, vrede och främmandeskap för och inför morsan mamma osv, om saknaden, vreden och främmandeskapet inför och efter en far farsan osv, om att aldrig slippa ifrån eller gå fri från sin bakgrund, allt det som lagts på, handlingar, beslut, erfarenheter, om att vara främmande eller bli utanförgjord bland de överläkar-osv-bekanta som pratar om skärgårdssemestrar och lever i livspussel och som undrar om duet verkligen kommer från "det Rosengård?", mindervärdes- och äckelkänslorna i finkulturens Stockholm som slår över i ett bottenlöst hat, om skam, värde, värdelöshet. Och om skrivandet som moralisk akt: handlar det om sanning, vittnesmål och ärlighet eller istället om att skita ner, förstöra, förråda andra människor?

Ligga lik är första delen i en tänkt autofiktiv trilogi.

En pappa och hans son färdas genom Argentina i bil, från Buenos Aires till vattenfallen i Iguazú, alldeles vid gränsen till Brasilien. Det är mitt under 1970-talets militärdiktatur, beväpnade soldater kontrollerar vägarna och stämningen i luften är spänd. Sonen heter Gaspar, och hans pappa, Juan Peterson, hoppas kunna skydda sin son från det öde som väntar honom.

Juan och Gaspar är på väg till pojkens morföräldrar, mäktiga jordägare i norra Argentina och medlemmar i det hemliga sällskapet Orden. Orden åkallar Mörkret genom fruktansvärda ritualer i sitt sökande efter det eviga livet, och den svårt hjärtsjuke Juan används som medium under ritualerna trots att varje seans bryter ner honom, fysiskt såväl som psykiskt. Gaspars mamma har nyligen dött under mycket oklara omständigheter i en olycka, som kanske inte var en olycka utan ett ritualmord.

Övernaturlig skräck blandas med verklighetsnära händelser i denna omtumlande och fascinerande roman, som samtidigt skildrar en väldigt annorlunda far-sonrelation och därmed säkrar Mariana Enriquez en plats som en av 2000-talets främsta latinamerikanska författare.

Den romerska historien under antiken uppvisar dels en skara lysande kulturpersonligheter, kanske främst diktare, dels en större skara osannolika skräckgestalter. I folkmedvetandet torde Nero vara den värste av dem. Det intressanta är att Neros fem första år som kejsare ofta betraktats som den mildaste och bästa epoken under tidig kejsartid. Förklaringen brukar vara att den unge blivande kejsaren hade två mycket märkliga män som personliga lärare och uppfostrare: dels den gamle krigaren och chefen för det kejserliga pretoriangardet Sextus Afranius Burrus, dels filosofen och författaren Lucius Annaeus Seneca.

I centrum för romanen står Lucius Annaeus. Men inte under den tid då han uppfostrar den begåvade och livsfarlige blivande kejsaren utan under några månader under Senecas sista år. Det var en tid då Neros storhetsvansinne tog förfärande proportioner sedan han låtit döda inte bara politiska motståndare utan också sina egna släktingar i periferin och till sist sin egen mor och sin unga hustru. År 62 mördade han så också Burrus. Därefter tappade Nero greppet om verkligheten och paranoida utrensningar av verkliga och misstänkta motståndare tog sådan fart att moderna forskare nu använder uttrycket Holocaust, Förintelse, om den tiden.

Seneca stod på tur och visste om det. Romanen består av ett antal samtal som Seneca för under dessa sena månader och strax innan han tvingades begå självmord inför vänner och sitt husfolk. Och mitt i alltsammans brinner så Rom.

Stewe Claesons nya roman tar på många sätt vid där hans hyllade historiska roman Tiro slutade, den som följde den store tänkaren Cicero utifrån slaven Tiros åldrade blick. Även denna gång ställs de stora frågorna på sin spets: hur leva när man vet att man har kort tid kvar, vad göra när samhället ruttnar uppifrån, hur överleva som god i en ond tid? - och det görs på Stewe Claesons omisskännliga lärda och underhållande prosa.

Vad är vi villiga att göra för att bli del av en gemenskap?

Linus lever varannan-vecka-tillvaro i det anonyma området kring Ringvägen och Rosenlund på Södermalm i Stockholm. Både hans privatliv och hans yrkesliv har gått i stå. Av en slump får han kontakt med en bekant från barndomen, Adam. Linus får i uppdrag att hjälpa honom med att göra en film om sitt liv.

Men Adam visar sig vara ett slags källarhålsgestalt. Ju mer Linus förstår om hans grumliga tankar, desto tydligare blir det att de inte bara är ord - de är också på väg att bli handling.

Linus kommer allt närmre Adams kärna, som han både lockas och skräms av, kan inte låta bli att dras in i mörkret. Som om det finns något där som han saknar.

Det är en märklig plats jag kommit till är Dimitris Alevras tredje roman, en spännande undersökning av vår tid, av fenomen som radikalisering, prepping, och högerextremism. Av alla de metoder som dagens storstadsmänniska tar till för att hantera tilltagande ensamhet och isolering.