Skönlitteratur

Författaren Vera Kruuse har åkt ut till sitt torp för att skriva, ensam efter separationen med sin man, när hon får ett brev med ett märkligt manuskript om en kvinna och en man, och en gruvlig hämnd dem emellan. När hon läser manuset upptäcker hon till sin förskräckelse att det handlar om henne själv! Snart börjar mystiska saker hända och Vera fruktar för sitt liv. Först i slutet av manuskriptet förstår hon vem hämnaren är. När kommissarie Paul Sanger kallas in har ett mord skett och det är upp till malmöpolisen att reda ut vad som hänt.

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

En man mördad med knivhugg i ryggen, en försvunnen flicka och en sönderskuren tavla. När kommissarie Paul Sanger kallas in är det många ledtrådar att följa upp. Ett plötsligt erkännande får fallet att verka uppklarat, men är det verkligen så enkelt?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Ett kompisgäng har samlats för fest i en grotta, men efter sammankomstens slut ska en av dem vara död. Kroppen upptäcks inte förrän efteråt och enligt obduktionen ska mannen ha mördats ungefär två timmar efter festens slut. Mordvapnet: en finkalibrig pistol, nästan som en leksakspistol. För att komma åt sanningen ordnas en rekonstruktion av grottfesten. Alla femton gäster är misstänkta, men bara en kan ha avfyrat vapnet. Vem, om någon, ska erkänna dådet?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Elvaåriga flickan Jenny anländer till sin nya familj i Hörby, men får knappast ett varmt välkomnande av tvillingsystrarna som redan bor där. Jenny har en trasslig bakgrund och ska egentligen få en andra chans, men försvinner en dag spårlöst.

När en ung flicka hittas död under mossan i skogen kallas kommissarie Paul Sanger vid Malmöpolisen in för att lösa fallet. Den första ledtråden är en handskriven lapp och en dikt om "mannen med lien". Men vad har det med den döda kroppen att göra? Och vem är egentligen mannen med lien?

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

I en icke namngiven by lever ett namnlöst folk med arkaiska seder och grymma ritualer. Berättarjaget är en fjortonårig pojke, vars mor har dött, som beskriver sin omvärld med alla dess brutala inslag. Pojkens mamma hade för vana att stå och skrika utanför de hus där par tillbringar sin första natt tillsammans. Och männen i byn tvingas simma i den underjordiska floden för att kontrollera att stenarna sitter på plats så att inte byn ska rasa ned i den. Ibland kommer de upp levande, men illa tilltygade eller lemlästade, ibland döda.

Bysmeden begraver de döda i träd efter att han fyllt deras munnar med cement. Herremannen som äger byn och bor i ett slott ovanför på en klippa säger i ett avsnitt: "Det är på våren som alla är sjuka och växterna och blommorna blir jordens plåga ... förruttnelsen ... utan grönska skulle jorden vara lugnare." Rodoredas roman berättar i explosivt starka bilder om en kultur och en befolkning som åläggs oförståeliga moraliska koder och våldsamma riter för att stävja självständigheten och lusten hos dem, samtidigt som de lever i ständig skräck för en fiende de aldrig sett.

På så vis sällar sig Våren och döden till samma litterära fåra som Aldous Huxleys Du sköna nya värld och George Orwells 1984, men tycks i stället skildra ett ålderdomligt samhälle där livet och döden går hand i hand och tiden avstannat. Rodoreda blandar grymhet med skönhet och har åstadkommit en litterär skapelse som det är svårt att värja sig emot men som är oavbrutet fascinerande.

Under en lång augustinatt knuffas en ung flicka ut i ett hisschakt och bryter nacken. Kommissarie Paul Sanger kopplas in för att ta reda på vad som ledde fram till mordet och vem som kan ha knuffat flickan. Spåren leder Sanger till Café Cirkeln där knarkhandeln pågår för fullt bakom stängda dörrar. Och sanningen ska uppdagas under något så oskyldigt som en kopp kaffe - men den är inte vad man kunnat tro...

Jenny Berthelius (1923-2019) var en av Skånes främsta deckarförfattare under 1960- och 70-talet. Hennes kriminalromaner om kommissarie Paul Sanger har bland annat belönats med den litterära utmärkelsen Sherlock-priset.

Det är tidigt 1980-tal i Kummelvik på Österlen. En bortglömd pärla till by. Jannes familj har fiskat torsk så länge man minns. Rosmarie vet precis hur livet kommer att bli - som mammas. Tommy och Karin dricker svala drinkar, barnen leker under ekarna på Näs, ett paradis. Alla har sin plats.

Så kommer det okända in. Olle, Sonja och Nike. En helt annan sorts familj. Med dem kommer kärleken. Och kärlekens livsfarliga konsekvenser.

Nikes bok är ett detaljerat porträtt av en tid och en plats. Generationer kopplas ihop och frigör sig, ljuger och längtar. I bakgrunden sker de stora samhällsförändringarna. Motsättningarna skärps, dörrar öppnas. Och så finns de som hittar hem. Som hittar rätt.

Katja har blivit utmanövrerad från jobbet som mellanchef på kommunen och måste komma bort från allt. Det enda som känns lockande är att hälsa på systersonen Simon, trainee på Unicef i Burma/Myanmar - det gåtfulla landet som håller på att öppna upp mot omvärlden.

