Författare:
Det stora nordiska kriget 1700-1721
Svenska
2008-09-22
Utgivet av: Norstedts
Läs mer
Beskrivning
Detaljer
Bokinformation
Originalspråk
Svenska
Språk
Svenska
Format
InbundenProduktion
Miljömärkning
Nej
CE-märkning
Nej
Produktdetaljer
ISBN
9789151851075
Antal Sidor
372
Vikt (kg)
0.657
Ryggbredd (mm)
28
Höjd (mm)
233
Bredd (mm)
160
Böcker av författaren
Om boken
En löjtnant skriver att han aldrig tänker undvara plikten så länge blodet rinner i kroppen. En fotsoldat ber Gud om att dödandet och kriget måste få ett slut. En annan av Karl XII:s soldater säger åt frun att se efter hans små töser, att tänka på honom för han glömmer henne aldrig och känner glädje i hjärtat och bröstet för henne. Andra knektar slukar kriget med hull och hår, som om de inte kunde leva utan det.
Genom karolinska soldaters fältbrev från framför allt Karl XII:s fälttåg i Norge 1716 och 1718 tränger soldaternas röster från stormaktstidens sista krig fram, brev som aldrig nådde Sverige. Skrivelserna fångades upp av dansk-norska bönder, diplomater och soldater.
Breven som inte kom fram bär vittnesbörd om krigets fasa, glädje och sorg. De myllrande krigshorisonter som skildras vittnar om soldater och anhöriga som skapade sin egen krigsnormalitet genom att leva i nuet med en brännande vetskap om att varje brev kunde vara deras sista kommunikation med varandra.
Genom karolinska soldaters fältbrev från framför allt Karl XII:s fälttåg i Norge 1716 och 1718 tränger soldaternas röster från stormaktstidens sista krig fram, brev som aldrig nådde Sverige. Skrivelserna fångades upp av dansk-norska bönder, diplomater och soldater.
Breven som inte kom fram bär vittnesbörd om krigets fasa, glädje och sorg. De myllrande krigshorisonter som skildras vittnar om soldater och anhöriga som skapade sin egen krigsnormalitet genom att leva i nuet med en brännande vetskap om att varje brev kunde vara deras sista kommunikation med varandra.
Läs mer
Peter Ullgren
Breven som inte kom fram
Om boken
Magnus Gabriel De la Gardie är en av vårt lands mest kända aristokrater från 1600-talet. Hans liv utspelade sig då Sverige stod på höjden som stormakt i Europa. Han var aristokratins mest lysande stjärna och representerade en typ av aristokrati som Sverige inte skådat tidigare.
Historien om Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall utspelar sig under loppet av tre monarker och speglar ett aristokratiskt tidevarv utan motstycke. Som statsman, godsägare, mecenat och en kulturens furste levde han länge ett glimrande liv som aldrig tycktes vilja klinga av. Få personer i vår historia är så skandalomsusad som Magnus Gabriel De la Gardie.
Den här populärhistoriskt inriktade boken ger inblickar i hans liv med fokus på tiden från 1640-talet fram till hans död 1686. Samtidigt ges kulturella inblickar i 1600-talets förändrade svenska samhälle där De la Gardie framstår som en aristokrat av europeiskt snitt och i krig och fred försökte leva som en kung men slutade som en fallen jätte.
Historien om Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall utspelar sig under loppet av tre monarker och speglar ett aristokratiskt tidevarv utan motstycke. Som statsman, godsägare, mecenat och en kulturens furste levde han länge ett glimrande liv som aldrig tycktes vilja klinga av. Få personer i vår historia är så skandalomsusad som Magnus Gabriel De la Gardie.
Den här populärhistoriskt inriktade boken ger inblickar i hans liv med fokus på tiden från 1640-talet fram till hans död 1686. Samtidigt ges kulturella inblickar i 1600-talets förändrade svenska samhälle där De la Gardie framstår som en aristokrat av europeiskt snitt och i krig och fred försökte leva som en kung men slutade som en fallen jätte.
