Beskrivning
Detaljer
Produktdetaljer
ISBN
9789113036076
Böcker av författaren
Om boken
"Hon ska snart fylla trettiosex. Hon står framför köksfönstret i skymningen. Det regnar. Det är nästan på dagen två år efter skilsmässan. Hon är varken olycklig eller lycklig."
En ung kvinna drabbas av en katastrof som hotar hela hennes existens. Hon tvingas inleda en kamp för att återvinna sitt språk, sig själv och rätten till sin fyraåriga dotter. Det blir början på en strid där inget är givet. Där allting är vacklande, undflyende och osäkert, till och med marken hon går på.
För att hitta tillbaka till Världen och på nytt namnge den, börjar hon skriva en sorts Ordbok. Ett Glossarium - en bok för orden som bara delvis finns. För de halvt bortglömda, de nästan okända, de ofullgångna, de trevande. Hon skriver med slutna ögon som i mörker. Låter handen med pennan röra sig i ett landskap där ingenting är avlägset. Där ouppnåeligt blir möjligt.
Per Odenstens personligt hållna roman Glossarium är en berättelse om förödelse och förtvivlan. Men också om kärlek; och om det inom människan, som med Werner Aspenströms ord är bättre underrättat om livets mening och världens möjligheter än hon själv.
En ung kvinna drabbas av en katastrof som hotar hela hennes existens. Hon tvingas inleda en kamp för att återvinna sitt språk, sig själv och rätten till sin fyraåriga dotter. Det blir början på en strid där inget är givet. Där allting är vacklande, undflyende och osäkert, till och med marken hon går på.
För att hitta tillbaka till Världen och på nytt namnge den, börjar hon skriva en sorts Ordbok. Ett Glossarium - en bok för orden som bara delvis finns. För de halvt bortglömda, de nästan okända, de ofullgångna, de trevande. Hon skriver med slutna ögon som i mörker. Låter handen med pennan röra sig i ett landskap där ingenting är avlägset. Där ouppnåeligt blir möjligt.
Per Odenstens personligt hållna roman Glossarium är en berättelse om förödelse och förtvivlan. Men också om kärlek; och om det inom människan, som med Werner Aspenströms ord är bättre underrättat om livets mening och världens möjligheter än hon själv.
Läs mer
Per Odensten
Glossarium
Om boken
Detta är en gudasaga, som också hämtar styrka ur folksagans enkelhet, en berättelse med rötter i nordisk mytologi. Den handlar om de allt maktlösare gudarna i en åldrande värld. Om mänsklig, jordisk överlevnadsvilja och kärlek. I Skärvan i bergets natt återvänder Per Odensten till sagan och myten i Gheel.
"Ett fragment av berättelsen var det första jag någonsin publicerade. Det var i DN i mars 1981, några veckor innan Gheel utkom. Jag har burit uppslaget med mig genom åren. Tiden tycktes hinna upp det. Och jag gav till slut efter för lusten att genomföra det.
"Ett fragment av berättelsen var det första jag någonsin publicerade. Det var i DN i mars 1981, några veckor innan Gheel utkom. Jag har burit uppslaget med mig genom åren. Tiden tycktes hinna upp det. Och jag gav till slut efter för lusten att genomföra det.
Läs mer
Per Odensten
Skärvan i bergets natt
Om boken
Det är en väktare och hans fånge. Pennan förs av väktaren Leon, en före detta analfabet. Bakom fångens ansikte skymtar den socialistiske skriftställaren Antoni Gramsci.
I sin journal beskriver Leon deras gemensamma skuggliv i en nästan total isolering. Hur deras identiteter konfronteras, nöts ner och ibland glider in i varandra.
Leon skildrar hur hela hans existens i grunden skakas av en förtärande förälskelse i den kvinna som är Fångens enda tillåtna kontakt med omvärlden. Hur alla tre förändras av spelets villkor. Det är en kamp i falskhet, där den som drar längsta strået bäst behärskar konsten att dölja och vilseleda.
Det är ett kammarspel i en värld som liknar vår egen - i de paranoida fobier som utvecklats i västerlandet kring hotet från islam. Men också en hyllning till den vanliga människan. Till det som är humanismens innersta grund.
I sin journal beskriver Leon deras gemensamma skuggliv i en nästan total isolering. Hur deras identiteter konfronteras, nöts ner och ibland glider in i varandra.