Väl på plats i en bungalow i Yangon växer beslutet fram hos henne att genomföra en tyst meditationsretreat i ett av Yangons många buddhistkloster. Katja behöver lära sig att släppa taget och "let it pass".

Men hos munkarna i klostret hamnar hon mitt i den hemliga rörelse som hotar landets sköra demokratiska uppvaknande och hon får ansvar för en liten nunna. I stället för att släppa taget, tvingas Katja agera.

Samtidigt i en annan del av landet letar modern till den lilla nunnan efter flickans pappa. Han har försvunnit spårlöst som en följd av förföljelsen av det folk han tillhör...

I munkens skugga utspelar sig under de år då den ikoniska Aung San Suu Kyi utsågs till statskansler efter fria val. Men den snabba it-revolutionen gav upphov till hatkampanjer som kom att styra landet i en riktning få hade anat. Liksom i Helena Thorfinns två tidigare romaner Innan floden tar oss och Den som går på tigerstigar skriver hon om världar hon känner väl och berättar på flödande prosa om platser och människor som är okända för de flesta av oss.

"Vi är inte galna. Vi är bara fortfarande arga."

Lisa Taddeo romandebuterar efter den internationella succén Tre kvinnor med en intensiv och mörk skildring av kvinnlig vrede, om en kvinna som vägrar att finna sig i den roll som ett mansdominerat samhälle har tilldelat henne.

Joan har blivit misshandlad av livet och av män, och nu tänker hon betala tillbaka. Hon lämnar sitt hem i New York på jakt efter Alice, den enda person som kan hjälpa henne att få ordning på sitt förflutna, och bosätter sig bland coyotes och hippies i en canyon utanför Los Angeles.

Hennes sökande varvas med återblickar ur hennes liv: en privilegierad men dysfunktionell tillvaro i New York och den traumatiska händelse i hennes barndom som har plågat henne varje ögonblick sedan dess.
Det står snart klart att Joan har en plan. Det finns något hon måste göra, en hämnd som måste utkrävas. Det är dags för villebrådet att bli ett rovdjur.

Under sitt äventyr i Paris träffar Lea den karismatiske bohemen Michel och kärlekshistorien är ett faktum - så även graviditeten. De flyttar till Sverige för att skapa ett gemensamt liv och till en början verkar allt falla på plats med Leas välartade Östermalmsfamilj och den nye svärsonen. Men när barnet kommit visar det sig snart att Michel inte är redo för papparollen. Han dricker whisky under dygnets alla timmar och fokuserar mer på sina egna konstnärsdrömmar än på sin roll som familjefar, och Lea lämnas ensam med allt ansvar. Allt hon ville var att bli älskad och ha en familj att gå söndagspromenader med. Hur kunde det gå så snett? Och hur ska hon reda ut det? Allt är bara bra, tack är en ständigt aktuell roman om drömmen om kärlek, tvåsamhet och om att bita ihop och hoppas på det bästa när livet tar oväntade vändningar.

Gunborg ska snart ta examen i flickskolan. Hon har blivit en självständig och revolterande kvinna. Hon följer med i samhällsdebatten och lyssnar ibland på Ellen Keys föreläsningar om kvinnans ställning. Hon läser mycket och diskuterar litteratur med sina vänner. Men hon har inte glömt sin fostermamma och försöker hjälpa henne när hon hamnar i svårigheter. När du kommer ut i livet är den åttonde och sista delen i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg är 15 år och mer kvinna än flicka. Hon blir mer och mer säker på sig själv även om hon ibland känner sig både klumpig och fånig. Hon sitter ofta och funderar på livet och fortsätter att ifrågasätta de vuxna och deras värld. Speciellt sin mamma. Sommar och vinter är den sjunde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg bor på en skärgårdsö hela sommaren. Naturen på ön är så vacker och människorna där är snälla, men hon längtar ändå tillbaka till skolan. Ibland har hon så svårt att förstå sig på de vuxna, speciellt mamman och hennes krävande kärlek. Gunborg får tröst och stöd i sina böcker. Inte riktig kärlek är den sjätte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Det händer mycket i Gunborgs liv det år då hon fyller 11. Hon börjar bli stor nu. Hon får kontakt med sin pappa men förlorar honom lika snabbt igen. Hon skiljs från sin fostermor och sina fosterbröder och flyttar till sin riktiga mamma i stan. Och så får hon börja i flickskolan och ser fram emot att få lite nya utmaningar. Dörrar som öppnas är den fjärde boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg får två nya fosterbröder, Åke och Arne. De blir goda vänner och tillsammans med dem utforskar hon världen. Gunborg fortsätter att ifrågasätta det som de vuxna bestämmer. Hon får ofta höra att hon är envis och trotsig och ibland blir hon straffad. Gunborg upptäcker att hon är bra på att skriva dikter. Men när hennes riktiga mamma inte tror att hon skrivit dem själv bränner hon upp dem. I främmande land är den tredje boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg har blivit sju år och bor kvar hos sin fostermor Sofia Stolt. När Gunborg börjar skolan är hon ivrig att lära sig mer och hon funderar mycket över livet. Varför vuxna alltid ska ha rätt till exempel. Ibland kommer hennes riktiga mamma och hälsar på men pappans besök är mer sällsynta. Gunborg är ännu omedveten om det bråk som pågår mellan föräldrarna. Långt bort härifrån är den andra boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