Läs mer
Peter Ullgren
En makalös historia
Om boken
Nattliga sammankomster på kyrkogårdar, invigningsriter där man dricker blod och offrar små barn. Få ordenssällskap omgärdas av så ohyggliga myter som frimurarna.
Denna unika bok ger den historiska bakgrunden och belyser ordens utveckling och anpassning till det moderna samhället. Det är en historia om ett socialt, politiskt och ekonomiskt nätverksbyggande mellan människor i samhällets olika skikt och om en avsevärd vänskapskorruption. Men det är även en berättelse om en informell demokrati, ordensmystik, manliga riter, välgörenhet, vitterhet, andlig utveckling och tankar om att skapa ett bättre samhälle. En viktig aspekt i sammanhanget är också frimureriets betydelse som meditativ mötesplats för människor med skiftande bakgrund. Därför kommer upplevelsen av att vara frimurare att ges stort utrymme i boken.
Varför var det så viktigt för Axel Wrede Sparre, Axel von Fersen och Arvid Lindman att vara frimurare - och varför är det så angeläget att vara frimurare i dag, såsom exempelvis Martin Lönnebo, Anders Björck och Jan Hjärpe är?
Under loppet av tvåhundrafemtio år har motiven till att ingå i frimurarorden varierat betydligt, men det finns även gemensamma nämnare som löper som en röd tråd genom ordens historia. En av de väsentligaste bevekelsegrunderna är frimurarordens betydelse som smältdegel för kända och okända människors behov av en djupare andlighet och förståelse av tingens ordning. Därför blir boken även en idéhistorisk odyssé med fokus på människans behov av hopp och tro i tillvaron.
Denna unika bok ger den historiska bakgrunden och belyser ordens utveckling och anpassning till det moderna samhället. Det är en historia om ett socialt, politiskt och ekonomiskt nätverksbyggande mellan människor i samhällets olika skikt och om en avsevärd vänskapskorruption. Men det är även en berättelse om en informell demokrati, ordensmystik, manliga riter, välgörenhet, vitterhet, andlig utveckling och tankar om att skapa ett bättre samhälle. En viktig aspekt i sammanhanget är också frimureriets betydelse som meditativ mötesplats för människor med skiftande bakgrund. Därför kommer upplevelsen av att vara frimurare att ges stort utrymme i boken.
Varför var det så viktigt för Axel Wrede Sparre, Axel von Fersen och Arvid Lindman att vara frimurare - och varför är det så angeläget att vara frimurare i dag, såsom exempelvis Martin Lönnebo, Anders Björck och Jan Hjärpe är?
Under loppet av tvåhundrafemtio år har motiven till att ingå i frimurarorden varierat betydligt, men det finns även gemensamma nämnare som löper som en röd tråd genom ordens historia. En av de väsentligaste bevekelsegrunderna är frimurarordens betydelse som smältdegel för kända och okända människors behov av en djupare andlighet och förståelse av tingens ordning. Därför blir boken även en idéhistorisk odyssé med fokus på människans behov av hopp och tro i tillvaron.
Läs mer
Peter Ullgren
Hemligheternas brödraskap
Om boken
Karl XII:s bana som krigarkung varade mellan åren 1700 och 1718 och var den svenska stormaktstidens sista stora utandning. Berättelsens röda tråd är ett hav av tusen röster, som i mörker och ljus skildrar kriget från många olika sidor. Tillsammans levererar dessa människor en gripande helhetsberättelse om kriget. När krigets larm slutat och allting var över hade 200 000 man från Sverige-Finland stupat.
År 1700 hade Sverige anfallits av en mäktig anfallskoalition bestående av Danmark, Ryssland och Sachsen-Polen. Stormakten Sveriges Östersjövälde skulle krossas. Sverige slog emellertid Europa med häpnad och svarade med en förödande militär slagkraft. Svenskarnas taktik var att anfalla först och att hålla inne med muskötelden tills man såg det vita i fiendens öga. Samtidigt var kavalleriet med sin pilspetsformering ett fruktansvärt vapen.