Leon skildrar hur hela hans existens i grunden skakas av en förtärande förälskelse i den kvinna som är Fångens enda tillåtna kontakt med omvärlden. Hur alla tre förändras av spelets villkor. Det är en kamp i falskhet, där den som drar längsta strået bäst behärskar konsten att dölja och vilseleda.
Det är ett kammarspel i en värld som liknar vår egen - i de paranoida fobier som utvecklats i västerlandet kring hotet från islam. Men också en hyllning till den vanliga människan. Till det som är humanismens innersta grund.
Läs mer
Per Odensten, Sture Meijer
Människoätarens skugga
Om boken
Då Max är fyra år börjar hans liv som andningskonstnär.
"För sådan är sanningen om min andningskonst begynnelse och grund: förintande uppbrott och flykt. Dagen innan Gertrud Holjersson, vår mamma, tog sitt liv, anförtrodde hon Aron, min bror, att vi alla var noshörningar. Rhinoceros. Aron var sex och uppfattade henne delvis bokstavligt. Jag var fyra och beredd att tro på varje stavelse hans auktoritet meddelade."
Men vilka är dom där noshörningarna egentligen? Aron svarar att dom är alla som inte vill finnas, fast dom egentligen vill. Och därför finns någon annanstans!
För att hitta noshörningarna bygger Aron och Max en egen noshörningsvarelse, Kaliafra, stor nog för båda att sitta på samtidigt. Från Kaliafras rygg berättar Aron sagor. Det är bilder från ett barnsligt dödsrike, där sällsamma gestalter plågar och slaktar varandra i obegripliga krig.
För Max blir Arons berättelser livsviktiga. Det är när Aron tröttnar på Kaliafra och slutar berätta som Max blir andningskonstnär. För att straffa Aron ska han sluta andas.
När han håller andan mycket länge upptäcker han att han hamnar i ett märkligt tillstånd av frihet och rörlighet, som att kliva in i en annan värld. Något han använder sig av vid avgörande tillfällen senare i livet.
Kanske är i själva verket osäkerheten det enda praktiska för den som med livet i behåll ska tala för sina döda, säger Max. För det är det han försöker göra, andas deras liv och sitt eget liv.
Likt en modern Odysseus, med sagohjältens glupande aptit, återupplever Max sin familjs historia under de trettio första åren av sökandet efter en egen identitet.
Det är en farofylld färd i dödens närhet. Kanske är själva sökandet och försöken att förstå, själva meningen med livet.
I Andningskonstären gestaltar Per Odensten ett universum i gränslandet mellan dikt och verklighet.
"För sådan är sanningen om min andningskonst begynnelse och grund: förintande uppbrott och flykt. Dagen innan Gertrud Holjersson, vår mamma, tog sitt liv, anförtrodde hon Aron, min bror, att vi alla var noshörningar. Rhinoceros. Aron var sex och uppfattade henne delvis bokstavligt. Jag var fyra och beredd att tro på varje stavelse hans auktoritet meddelade."
Men vilka är dom där noshörningarna egentligen? Aron svarar att dom är alla som inte vill finnas, fast dom egentligen vill. Och därför finns någon annanstans!
För att hitta noshörningarna bygger Aron och Max en egen noshörningsvarelse, Kaliafra, stor nog för båda att sitta på samtidigt. Från Kaliafras rygg berättar Aron sagor. Det är bilder från ett barnsligt dödsrike, där sällsamma gestalter plågar och slaktar varandra i obegripliga krig.
För Max blir Arons berättelser livsviktiga. Det är när Aron tröttnar på Kaliafra och slutar berätta som Max blir andningskonstnär. För att straffa Aron ska han sluta andas.
När han håller andan mycket länge upptäcker han att han hamnar i ett märkligt tillstånd av frihet och rörlighet, som att kliva in i en annan värld. Något han använder sig av vid avgörande tillfällen senare i livet.
Kanske är i själva verket osäkerheten det enda praktiska för den som med livet i behåll ska tala för sina döda, säger Max. För det är det han försöker göra, andas deras liv och sitt eget liv.
Likt en modern Odysseus, med sagohjältens glupande aptit, återupplever Max sin familjs historia under de trettio första åren av sökandet efter en egen identitet.
Det är en farofylld färd i dödens närhet. Kanske är själva sökandet och försöken att förstå, själva meningen med livet.