När Rut blir gravid är katastrofen ett faktum. Hon är inte gift med barnets pappa Albert som är av finare familj. I 1880-talets Stockholm föds det visserligen många "oäkta" barn men det är ändå inte socialt accepterat. Barnet Gunborg placeras i fosterhem och fostermodern Sofia ger henne den kärlek och trygghet hon inte får från sina riktiga föräldrar. Fosterbarn är den första boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Gunborg känner sig utanför i den nya skolan. Alla vet vem hon, den nya, är men själv känner hon ingen. Och den nya fröken är inte speciellt trevlig. Hon berättar för hela klassen att Gunborg kommer från en folkskola utanför stan och att det inte är så fint. Det är skillnad på folk och folk. Gunborg får snabbt lära sig att de sociala klyftorna i staden är mycket djupa. Men hon vinner sympati när hon berättar om sin döde pappa och så småningom får hon nya vänner. Besynnerliga värld är den femte boken i Tora Dahls självbiografiska serie om Gunborg, som utspelar sig i förra sekelskiftets Stockholm.

Má och Hieu - allt kretsar kring dem.

Má drömmer om pengar, Hieu om de vackra flickorna. Vid deras sida befinner sig sonen, lillebrodern, ständigt i utkanten av händelserna. Gradvis sluter han sig i sina studier, förtrollad av sin egen häpnadsväckande intelligens.

De utgör en avskild värld i den lilla österbottniska staden. Má och Hieu - gång på gång krockar deras viljor våldsamt med varandra och med stadens snävhet. De lever bland människor som vill tala öppet om allt, som inte begriper någonting om behovet av skärpa och skugga.

Skugga och svalka är Quynh Trans debut; en roman om kärlek, besatthet och vad det innebär att vara familj.

När din morsa mamma osv ska in på sin andra hjärtoperation (akut) vill du åka ner till Malmö samma dag, på samma sätt som du gjorde när din far farsan pappan osv skulle begravas. Men din mor morsa osv vill inte vara till besvär, så du åker senare, som planerat.

Ligga lik skildrar mer än en förflyttning i rummet, det är en färd genom minnet och medvetandet, en resa från barndomen till medelåldern och hur allt existerar samtidigt. Den handlar om duets oro, vrede och främmandeskap för och inför morsan mamma osv, om saknaden, vreden och främmandeskapet inför och efter en far farsan osv, om att aldrig slippa ifrån eller gå fri från sin bakgrund, allt det som lagts på, handlingar, beslut, erfarenheter, om att vara främmande eller bli utanförgjord bland de överläkar-osv-bekanta som pratar om skärgårdssemestrar och lever i livspussel och som undrar om duet verkligen kommer från "det Rosengård?", mindervärdes- och äckelkänslorna i finkulturens Stockholm som slår över i ett bottenlöst hat, om skam, värde, värdelöshet. Och om skrivandet som moralisk akt: handlar det om sanning, vittnesmål och ärlighet eller istället om att skita ner, förstöra, förråda andra människor?

Ligga lik är första delen i en tänkt autofiktiv trilogi.

En pappa och hans son färdas genom Argentina i bil, från Buenos Aires till vattenfallen i Iguazú, alldeles vid gränsen till Brasilien. Det är mitt under 1970-talets militärdiktatur, beväpnade soldater kontrollerar vägarna och stämningen i luften är spänd. Sonen heter Gaspar, och hans pappa, Juan Peterson, hoppas kunna skydda sin son från det öde som väntar honom.

Juan och Gaspar är på väg till pojkens morföräldrar, mäktiga jordägare i norra Argentina och medlemmar i det hemliga sällskapet Orden. Orden åkallar Mörkret genom fruktansvärda ritualer i sitt sökande efter det eviga livet, och den svårt hjärtsjuke Juan används som medium under ritualerna trots att varje seans bryter ner honom, fysiskt såväl som psykiskt. Gaspars mamma har nyligen dött under mycket oklara omständigheter i en olycka, som kanske inte var en olycka utan ett ritualmord.

Övernaturlig skräck blandas med verklighetsnära händelser i denna omtumlande och fascinerande roman, som samtidigt skildrar en väldigt annorlunda far-sonrelation och därmed säkrar Mariana Enriquez en plats som en av 2000-talets främsta latinamerikanska författare.

Den romerska historien under antiken uppvisar dels en skara lysande kulturpersonligheter, kanske främst diktare, dels en större skara osannolika skräckgestalter. I folkmedvetandet torde Nero vara den värste av dem. Det intressanta är att Neros fem första år som kejsare ofta betraktats som den mildaste och bästa epoken under tidig kejsartid. Förklaringen brukar vara att den unge blivande kejsaren hade två mycket märkliga män som personliga lärare och uppfostrare: dels den gamle krigaren och chefen för det kejserliga pretoriangardet Sextus Afranius Burrus, dels filosofen och författaren Lucius Annaeus Seneca.

