Beskrivning
Detaljer
Kategori
Romaner
Författare
Recensionsdag
2015-09-28
Publiceringsdatum
2015-09-09
Formgivare omslag
Niklas Lindblad
Recensioner
”Romanen är sparsmakad, vilket bara förhöjer den hemska händelseutvecklingen.” /Piteå-Tidningen
Böcker av författaren
Om boken
"Med underskruvad precision och psykologisk skärpa beskriver Staffan Malmberg vad som händer när en grupp medborgare tar sitt rättspatos ett steg för långt och orsakar en samhällskollaps som ligger kusligt nära vår egen tid." Vinnare av Vi:s Litteraturpris 2015
Johannes står en dag vid ett övergångsställe mitt i Stockholm. I barnvagnen ligger hans dotter i tillståndet mellan sömn och gråt. När motorcykeln som väntat på grönt accelererar i ett tordönsmuller som väcker dottern brister något inom Johannes. Han känner att stadens hänsynslöshet passerat en gräns. Mitt emot honom står en kvinna som har sett allt. De utbyter blickar. Hon säger att hon tog registreringsnumret. De kollar upp motorcyklistens namn och adress. Man borde samla ihop några vänner och helt enkelt knacka på hans dörr. Säga åt honom att be om ursäkt och lova att aldrig göra så där igen. Och om han vägrar? Då kanske man får visa honom på annat sätt att det är allvar den här gången.
Så grundas Gardet. Långsamt börjar de ta ansvar för lag och ordning i Stockholm. Äntligen bryr sig folk om varandra. Men så börjar sprickorna synas och snart är hela staden i gungning.
Staffan Malmbergs nya roman är lika mycket en studie i mänskligt beteende som en uppgörelse med människans behov av omtanke, lag och rätt. Men även den perfekta världen har sina fel och brister, inte minst när det är oklart vem som är offer och vem som är förövare.
Johannes står en dag vid ett övergångsställe mitt i Stockholm. I barnvagnen ligger hans dotter i tillståndet mellan sömn och gråt. När motorcykeln som väntat på grönt accelererar i ett tordönsmuller som väcker dottern brister något inom Johannes. Han känner att stadens hänsynslöshet passerat en gräns. Mitt emot honom står en kvinna som har sett allt. De utbyter blickar. Hon säger att hon tog registreringsnumret. De kollar upp motorcyklistens namn och adress. Man borde samla ihop några vänner och helt enkelt knacka på hans dörr. Säga åt honom att be om ursäkt och lova att aldrig göra så där igen. Och om han vägrar? Då kanske man får visa honom på annat sätt att det är allvar den här gången.
Så grundas Gardet. Långsamt börjar de ta ansvar för lag och ordning i Stockholm. Äntligen bryr sig folk om varandra. Men så börjar sprickorna synas och snart är hela staden i gungning.
Staffan Malmbergs nya roman är lika mycket en studie i mänskligt beteende som en uppgörelse med människans behov av omtanke, lag och rätt. Men även den perfekta världen har sina fel och brister, inte minst när det är oklart vem som är offer och vem som är förövare.
Läs mer
Staffan Malmberg
Gardet
Om boken
Världens ensammaste plats är Staffan Malmbergs andra bok, lika dråplig och sorgsen som debuten Aj människa.
Det här är Ove: ensamstående, IQ 71, utseende 4/9, man, 26 år, renhållningsarbetare, årsinkomst 156 400 kronor, ordförråd 6 937, betydande karriärkontakter 0, tid sedan beröring: fem veckor och en dag.
Han har bestämt sig för att börja i en grupp. När han kommer dit sitter Ragna, Konrad och Inga-Lill där. Men ingen ledare syns till. Utan att någon riktigt vet hur det gick till så börjar de tala med varandra. Alla har sina skäl att vara där, har något att berätta. Det är lätt att känna sig som världens ensammaste människa.
Utanför gruppen träffar Ove regelbundet sin tvillingbror, Håkan. När de testades i skolan visade det sig att Håkan bara hade en IQ på 69, så han fick till skillnad från Ove börja i särskolan. Gränsen går vid 70. Håkan ser ut att ha det bra på sitt gruppboende, verkar inte så ensam.
I gruppen lär Ove känna den arga lärarinnan Ragna, den arbetslöse Konrad som aldrig kan bestämma sig och pensionären Inga-Lill som tycker att det är trevligt när någon har bakat. Men var håller egentligen ledaren hus? Och är det början på slutet när Ove plötsligt blir fiktiv på fyrans buss? Är det hans kropp som obduceras i prologen eller är det någon av de andra gruppdeltagarnas? (För inte är det väl samtidens hjärta som skrumpnat och dött?)