I Andningskonstären gestaltar Per Odensten ett universum i gränslandet mellan dikt och verklighet.
Läs mer
Per Odensten
Andningskonstnären
Om boken
Per Odenstens är en av våra mest säregna författare och hans debutroman Gheel är redan en modern klassiker. I denna berättelse- och textsamling löper många trådar från ett liv och verk samman.
Nio sätt att beskriva regnet är en text- och berättelsesamling som är indelad i fyra delar. Den första delen är en samling berättelser som till övervägande del är nyskrivna; den andra delen består av reflexioner kring läsning, skrivande och litteratur; den tredje är två dramatiska verk skrivna för Sveriges Radio och den avslutande delen är en nyskriven långnovell.
Samtliga texter är representativa för Per Odenstens författarskap både vad gäller tematik, språk, röster och livshållning. Det är en spännande blandning av dokumentärrealism, fantasterier och magisk realism med tydliga ingångar till Per Odenstens tidigare böcker. Texterna för på det sättet en dialog med hela författarskapet och läsaren bjuds också på litterära upplevelser och läsningar som influerat de romaner som skrivits med långa mellanrum sedan debuten med romanen Gheel 1981.
Nio sätt att beskriva regnet är en text- och berättelsesamling som är indelad i fyra delar. Den första delen är en samling berättelser som till övervägande del är nyskrivna; den andra delen består av reflexioner kring läsning, skrivande och litteratur; den tredje är två dramatiska verk skrivna för Sveriges Radio och den avslutande delen är en nyskriven långnovell.
Samtliga texter är representativa för Per Odenstens författarskap både vad gäller tematik, språk, röster och livshållning. Det är en spännande blandning av dokumentärrealism, fantasterier och magisk realism med tydliga ingångar till Per Odenstens tidigare böcker. Texterna för på det sättet en dialog med hela författarskapet och läsaren bjuds också på litterära upplevelser och läsningar som influerat de romaner som skrivits med långa mellanrum sedan debuten med romanen Gheel 1981.
Läs mer
Per Odensten
Nio sätt att beskriva regnet
Om boken
Vänterskans flykt är en berättelse om den amerikanska 1800-talspoeten Emily Dickinson och hennes sista tid i livet. Svårt sjuk ser hon genom feberdimmorna ryggtavlan på en ung kvinna, en finstrykerska som fått arbete några dagar hos familjen. När flickan vänder sig om, ser hon sin egen ungdom återspeglad i flickans ansikte, och hon väver en berättelse om den sjuttonåriga Abigail Bates - ett liv som skulle kunna ha varit hennes.
Läs mer
Per Odensten
Vänterskans flykt
Om boken
1981 publicerade Norstedts den då helt okände författaren Per Odenstens första bok, Gheel, och det blev det årets litterära sensation. Del två i den diptyk som Odensten började planera redan i slutet av 60-talet heter En lampa som gör mörker och är en stort anlagd skildring av vår tids mest centrala erfarenheter; ondskan, våldet och frihetens möjligheter.
Handlingen utspelar sig en bit in i nästa århundrade och i ett läger där ohyggliga saker har ägt rum. Efter att under årtionden ha lämnats åt förfallet rustas plötsligt lägret upp, och dit kommer en stor grupp flyktingar. Plötsligt insjuknar några fångar i en okänd sjukdom. Misstanken sprider sig att det rör sig om någon form av experiment och några av lägerfångarna gör ett slags uppror, men våldet som ska befria riktar sig också inåt.
I En lampa som gör mörker har Per Odensten velat skildra vår tid, och lägervåldet har blivit hans huvudsymbol. Liksom tidigare Gheel är den nya boken en idéroman, utan att för ett ögonblick släppa på den litterära eller språkliga gestaltningens krav. Odensten förmår finna ett absolut giltigt uttryck för vår tid och dess anda.
Handlingen utspelar sig en bit in i nästa århundrade och i ett läger där ohyggliga saker har ägt rum. Efter att under årtionden ha lämnats åt förfallet rustas plötsligt lägret upp, och dit kommer en stor grupp flyktingar. Plötsligt insjuknar några fångar i en okänd sjukdom. Misstanken sprider sig att det rör sig om någon form av experiment och några av lägerfångarna gör ett slags uppror, men våldet som ska befria riktar sig också inåt.