I centrum för romanen står Lucius Annaeus. Men inte under den tid då han uppfostrar den begåvade och livsfarlige blivande kejsaren utan under några månader under Senecas sista år. Det var en tid då Neros storhetsvansinne tog förfärande proportioner sedan han låtit döda inte bara politiska motståndare utan också sina egna släktingar i periferin och till sist sin egen mor och sin unga hustru. År 62 mördade han så också Burrus. Därefter tappade Nero greppet om verkligheten och paranoida utrensningar av verkliga och misstänkta motståndare tog sådan fart att moderna forskare nu använder uttrycket Holocaust, Förintelse, om den tiden.

Seneca stod på tur och visste om det. Romanen består av ett antal samtal som Seneca för under dessa sena månader och strax innan han tvingades begå självmord inför vänner och sitt husfolk. Och mitt i alltsammans brinner så Rom.

Stewe Claesons nya roman tar på många sätt vid där hans hyllade historiska roman Tiro slutade, den som följde den store tänkaren Cicero utifrån slaven Tiros åldrade blick. Även denna gång ställs de stora frågorna på sin spets: hur leva när man vet att man har kort tid kvar, vad göra när samhället ruttnar uppifrån, hur överleva som god i en ond tid? - och det görs på Stewe Claesons omisskännliga lärda och underhållande prosa.

Vad är vi villiga att göra för att bli del av en gemenskap?

Linus lever varannan-vecka-tillvaro i det anonyma området kring Ringvägen och Rosenlund på Södermalm i Stockholm. Både hans privatliv och hans yrkesliv har gått i stå. Av en slump får han kontakt med en bekant från barndomen, Adam. Linus får i uppdrag att hjälpa honom med att göra en film om sitt liv.

Men Adam visar sig vara ett slags källarhålsgestalt. Ju mer Linus förstår om hans grumliga tankar, desto tydligare blir det att de inte bara är ord - de är också på väg att bli handling.

Linus kommer allt närmre Adams kärna, som han både lockas och skräms av, kan inte låta bli att dras in i mörkret. Som om det finns något där som han saknar.

Det är en märklig plats jag kommit till är Dimitris Alevras tredje roman, en spännande undersökning av vår tid, av fenomen som radikalisering, prepping, och högerextremism. Av alla de metoder som dagens storstadsmänniska tar till för att hantera tilltagande ensamhet och isolering.

1879 skriver den kände filosofen Pontus Wikner en text han kallar Psykologiska självbekännelser. Manuset låses in i en blecklåda som enligt direktiven ska förvaras på Uppsala Universitetsbibliotek i minst 50 år innan någon får bryta förseglingen och läsa. Dess innehåll är så kontroversiellt och så skandalöst att enbart ryktet om den förseglade blecklådan skapar panik i Pontus Wikners vänskapskrets och man försöker utverka hinder för att blecklådan någonsin ska få öppnas. Ändå är det Wikners vilja att hans text någon gång ska publiceras. I en framtid när allt är förändrat. Han drömmer om ett lyckligare år.

1970, nästan 100 år efter att Pontus Wikner skrivit sina olyckliga bekännelser, bildar några ungdomar i Örebro föreningen Gay Power Club. Den excentriske Ronny går ut i Örebro mitt på dagen i full drag. Kärleksparet Vanja och Kerstin skapar sensation i rikspressen som "flickorna som vill gifta sig". Och tillsammans genomför de den första demonstrationen någonsin i Sverige för homosexuell frihet.

Ett lyckligare år är den gripande berättelsen om de unga studenterna Pontus och Herman och deras omöjliga kärlek under andra halvan av 1800-talet. Det är den fantastiska berättelsen om några modiga ungdomar i en liten stad i Mellansverige under andra halvan av 1900-talet som bestämmer sig för att också de har rätt till lycka. En svindlande roman om kärlek i en tid när kärleken saknade språk.

Ett lyckligare år är den sanna historien om hur kampen för vår frihet började. Och utan början är vi ingenting.

"Upp som en hatad sol och ner som en ointressant pannkaka". Året är 1978 och efter att äntligen ha slagit igenom stort, turnerat landet runt och blivit omsusad kändis befinner sig Uggla i nedförslöpa. Igen. Och när produktchefen på CBS föreslår att han ska ställa upp i Melodifestivalen är verkligen botten nådd.

Men när inga andra möjligheter finns i sikte, utom att köra gig på Ålandsbåten Jätten Finn, så bestämmer han sig trots allt för att ställa upp i Mello. I sista stund. Det blir en kamp mot klockan, mot konkurrenternas tjuvknep och idiotiska idéer från skivbolaget och andra halvfigurer i branschen. Mot alla odds verkar det ändå som det här kan bli det nya genombrottet. Fast sen går det ändå åt pipan.
Eller?

Magnus Uggla skriver en nästan sann historia om när han första gången ställde upp i Melodifestivalen. Det är en halsbrytande satir om musikbranschen, full fart och vansinnigt roligt.

Nina George Dean är en framgångsrik matskribent i London. Hennes mellannamn fick hon för att Wham! låg etta på topplistan den dagen hon föddes för 32 år sedan. Att passera trettio har inte direkt inneburit den okomplicerade befrielse Nina hade fått beskriven för sig. När hon träffar den charmerande Max via en dejtingapp verkar äntligen hennes lycka ha vänt. Men från att ha förklarat henne sin eviga kärlek på det mest romantiska sätt, går han plötsligt inte att få tag på. Det är inte bara Maxs profil i appen som har försvunnit, utan den verkliga Max verkar som uppslukad av jorden.

