Varför säger vi så?

Nu utkommer den 48:e årsboken från Gastronomiska Akademien. En ny utgåva i Sveriges ledande kulinariska bokserie med böcker fyllda av lärda, roliga och inspirerande texter och kåserier om mat. Den lärde i Lund, Jan-Öjvind Swahn, är som vanligt beläst och kulturell redaktör och författare.

I årets kalender medverkar samtliga akademiens 17 ledamöter.
Magdalena Ribbing samtalar med vår matkulturengagerade Konung om hans stora gastronomiska intresse. Jan-Öjvind skriver i medryckande om vattnet i vår kultur, och Richard Juhlin skriver om god champagne.
Hans Alfredson berättar underhållande om den annorlunda "GA-metoden" för bantning. Stephan Rössner skriver om alla de små matmässiga ovanor som sammantaget så småningom resulterar i övervikt. Magdalena Ribbing skriver ett livfullt reportage från årets statusfyllda "SM i matlagning" som renderar vinnaren hederstiteln Årets kock och därmed Gastronomiska Akademiens Mejerimedalj.
Vid sin sida har Jan-Öjvind en namnkunnig och kulinariskt väl bevandrad redaktionskommitté: Magdalena Ribbing, Lars O. Lagerqvist, Christina Möller och Niklas Rådström.

Gastronomisk kalender 2006 innehåller kunskap och kuriosa för den hungrige, törstige och kulturhistoriskt intresserade. Ur årets innehåll: ? Jonas Borssén skriver om kryddors helande egenskaper ? Cajsa Stenmark skriver om äpplet ur hälsosynpunkt ? Magdalena Ribbing intervjuar Povel Ramel samt skriver om calvados ? Jan-Öjvind Swahn går på krogrond i förra sekelskiftets Stockholm ? Karin Johannisson skriver om Tore Wretman ? Malin Ottosson skriver om matsäckens historia ? Inger Grimlund beskriver Årets kocktävlingen ? Niklas Rådström bidrar med sitt direktörstal som hölls vid akademiens sammanträde i maj 2005.

"Mina damer och herrar, kära matvänner! När jag var liten ville barn ofta bli brandmän eller poliser. (Fast jag ville bli lantbrukare!) Idag vill barn allra helst bli TV-kockar!" Så inledde Hans Majestät Konungen sitt humoristiska tacktal vid Årets kock-evenemanget i Stadshuset. Läs resten i kalendern! Nyligen bortgångne Tore Wretman (som var ledamot nr 9 i Gastronomiska Akademien) porträtteras i årets kalender. Jan Öjvind Swahn skriver om Smörgåsbordet och dess föregångare, Brännvinsbordet. Peter Harryson ("tallrik" nr 13 i akademien) skriver om ett minnesvärt möte med Greta Garbo och den potatissoppa som åts vid tillfället och Jesper Svenbro skriver om Måltiden och demokratin i det antika Grekland. Bland övrigt innehåll i kalendern kan nämnas Inger Grimlunds reportage från årets statusfyllda "SM i matlagning", det som renderar vinnaren hederstiteln Årets kock och därmed Gastronomiska Akademiens Mejerimedalj. Bakom kalendern står som vanligt Jan-Öjvind Swahn som är huvudredaktör. Vid sin sida har han en namnkunnnig och kulinariskt väl bevandrad redaktionskommitté: Lars O. Lagerqvist, Christina Möller och Niklas Rådström. Klipp ur tidigare recensioner: "Den som köpt och sparat allihop har ett förnämligt gastronomiskt bibliotek" Svensk Hotellrevy "Som alla tidigare årgångar av Gastronomisk Kalender är den mycket läsvärd och ett måste för alla intresserade inom gastronomien" Östran "...som vanligt är Jan-Öjvind Swahn redaktör vilket garanterar mycken god läsning" Allt om mat "...som vanligt en rad mycket kunniga författare..." Södra Dalarnes tidning

- Per Mattsson! - Vad vill du? - Jag vill dricka! - Nå, så drick då! Med en dialogramsa som börjar på detta manande sätt inleds än i dag julbordets öldrickande i många traditionsmedvetna svenska familjer. Far börjar med att lyfta sitt ölkrus och kalla mor för Per Mattsson, och hon fortsätter sedan med att på samma sätt skåla med bordsgrannen Per Mattsson, som i sin tur låter kruset vandra vidare till sin närmaste skålbroder eller -syster - nästa Per Mattsson. Och så går det vidare, tills alla vid bordet blivit vederbörligen apostroferade som "Per Mattsson", och först då vidtar det fortsatta, allmänna öl- eller mummapimplandet. Denna lustiga dryckessed har ytterligare en Mattsson, nämligen visforskaren Christina Mattsson, följt tillbaka till 1700-talets mitt, och den kan nog vara bra mycket äldre än så. Till och med kung Oscar II brukade förresten inleda kungafamiljens julmiddag med att kalla drottning Sophia för Per Mattsson. Därmed anslås ett jultema för Gastronomisk Kalender, årgång 2002, den 41:a sedan starten. Nils-Arvid Bringéus fortsätter det med en artikel om de från äldre julskildringar välkända "julhögarna", och Kurt Genrup skriver om marsipangrisens öden genom tiderna, medan kalenderns redaktör, Jan-Öjvind Swahn, gör nedslag på vårt julbord och Conny Källvik ger exempel på grötrimmens föregångare, leverrimmen.

Kåserier om talesätt, ordspråk och ordstäv. "Kennet var en riktig krösus, men eftersom han just inte såg ut som en adonis så fick han korgen av Ebba." I den enda meningen finns tre talesätt invävda. Man är "rik som en krösus", "vacker som en adonis" och löper risken att "få korgen" när man friar. Vårt tal och inte minst journalistspråket vimlar av sådana standardbilder, men hur många vet vad som döljer sig bakom dessa alldagliga vändningar? Att alltså Krösus för 2500 år sedan var kung i Lydien och uppfann konsten att göra både guld- och silvermynt men ändå råkade ut för idel elände. Att Adonis var frukten av en incest inom Cyperns mytiska kungahus och så vacker att Olympens gudinnor slogs om hans gunst. Eller att den där korgen egentligen var utan botten och ingick i en symbolisk rit varmed tyckmyckna flickor i bl.a. Tyskland och Belgien en gång för länge sen avspisade efterhängsna karlar. Jan-Öjvind Swahn förklarar mycket underhållande våra talesätt med bakgrund i grekisk och nordisk mytologi, i svensk och annan folktro, i historia och kulturhistoria.