I En lampa som gör mörker har Per Odensten velat skildra vår tid, och lägervåldet har blivit hans huvudsymbol. Liksom tidigare Gheel är den nya boken en idéroman, utan att för ett ögonblick släppa på den litterära eller språkliga gestaltningens krav. Odensten förmår finna ett absolut giltigt uttryck för vår tid och dess anda.
Läs mer
Per Odensten
En lampa som gör mörker
Om boken
1981 gjorde en då helt okänd författare, Per Odensten från Nässjö, debut med romanen Gheel. Det blev en sensationell debut och framgång hos såväl kritiker som publik. Nu kommer Gheel i en ny upplaga samtidigt som Odenstens nya roman, den första på 18 år, ges ut. Gheel är namnet på en belgisk stad som sen medeltiden varit känd som "de galnas stad". Där levde sinnesjuka människor fritt bland de "friska". Dit ville Strindberg komma ifall han mot aftonen skulle "brista", som han skriver. Från denna stad och till Karlskrona kommer en liten grupp människor anförda av ängeln Hjelm. Och han saknade tummar, det var så man visste att han var en ängel. Odenstens roman är en storslagen berättelse om denna grupp utstötta, det är en roman om barmhärtighet och våld. Odensten har skrivit på den nya romanen, En lampa som gör mörker, lika länge som på Gheel och den nya utgör del 2 i en diptyk. I hans nya roman saknar en av huvudpersonerna tumme.
Läs mer
Per Odensten
Gheel
Om boken
Eilert är den äldste och ende sonen till kakelarbetaren Eyron Stavh. Det är i mitten av trettiotalet i en liten by i Norra Blekinge. Eilert har liksom stannat i växten, inte fysiskt men mentalt, och den alkoholiserade fadern tar ut sin ilska och besvikelse med hugg och slag. I skolan finns fröken Paulsson och den unga nyutexaminerade Ina Ekdal som tar sig extra tid med honom. Fröknarna utgör tillsammans med den gamle skolvaktmästaren Olausson de närmaste och viktigaste personerna i Eilerts liv. Och när fadern pryglar honom så svårt att fröknarna inte längre kan bortse från det, får han komma och bo i strykrummet i skolan.
Eilert blir en bra extrahjälp i skolan, det enda han vill är att få vara kvar och så småningom få arbete där. Men när unga fröken Ekdal blir gravid och vägrar erkänna vem fadern är börjar ryktena på byn spridas. Elaka tungor hävdar att Eilert, eller "Galten" som mobbarna kallar honom, är fadern till barnet. Situationen förvärras av att byns storman, Erwin Holtz som också är ordförande i skolnämnden, har misslyckats i sina försök att uppvakta fröken Ekdal. Han hämnas genom att kasta ut Eilert från skolans beskydd.
Horntrollet är blekingska för ekoxe. Eilert har ett exemplar som han förvarar i en liten ask. Det är hans
hemlighet, men horntrollet är också berättelsens allseende öga som ser samhällets stora rörelser i det lilla.
Odensten skildrar hur rasbiologiskt tänkande i 30-talets Sverige påverkar den enskilda och oskyldiga. Hur makten talar sitt tydliga språk och hur viktigt det är med de goda och mänskliga krafterna i några medkännande människorna som ihärdigt kämpar mot ondska och inskränkthet.
Eilert blir en bra extrahjälp i skolan, det enda han vill är att få vara kvar och så småningom få arbete där. Men när unga fröken Ekdal blir gravid och vägrar erkänna vem fadern är börjar ryktena på byn spridas. Elaka tungor hävdar att Eilert, eller "Galten" som mobbarna kallar honom, är fadern till barnet. Situationen förvärras av att byns storman, Erwin Holtz som också är ordförande i skolnämnden, har misslyckats i sina försök att uppvakta fröken Ekdal. Han hämnas genom att kasta ut Eilert från skolans beskydd.
Horntrollet är blekingska för ekoxe. Eilert har ett exemplar som han förvarar i en liten ask. Det är hans
hemlighet, men horntrollet är också berättelsens allseende öga som ser samhällets stora rörelser i det lilla.
Odensten skildrar hur rasbiologiskt tänkande i 30-talets Sverige påverkar den enskilda och oskyldiga. Hur makten talar sitt tydliga språk och hur viktigt det är med de goda och mänskliga krafterna i några medkännande människorna som ihärdigt kämpar mot ondska och inskränkthet.
Läs mer
Per Odensten
Horntrollet