Samtidigt planerar Ninas ex-pojkvän sitt bröllop och hennes bästa vän väntar sitt andra barn. När Ninas älskade pappa glider allt längre in demensens dimma drömmer hon sig desperat tillbaka till ungdomstidens sorglösa vänskaper och relationer. Men livet är inte längre vad det en gång var.

Dolly Alderton skriver humoristiskt, klokt och varmt, och med stark igenkänning om det bitterljuva med att växa upp och om det vi vinner och går miste om längs vägen. För läsare som uppskattar Sally Rooney och Marian Keyes.

En drabbande roman om en liten flicka och de vuxna i hennes närhet. Saga är bara sex månader gammal när hon omhändertas av socialtjänsten. En granne hittar henne i en barnvagn under en balkong, övergiven och undernärd.

Bara några våningar ovanför försöker hennes mamma begå självmord. Sagas föräldrar är nätt och jämnt vuxna och har redan upplevt mer våld än de flesta gör under en livstid. De är absolut inte rustade för att ta hand om ett litet barn.

Socialarbetaren Rita får fallet på sitt bord. Trots att hon sett många svåra ärenden påverkar den lilla flickans öde henne djupt. Hon lyckas placera Saga i ett familjehem som genast tar henne till sig. För första gången får den lilla flickan uppleva trygghet.

Månaderna går. Sagas mamma har överlevt självmordsförsöket, och föräldrarna är inte säkra på att de vill ge upp sin dotter. Det är starten på en smärtsam process där inget är svart eller vitt.

Författaren Anna Welin har mångårig erfarenhet av socialtjänstens arbete med placerade barn. Här ger hon oss en inblick i den verksamhet som brukar döljas bakom sekretess. Det är fiktion, men skulle lika gärna kunna vara verkligheten.

Prisbelönta Eija Hetekivi Olsson är tillbaka med en drabbande mor-dotter-skildring. Romanen undersöker vuxenvärldens bemötande av utsatta barn och unga.

33-åriga Miira studerar till lärare på universitetet, praktiserar på ett gymnasium och jobbar i en mataffär för att få livet att gå runt. Sin egen förortsuppväxt har hon försökt förtränga - nu vill hon utbilda elever och skicka dem mot framtiden som belästa bazookas. Men varför får de inte lära sig att bli lärare på lärarutbildningen? Där snackas för mycket om kungar och andra gubbar, alldeles för lite om omvärlden och ingenting om hur man planerar en lektion. Samtidigt kommer det fram att Miiras 15-åriga dotter Nova är mobbad i skolan av både elever och lärare. Nova mår allt sämre, och Miira börjar desperat slåss för sitt barns rätt till respekt. För Novas liv och överlevnad.

De unga vi dödar är en intensiv relationsroman på ett glödande språk. Om föräldraskap och lärarskap. Om bergfast kärlek. Och om förtryck och dess följder som kan bli fullständigt livsfarliga.

"Himlen var djupblå. Fortfarande ljust. Jag skulle minnas den där cykelturen, jag insåg det så fort August började trampa. Jag skulle glömma arbetspasset, den knappt färdigkokta pastan, kanske till och med det röda märket på Thoras axel, men jag skulle inte glömma: Augusts mjuka bomullsskjorta mellan mina fingrar, lukten av tvättmedel och cigarettrök, kvällssolen som flätade sig genom Thoras utsläppta hår."

Thora, Hugo och August - tre vänner i tjugoårsåldern som tillbringar all tid tillsammans: hänger på caféer, cyklar till Djurgården om sommarnätterna, möter våren i Paris. Men under ytan rör sig starka känslor och funderingar om identitet, klass och kärlek.

Thora kommer från gamla pengar och är uppvuxen i en tjusig våning i exklusiva Lärkstaden. Hon och konstnären August har länge varit nära, ibland älskare. Hugo har en helt annan bakgrund, och möter Thora och August när han blir inneboende hos hennes föräldrar. Han både fascineras och förfasas över deras privilegierade värld.

Den sköra balansen mellan dem riskerar hela tiden att förstöras.

Trion är en mogen och löftesrik debut som på pricken fångar den bitterljuva känslan av att vara ung, när man har hela livet framför sig, och precis allt är på största allvar.

Återupplev passionen, romantiken och dramatiken i Femtio nyanser av frihet - kärlekssagan som uppslukade miljoner läsare världen över. Nu genom Christian Greys tankar, reflektioner och drömmar.

Christian Grey och Anastasia Steele är gifta. Men med äktenskapet kommer nya utmaningar. Trots att deras kärlek brinner starkare än någonsin tar sig Christians mörkaste rädslor upp till ytan, tillsammans med hans begär att kontrollera Anastasia. Gamla konflikter och missförstånd hotar att förgöra dem.

Befriad: Femtio nyanser av frihet enligt Christian kommer ut i juli 2021. Boken är den avslutande delen i E L James trilogi ur Christians perspektiv. De tidigare titlarna i denna serie är Grey och Mörkare.

