Varför kan inte potatisar gå?

Om fåglar i Sverige handlar om våra vanligaste fågelarter. I text och bild får vi möta de fåglar som finns i våra trädgårdar, parker, städer eller i vår närmaste lantliga omgivning.

De flesta av de 100 arterna som presenteras finns i södra Sverige, men några är vanliga i Norrland. Urvalet har gjorts med omsorg. Fåglarna här är med för att de är vanliga, vackra, säregna, eller har en intressant historia.

Med sann berättarglädje och stor kunskap beskriver Lars-Åke Janzon fåglarnas biologi, utbredning och historik. Han skriver också om namnens ursprung och lokala variationer, och om vad som berättas om fåglarna i gammal folktro. Boken är rikligt illustrerad med fågelakvareller i världsklass gjorda av Staffan Ullström.

Kryp är för det mesta så små att vi knappt lägger märke till dem, än mindre tänker på dem som levande varelser. Men ta fram förstoringsglaset och det som nyss var ett oformligt virrvarr av ben och antenner verkar plötsligt stirra tillbaka på oss.
Runt 80 procent av jordens alla djur är insekter. Det finns en miljon beskrivna, men de flesta återstår att sätta namn på. Bara i Sverige har vi 4 500 olika tvåvingar och 700 spindelarter. Ändå vet vi relativt lite om krypen, och vi har inte sett dem så noga, kanske för att de är så små att vi lätt missar dem.

I John Hallméns fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv. Närgångna och kraftigt uppförstorade porträtt visar en sällan skådad verklighet av håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande, okänd civilisation - en civilisation som finns mitt ibland oss. John Hallmén återvänder ofta till samma plats, ett område inte större än 20 x 20 meter strax utanför Stockholm. Här rymmer en till synes trist grästuva ett myller av liv. Mångfalden är slående, och det händer något när vi kommer nära. En helt vanlig rovstekel, uppförstorad 100 gånger, framträder plötsligt som en varelse från yttre rymden. Fascinerande och smått monstruösa detaljer som fasettögon, antenner och kraftiga käkdelar blir synliga.

Lars-Åke Janzon, fil.dr, jourhavande biolog och förste intendent på Naturhistoriska Riksmuseet medverkar med texter om insekternas beteenden, biologi, förutsättningar och utmaningar.

Om en mygga träffas av en vattendroppe, dör den då? Är änder trogna livet ut? Vilka djur är störst, värst och snabbast? Och hur många kottar hinner egentligen en ekorre skala på en dag? Jourhavande biolog står till din tjänst.

Vad undrar vi svenskar om naturen? Det vet Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Sedan drygt tio år svarar han på våra vanligaste, galnaste och svåraste frågor om djur och natur. Folk kontaktar honom därför att de är nyfikna, förundrade, livrädda eller därför att de helt enkelt måste ha svaret på en fråga.

Jourhavande biolog har som institution funnits sedan 1960-talet och figurerar ofta i media när naturen är med och skapar rubriker som "Flygmyrorna attackerar Stockholm", "Albinoräven på besök" eller "Coloradoskalbagge i de frysta grönsakerna."

Den här boken baseras på allmänhetens frågor till Jourhavande biolog. Frågorna väcker lusten att lära och veta mer. En häpnadsväckande händelse eller observation är ofta starten, sedan utvecklas ämnet med spännande fakta och resonemang. Det kan handla om rödhakens magnetsinne, hur katter spinner eller varför insekter inte kan bli feta. Huruvida fiskar kan simma baklänges och att man på en spindel har hittat 78 000 hår per fot.

Med glimten i ögat, en enorm kunskap och stor respekt för djur och natur beskriver Lars-Åke Janzon hur det går till i insekternas, däggdjurens och fåglarnas värld. Han avlivar myter som den att kräftorna kryper baklänges och att svanäktenskap varar livet ut. Han listar toppfarter för våra vanligaste djur, vilka djur som blir äldst och vilka som är utrotningshotade.