I slutändan kunde dock inte Sverige stå emot alla fiender man fick emot sig. När Det stora nordiska kriget slutade 1721 hade Östersjöväldet förlorats och Ryssland steg fram som den starkaste makten vid Östersjön.
Den långa ofredstiden tärde hårt på soldaterna och hemmafronten. Rikets existens stod på spel. Men detta var också enväldets tid. Karl XII vägrade att ge upp och soldaterna visste ofta inte vad som väntade bakom nästa vägkrök, bara att kriget skulle fortsätta. Många soldater stupade i hav av blod, eller mötte döden i fjärran fält- eller fångläger.
Vittnesmålen från kriget skildrar stålbad bortom det fattbaras gränser. Kunde man ta livet av sina egna utan att själv förlora förståndet? Kan man leva med att bränna upp kyrkor med instängda kvinnor och barn? Hur kändes det att se kamrater tryckas in under isen och dränkas ihjäl, medan fienden skrattande såg på? Skulle soldathustrun därhemma klara livhanken på sina tio barnamunnar med en halvfrusen leråker som behövde plöjas? Gud var ofta den enda trösten. Hemmavid rådde tidvis pest, hungersnöd och missväxt. I bevarade brev och dagböcker framträder människorna som genomlevde denna svåra kristid och det är också deras berättelser som står i centrum i denna bok. Berättelsens röda tråd är ett hav av tusen röster, som i mörker och ljus skildrar kriget från många olika sidor. Tillsammans levererar dessa människor en gripande helhetsberättelse om kriget. När krigets larm slutat och allting var över hade 200 000 man från Sverige-Finland stupat.
År 1700 hade Sverige anfallits av en mäktig anfallskoalition bestående av Danmark, Ryssland och Sachsen-Polen. Stormakten Sveriges Östersjövälde skulle krossas. Sverige slog emellertid Europa med häpnad och svarade med en förödande militär slagkraft. Svenskarnas taktik var att anfalla först och att hålla inne med muskötelden tills man såg det vita i fiendens öga. Samtidigt var kavalleriet med sin pilspetsformering ett fruktansvärt vapen.
I slutändan kunde dock inte Sverige stå emot alla fiender man fick emot sig. När Det stora nordiska kriget slutade 1721 hade Östersjöväldet förlorats och Ryssland steg fram som den starkaste makten vid Östersjön.
Den långa ofredstiden tärde hårt på soldaterna och hemmafronten. Rikets existens stod på spel. Men detta var också enväldets tid. Karl XII vägrade att ge upp och soldaterna visste ofta inte vad som väntade bakom nästa vägkrök, bara att kriget skulle fortsätta. Många soldater stupade i hav av blod, eller mötte döden i fjärran fält- eller fångläger.
Vittnesmålen från kriget skildrar stålbad bortom det fattbaras gränser. Kunde man ta livet av sina egna utan att själv förlora förståndet? Kan man leva med att bränna upp kyrkor med instängda kvinnor och barn? Hur kändes det att se kamrater tryckas in under isen och dränkas ihjäl, medan fienden skrattande såg på? Skulle soldathustrun därhemma klara livhanken på sina tio barnamunnar med en halvfrusen leråker som behövde plöjas? Gud var ofta den enda trösten. Hemmavid rådde tidvis pest, hungersnöd och missväxt. I bevarade brev och dagböcker framträder människorna som genomlevde denna svåra kristid och det är också deras berättelser som står i centrum i denna bok. Berättelsens röda tråd är ett hav av tusen röster, som i mörker och ljus skildrar kriget från många olika sidor. Tillsammans levererar dessa människor en gripande helhetsberättelse om kriget. När krigets larm slutat och allting var över hade 200 000 man från Sverige-Finland stupat.
Läs mer
Peter Ullgren
Det stora nordiska kriget 1700-1721