"För mig, precis som för Anastasia Steele, är Christian en utmanande, frustrerande och fascinerande karaktär. Att leva i hans huvud är utmattande, men i Befriad fick jag utforska delar av hans liv som vi bara fick se små glimtar av i den ursprungliga trilogin." - E L James

EL James debutroman Femtio nyanser av honom blev ett internationellt genombrott. Den har tillsammans med uppföljarna sålt miljoner exemplar världen över. Femtio nyanser av honom låg i hela 133 veckor på New York Times bestsellerlista.

Ensamstående mamman Ingrid har det tufft på alla fronter. Efter att ha avancerat på jobbet blir hon mobbad av kollegorna och hemma vänder sig hennes sjuåriga dotter till sin pappa, trots att det är Ingrid som gett henne allt hon velat ha. Dessutom har Ingrids mamma stora problem med alkoholen. Vin är det enda som får Ingrid att hålla ihop. Mycket vin. I köket, där hon får vara ifred, finns det alltid att tillgå. Men vad händer när inte ens flykten in i dimman räcker för att stå ut? Jag ska bara fixa en grej i köket är en smärtsam berättelse om en kvinna i upplösningstillstånd, som tar till alla medel för att hålla sig flytande.

Det är våren 2016 och efter Augustpriset till romanen Liv till varje pris två år tidigare har Kristina Sandberg blivit en av landets mest efterfrågade författare. Hon vet att hon måste ta vara på den här tiden fast hon börjar känna sig på bristningsgränsen. Och så är det den där smärtan, en värk som strålar från bröstet ut i armen, handen domnar. Men hon skjuter upp mammografitiden, det är ju så mycket som ska göras först, texter som ska skrivas, resan med familjen till Cornwall, och så är hon inbjuden till Bergmanveckan på Fårö. Hon befinner sig i ett slags utmattningens frenesi, men vet att hon snart ska få vara ledig.

Så kommer ett samtal. Hennes pappa har dött. Han har hittats på golvet i sitt hus i Moliden. Och strax efter detta kommer hennes egen dom: aggressiv bröstcancer, tre tumörer, en stor och två små. Livet vänds till att handla om förlust, om sorg, om kroppens skörhet och skräcken att dö från sina barn.

Kristina Sandbergs självbiografiska skildring av denna tid är en stark, djupt gripande och inträngande text. Den blickar också tillbaka på uppväxten i 1970-talets Sundsvall. På trådarna bakåt i släkten och allt som går förlorat när hon tillsammans med sin syster måste sälja det som också varit faderns föräldrahem. Men framför allt handlar det om hur cancersjukdomen placerar henne på en mycket ensam plats. Där andras bemötande och tystnader drabbar, där orden inte når fram.

Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2021!

Ett uppkäftigt danskt upprop mot kapitalismens samvetslösa profitjägare, en dröm om välstånd och ett porträtt av förlorad kärlek.

Pengar på fickan är ett brutalt, men också finstämt och humoristiskt, porträtt av en kärleksrelation mellan huvudpersonerna Kurt och Maggie. De kämpar på i utkanten av 80-talets välfärdssamhälle, en tillvaro kantad av våld och hela tiden hotad av den liberala finanspolitikens glupska maskineri. I hjärtat av romanen står också passagerarfartyget Scandinavian Star i lågor. Mordbranden som inträffade 1990 kostade 159 människor livet och motiven var ekonomiska; det visade sig handla om ett försäkringsbedrägeri. På ett elegant sätt väver Nordenhof en roman kring katastrofen och vad som föregick den.

Pengar på fickan är första delen i en tänkt heptalogi.

Ur juryns motivering till Per Olov Enquists pris 2020:

"Ett nationellt trauma står som klangbotten för hennes roman och författaren briljerar i skildringen av nära mänskliga relationer, vilket visar att inledningen på hennes uttalade heptalogi också är inledningen på ett nordiskt litterärt verk som på ett obevekligt sätt, och med den mänskliga psykologin i förgrunden, griper sig an avgörande civilisatoriska frågor."

Den sextonåriga Lisbet Carlsdotter som bor på Södermalmen i Stockholm är vittne i trolldomsrättegångarna och anordnare av vakstugor. Den som står på Höga-bergs-gatan med näsan åt Saltsjön kan överblicka kyrkobygget åt ena hållet och stadshusbygget åt det andra. Året är 1676 och de stockholmska häxprocesserna pågår för fullt. Där är fullt med fiskarfolk och kärringar som syr, fattigdom och elände i stormaktstidens Sverige.

Trehundrafyrtiofyra år senare bör Lisbet Carlsdotter sedan länge ha försvunnit ut ur historien. Ändå gör hon sig påmind för en hobbyforskare från framtiden. Är Lisbet en riktig elaking eller ett offer för sin tid? Kan den som vill komma henne till mötes? Och hur långt kan den som intresserar sig för en historisk person gå för att förstå vad som egentligen hände?

Sisela Lindbloms nya bok Brinn! är en historisk roman som utspelar sig i nuet. I händelsernas centrum står Lisbet Carlsdotter, ett av de mest aktiva vittnena i de stockholmska häxprocesserna.

En fristående fortsättning av den dramatiska Dagar utan slut som publicerades på svenska 2020.

Även hon som kommer till världen i blodskulder och olyckor måste till sist lära sig att leva.