Det här är Ove: ensamstående, IQ 71, utseende 4/9, man, 26 år, renhållningsarbetare, årsinkomst 156 400 kronor, ordförråd 6 937, betydande karriärkontakter 0, tid sedan beröring: fem veckor och en dag.
Han har bestämt sig för att börja i en grupp. När han kommer dit sitter Ragna, Konrad och Inga-Lill där. Men ingen ledare syns till. Utan att någon riktigt vet hur det gick till så börjar de tala med varandra. Alla har sina skäl att vara där, har något att berätta. Det är lätt att känna sig som världens ensammaste människa.
Utanför gruppen träffar Ove regelbundet sin tvillingbror, Håkan. När de testades i skolan visade det sig att Håkan bara hade en IQ på 69, så han fick till skillnad från Ove börja i särskolan. Gränsen går vid 70. Håkan ser ut att ha det bra på sitt gruppboende, verkar inte så ensam.
I gruppen lär Ove känna den arga lärarinnan Ragna, den arbetslöse Konrad som aldrig kan bestämma sig och pensionären Inga-Lill som tycker att det är trevligt när någon har bakat. Men var håller egentligen ledaren hus? Och är det början på slutet när Ove plötsligt blir fiktiv på fyrans buss? Är det hans kropp som obduceras i prologen eller är det någon av de andra gruppdeltagarnas? (För inte är det väl samtidens hjärta som skrumpnat och dött?)
Läs mer
Staffan Malmberg
Världens ensammaste plats
Om boken
En liten roman om hjärnan, den olyckliga kärleken och Jarl Alfredius. Huvudpersonen i Aj människa försöker repa sig från en olycklig kärlek genom att gå i terapi. Han är rädd för att stöta ihop med folk och besatt av TV-ankare. Han mår ungefär 52.
Enligt den "Globala funktionsskattningsskala" som psykologen Åke/Arne använder sig av innebär ett själstillstånd på mellan 1 och 10 en uppenbar risk för självmord. Mellan 90 och 100 har man en synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden" och är en sällsynt lycklig individ. Huvudpersonen i Aj människa, Markus, befinner sig precis mittemellan dessa poler, och anledningen till att han inte minns om hans terapeut heter Åke eller Arne var att han hade svårt att koncentrera sig den första gången de möttes, och inte riktigt hörde vad Åke/Arne sa.
Hursomhelst så har hans tjej precis gjort slut och Markus mår pyton. Vardagarna tillbringar han med att visa olika vägmaskiner för Malte, som har Downs syndrom och som Markus är ledsagare åt. Förutom Malte, och alla TV-ankare som Markus fantiserar om, så umgås han egentligen bara med sin mormor. Hon å sin sida börjar tycka att terapin ger för lite resultat, och följer med Markus till "psykoten", vilket leder till att mormor och Åke/Arne börjar träffas. Till slut börjar Markus ändå må lite bättre. Kanske till och med 91, hävdar Åke/Arne.
I en stil som kan påminna om Erik Andersson och Claes Hylinger och med en känslig psykologs blick för människors förmåga att missförstå och prata bredvid varandra har Staffan Malmberg skrivit en mycket
speciell och hjärtevärmande historia om hur tomt det blir där inne när hon har gått.
Enligt den "Globala funktionsskattningsskala" som psykologen Åke/Arne använder sig av innebär ett själstillstånd på mellan 1 och 10 en uppenbar risk för självmord. Mellan 90 och 100 har man en synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden" och är en sällsynt lycklig individ. Huvudpersonen i Aj människa, Markus, befinner sig precis mittemellan dessa poler, och anledningen till att han inte minns om hans terapeut heter Åke eller Arne var att han hade svårt att koncentrera sig den första gången de möttes, och inte riktigt hörde vad Åke/Arne sa.
Hursomhelst så har hans tjej precis gjort slut och Markus mår pyton. Vardagarna tillbringar han med att visa olika vägmaskiner för Malte, som har Downs syndrom och som Markus är ledsagare åt. Förutom Malte, och alla TV-ankare som Markus fantiserar om, så umgås han egentligen bara med sin mormor. Hon å sin sida börjar tycka att terapin ger för lite resultat, och följer med Markus till "psykoten", vilket leder till att mormor och Åke/Arne börjar träffas. Till slut börjar Markus ändå må lite bättre. Kanske till och med 91, hävdar Åke/Arne.
I en stil som kan påminna om Erik Andersson och Claes Hylinger och med en känslig psykologs blick för människors förmåga att missförstå och prata bredvid varandra har Staffan Malmberg skrivit en mycket
speciell och hjärtevärmande historia om hur tomt det blir där inne när hon har gått.
Läs mer
Staffan Malmberg
Aj människa