Memoarer och biografier

Hon var överklassflickan som 17 år gammal vann Guldpalmen som bästa skådespelerska och som sedan hamnade längst ner i botten av samhället. Anorexi, missbruk, fängelse och hemlöshet...
Naket och utlämnande berättar hon om sitt liv i såväl strålkastarglansen som i missbrukarhelvetet.

När Pia Degermark tog emot sitt pris för filmen Elvira Madigan vägde hon 30 kilo. Det alla såg var en änglalikt vacker flicka, men inombords var hon trasig, och led av ätstörningar, pressad av alla krav hon inte kunde leva upp till.
1971 gifte hon sig med multimiljonären Pier Caminneci. Tillsammans med honom levde hon jetsetliv med basen i Schweiz och umgicks i samma kretsar som kronpris Carl Gustaf, Christina Onassis och paret Gunther och Mirja Sachs. Pier blev Pias stora kärlek och med honom fick hon sonen Ceasare.
Men livet de levde kändes så småningom tomt, kärleken svalnade och Pia återvände till Sverige där hon öppnade ett konferenscentrum med en ny man. När även det förhållandet tog slut blev hennes liv till ett vakuum och det helvete som skulle följa tog sin början.
Hon dömdes till 14 månaders fängelse bl a för bedrägeri och träffade samtidigt en ny man som var kriminell missbrukare. Med honom fick hon en son som idag är 12 år. Paret bodde på ett hem för missbrukande föräldrar och när sonen skulle omhändertas av de sociala myndigheterna höll sig Pia gömd under tre månader innan någon avslöjade var hon fanns och sonen togs ifrån henne. "Dagen då min son togs ifrån mig försvann min själ", har Pia sagt, och själv försvann hon också - in i amfetaminmissbruk. På samhällets botten umgicks hon med missbrukare och kriminella och sov i källare och bilar.
Men 1994 fick hon nog, skrev in sig på ett behandlingshem i USA, blev drogfri men fick ett återfall efter en trafikolycka som nästan gjorde henne till invalid.
Nu har Pia fått upprättelse. Hon missbrukar inte längre, driver en egen verksamhet och har tilldelats ett stort skadestånd efter en 10 år lång rättsprocess. Men den stora sorgen bär hon ännu på: sin yngste son får hon bara träffa en gång i månaden och då med övervakning.
I sin bok berättar hon om resan från en glittrande lyxtillvaro till den absoluta botten.

Göran Persson har varit regeringschef i snart tio år. En längre tid än praktiskt taget alla EU-ledare. Från lokalpolitikens Katrineholm nådde han politikens centrum på 80-talet, blev skolminister och genomförde sedan århundradets budgetsanering. Efter en långvarig ledarkris inom socialdemokratin valdes han till partiets ordförande 1996. Hans karriär och politiska tänkande bryter på avgörande punkter mot den socialdemokratiska tradition som sträcker sig från Tage Erlander över Olof Palme till Ingvar Carlsson. Hans ledarskap kallas ibland auktoritärt och hans intresse för ideologi är svagt. Han har ett starkt kontrollbehov men söker också politisk konsensus. Göran Persson kritiseras av partiets traditionalister för att urholka välfärdssamhället och svika den internationella solidaritetspolitiken. Han ifrågasätts av socialdemokratins förnyare för sitt svaga EU-engagemang och patriarkala ledarstil. Anhängarna berömmer hans närhet till arbetarklassens värderingar och hans lyhördhet för medborgarnas vardagsproblem. De ser också hans vision om det gröna folkhemmet som en möjlighet att ge socialdemokratin en ny uppgift. Olle Svenning kartlägger Göran Perssons värld: hans tidiga år i politiken, karriären, regeringspolitiken och hans roll på den internationella scenen. Bilden av Persson växer fram genom ett sextiotal samtal med vänner, motståndare och andra politiska ledare.

Den engelske antikkännaren och romanförfattaren Rex Warners roman om Caesar hörde till de stora litterära framgångarna när den kom ut. Den publicerades ursprungligen i två delar, Den unge Caesar
och Caesar - härskaren. Nyutgåvan innehåller båda delarna i en voylm.