Winona är en ung Lakotaindian, adopterad av de tidigare soldaterna Thomas McNulty och John Cole. Hon växer upp på deras gård i 1870-talets Tennessee, får utbildning och älskas som vore hon deras egen dotter. Men hon växer också upp i en orolig tid, full av våldsamheter och uppgörelser, och blir hela tiden påmind om hur illa hennes egen stam har behandlats under de tidigare indiankrigen. Thomas och John är fattiga och knappast den gängse familjen, och snart utmanas hela deras tillvaro av yttre hot där Winonas roll blir alltmer utsatt och omöjlig för henne att överblicka.

Tusen månar är en makalös skildring av en kvinna och hennes övertygelse om att hon själv måste skapa sig en framtid - och om hur svårt det är när lojaliteten delas mellan det egna ursprunget och de människor som är villiga att offra sina liv för hennes skull.

"Ingen skriver som Sebastian Barry, ingen tar de risker han tar, ingen pressar språket och hjärtat så till bristningsgränsen." Ali Smith

"Tanken på att en medelålders vit man ur medelklassen ska ge röst åt en tonårig lesbisk indian-amerikanska i manskläder kanske framstår som ur fas med tiden, men när prosan är så här exeptionell blir det förtrollande och överträffar vad vi tror ska definiera oss och gör det med en röst som är alltigenom allmängiltig." The Guardian

- Hur gör vi med Saaben? frågade rösten på telefonen.

Det är åttiotal. En vuxen tycker sig se något hotfullt i barnens lek på skolgården och ingriper på ett våldsamt sätt.

Trettio år senare får Sven ett samtal om bilen han en gång ägde och som i många år stått i ett garage. Nu vill en mekaniker köpa loss den för reservdelar. Frågan väcker minnen till liv, minnen som Sven hade hoppats på att få slippa.

För hans son blir Saaben istället ett sätt att närma sig något som präglat hela livet - en olycka som blivit så avlägsen att det nästan börjat bli svårt att tro att den verkligen hänt. Men alla har inte glömt. Tvärtom finns det de som varje dag lever i minnet av den kvällen. Nu dras de fram, sammanlänkade av det förflutna. De rödhåriga syskonen Jansson, killarna på mopederna och Majliss, som måste skynda sig att lägga saker och ting tillrätta innan hon glömmer allt.

Det handlar om vad man gör av sitt liv och det handlar om vem man är och varifrån man kommer. Om hur en liten stad i Mellansverige och dess omgivande landsbygd kan vara ett alldeles eget universum. Och på många sätt handlar allt om den röda pojken.

Martin Engberg, vars senaste roman En enastående karriär fick stor uppmärksamhet, tecknar här med säker hand en mindre ort i Sverige och en händelse som djupt präglat dem som var inblandade i den.

Natalia börjar gå i terapi för att få hjälp med sitt sexliv. Hon har haft många sexuella partners, men relationerna tycks aldrig hålla särskilt länge. Varför är det så långt mellan fantasi och verklighet i Natalias liv?

Det står klart redan vid första mötet med terapeuten att Natalia inte tänker följa den traditionella psykoterapins regler. Varje veckas möte blir till en blandning av konst, filosofi, litteratur, barndomsminnen, och erotiska övningar - som behandlingsmetod. Sakta men säkert släpper Natalia alla sina hämningar och hon börjar uppskatta terapin - kanske lite för mycket?

Min vän Natalia är en roman som vill dekonstruera samtidens självhjälpslitteratur och kör dessutom den autofiktiva traditionen ända in i kaklet. Romanen frågar sig vad som finns kvar i det fördolda när allt är belyst. En annan röd tråd är frågan om makt. Vem är det egentligen som styr terapin - terapeuten eller Natalia? Och vem av dem är romanens sanna berättare?

Uppföljaren till Pierce Browns succé Järnguld, och den femte fristående delen i den bästsäljande serien Rött uppror är här.

För ett decennium sedan var Darrow ledaren i den revolution som störtade de Gyllenes slaveri, och som lade grunden till en ny värld. Nu är han fredlös. Förvisad från den republik han själv skapade. Med endast halva styrkan av sin flotta leder han ett krig mot Merkurius. Men i stället för att återigen bli hjälte lämnar han död och förödelse efter sig. Är han fortfarande den som kan rädda dem alla? Eller har han blivit det onda han kämpade för att besegra?

Med den forne ledaren uträknad, försöker andra ta hans plats. Lysander au Lune, den förvisade arvingen till det gamla imperiet, har återvänt för att förena grupper av Gyllene som nu är splittrade över världarna. Om han lyckas blir deras gemensamma kraft ett dödligt hot mot den nyskapade republiken, och allt de i upproret kämpat för.

Hedda Skoot har nått framgångar med sitt företag, men kämpar fortfarande på kärleksfronten. Och hon börjar få nog. Nog med otillräcklighet, girighet och osäkerhet. Trots lyckliga stunder har hennes relationer inte lett någon annanstans än olycka och förnedring. När Anders Skootenstierna dyker upp ställs hon inför ett svårt beslut. Slumplycka är femte och avslutande delen i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

2022 års Nobelpristagare i litteratur!
"Jag ville glömma den flickan. Glömma henne på riktigt, det vill säga, sluta längta efter att skriva om henne. Sluta tänka att jag borde skriva om henne, hennes längtan, hennes galenskap, hennes dumhet och högmod, hennes hunger och hennes blod som sinade. Jag lyckades aldrig."I En flickas memoarer söker Annie Ernaux sig tillbaka till sommaren 1958, som hon tillbringade som ledare på ett sommarkollo i Normandie. Hon återvänder till sin första natt med en man. För honom betyder natten ingenting, för henne alldeles för mycket. I akten lämnade hon kvar sin egen vilja och hon känner sig nu plötsligt som en slav utan ägare. Sextio år senare inser hon att hon kan sudda ut åren som gått för att undersöka den unga kvinna som en gång var hon. Genom att skriva En flickas memoarer, som tar henne tillbaka till de outplånliga minnena från den sommaren 1958, hittar Ernaux ursprunget till hela sitt skrivande liv. Ett ursprung som är levande, våldsamt och smärtsamt och som är byggt på skam, våld och svek.

De två systrarna Aljona och Sofia, elva och åtta år, leker för sig själva på en stenstrand på Kamtjatka i slutet av ett långt och ensamt sommarlov. De blir erbjudna skjuts hem av en främmande man och försvinner sedan spårlöst. Polisutredningen som pågår under veckor och till slut månader leder ingenstans. Brottet går som ett eko genom det lilla sammansvetsade samhället och särskilt dess kvinnor lever med en ny sorts rädsla och en känsla av förlust.

Försvinnande värld utspelar sig under ett år på Kamtjatkahalvön i nordöstra Ryssland och berättar många människors liv, människor vars öden på ett eller annat sätt hör ihop: ett vittne, en granne, en poliskommissarie, en mamma. Genom de olika personerna förs vi allt djupare in i en värld som på samma gång känns väldigt avlägsen och ändå liknar vår. En värld i förändring, en försvinnande värld. Trådarna i boken knyts tätare och tätare och strålkastarljuset sätts på ras, kultur, sexualitet och vägen från Sovjetunionen till det post-sovjetiska Ryssland.

Hedda Skoot har lyckats i livet, men ändå är hon inte lycklig. Än en gång är det kärleken som ställer till det för henne. Känslorna för grosshandlare Måns Questadius kan hon inte förneka, inte ens för sig själv, men är de verkligen besvarade? Eller är hon bara en bricka i ett spel? Kärleksbesvär är fjärde delen av fem i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

En kvinna letar efter sitt barn. Hon letar längs cornichen där dottern brukade arbeta. Hon letar tills hon är vansinnig, galen av sorg.

Du är på semester, med ett barn som börjat växa i magen, och ser någon falla från cornichen. Senare ska du så länge som möjligt vägra att föda ditt döda barn, så länge barnet finns kvar inuti dig kan det inte helt tas ifrån dig.

Kvinnan som förlorat sitt barn minns sin mors förluster, förlusten av ett språk, ett land, en identitet. Kan man rangordna trauman?

Singulariteten är ett sorgearbete i tre delar.

Än en gång står Hedda Skoot ensam efter sin makes död. Som ensam kvinna, 28 år gammal och med fem barn tvingas hon slåss mot samhällets förväntningar och förmaningar. När en ny möjlighet till kärlek dyker upp är den inte i den form hon förväntat sig. Vågar hon följa sitt hjärta den här gången? Herdinnelek är tredje delen av fem om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Hedda Skoots älskade pappa är död. Ute i världen råder fred, inom Sverige vill man än en gång bli en stormakt att räkna med, men Hedda har inte ens tak över huvudet. Hon är nu 18 år gammal - inte längre en flicka - och blir uppvaktad av kung Fredrik, som är fast besluten att hon ska bli hans hustru. Dygdeövning av andra delen i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Sjuttonåriga Hedda Skoot är livsglad och obekymrad, dotter till en välbärgad man i 1700-talets Stockholm. Men så stöter hennes pappa på ekonomiska svårigheter och hela familjen tvingas in i en ond spiral av lån, girighet och prövningar. Himlabröd är första delen i serien om Hedda Skoot. Alice Lyttkens debuterade 1932 med romanen Synkoper och är en pionjärerna inom feministisk litteratur i Sverige. Mest känd är hon för sina historiska romaner, men hon skrev också om den samtida kvinnans situation och värjde sig inte för att ta sig an svåra ämnen och samhällets orättvisor.

Två bröder växer upp i en sverigefinsk familj som älskar monarkin. De fostras att bli kungar, de drillas i överklassens etikett och kultur, deras pojkrum inreds med kopior av riksregalierna. Men denna fostran driver lillebror till en despotisk gränslöshet och ett manipulativt maktövertagande i familjen. För sent inser mor och far att de har skapat ett monster.

En man dör. När uppladdningen är fullbordad och migrationen till morgondagens småstad är genomförd kvarstår frågan: hur leva i en värld där allt är möjligt, men inget spelar någon roll?

Mats Kolmisoppi skriver i två långnoveller om existensen och döden. Om att acceptera sin plats på jorden, eller fly från den.

Femte fristående boken i Tollmansviten. Det är 1865, representationsreformens stormiga år. Familjen Tollman befinner sig i ekonomiskt nödläge men den unga Lotta har en idé som kan förändra hennes liv.