I den första delen ligger de stora fälttågen och segrarna ännu i framtiden; Caesar har långt kvar
till den absoluta makten och sin undergång. Här skildras barndoms- och ungdomsupplevelser under
Marius och Sullas maktkamp och de skräckvälden som de i tur och ordning upprättade. Märkt av dessa regimer inser den unge Caesar att den rådande romerska författningen har överlevt sig själv. Han påbörjar sin långa väg mot en ställning i staten, ibland med fara för eget liv. Bland annat kidnappas han av sjörövare men klarar sig mot en lösensumma. Många gånger satsar han våghalsigt allt på ett bräde för att nå dit han vill. Skuldsatt upp över öronen, beryktad för sina många kärleksaffärer och älskad av folket i Rom banar han sig envist och uthålligt fram.
I berättelsens andra hälft befinner vi oss i de stora segrarnas men också de svåra avgörandenas tid:
Gallien underkuvas, Rhen korsas, Brittanien invaderas. Efter inbördeskrigets slut och det egyptiska
mellanspelet står Caesar som världshärskare, som både diktator och gud. Det är med lysande berättargåva som Rex Warner levandegjort hela Caesars revolutionära tidevarv, honom själv och alla
de gestalter som tillsammans med honom spelade huvudroller i det historiska skeendet: Crassus,
Pompejus, Cato, Marcus Antonius, Brutus, Kleopatra och många fler.

Joséphine är den osannolika berättelsen om kvinnan som var en av sin tids mest omsvärmade skönheter och som med sin intelligens och charm överlevde skräckens och terrorns tid i Paris under revolutionen och till slut blev kejsarinna av Frankrike: Marie-Josèphe Rose Tascher de la Pagerie (1763-1814) eller Joséphine som hon kallades kort och gott.

Kejsarinnan Joséphine föddes som Marie-Josèphe Rose Tascher de la Pagerie 1763 på ön Martinique i franska Västindien. Hon växte upp i en adlig plantageägarfamilj som levt där i generationer.
Vid 16 års ålder sändes hon till Frankrike för att giftas bort med den 19-årige vicomten Alexandre de Beauharnais, som hon aldrig tidigare träffat. Nu blev hon Rose de Beauharnais, vicomtesse. I rask följd födde hon honom två barn, Eugène, 1781, samt Hortense, 1783, men äktenskapet blev olyckligt.
När franska revolutionen bröt ut var det emellertid Rose som med sin charm och sina kontakter lyckades rädda många adelsmän ur fängelset. Dock icke Alexandre som giljotinerades.
På en middag 1795 träffade Rose Napoleon som blev blixtförälskad och friade till henne. Den 9 mars 1796 vigdes änkan Beauharnais med överbefälhavaren över armén, Napoleon.
Med Napoleons växande krigslycka ökade också Joséphines status, och parets höjdpunkt blev kröningen till kejsare och kejsarinna av Frankrike 1804.
När Joséphine inte kunde föda Napoleon en arvinge blev skilsmässan ett faktum, ivrigt påskyndad av Napoleons närmaste män.
Hon avled hastigt 1814, i sviterna av en lunginflammation, 50 år gammal.

Andrea Stuart förmedlar i sin biografi ett väldokumenterat och nyanserat porträtt av den oförlikneliga Joséphine och ger också en livfull skildring av ett Paris där nöd och överflöd återfanns sida vid sida, där folk svalt och gjorde uppror men också dansade sig fram genom revolutionens och kejsardömets stormiga år.

En biografi

Vad rörde sig egentligen under Napoleons hatt? Herman Lindqvist berättar inspirerat den sagolika historien om den lille korsikanske invandraren som blev alla fransmäns kejsare och Europas mäktigaste härskare sedan Romartiden.

Inte sedan Romartiden hade någon styrt över ett så stort rike eller kommenderat så väldiga arméer som Napoleon Bonaparte. Han drömde om ett Europa med en valuta, en lag och en huvudstad: Paris. Hans dröm kostade miljoner människor livet. Hans krig, hans reformer och beslut har påverkat folken i Europa, Sydamerika och USA ända fram till våra dagar.

Ändå var det inte Frankrike som var hans ungdoms dröm, det var Korsika. Napoleon kunde inte ett ord franska då han kom till Frankrike, han förblev korsikan hela sitt liv och som en korsikansk klanhövding delade han ut kungariken och furstendömen till sina sju syskon. Bland hans främsta rivaler fanns Jean Baptiste Bernadotte som blev kung Karl XIV Johan. Deras inbördes kamp var bitter och pågick ända till dödsbädden.

Historien börjar på Korsika och slutar på S:t Helena. Det är berättelsen om den fattige korsikanske patrioten, den passionerade kvinnokarlen och ivrige brevskrivaren som ville bli författare eller vetenskapsman men som i den franska revolutionens virvlar såg sin chans och blev sin tids mäktigaste man. Hur var det möjligt? Vad fick honom att för exakt 200 år sedan sätta kejsarkronan på sitt huvud? Var det storhetsvansinne eller den logiska belöningen för alla hans segrar?

Herman Lindqvist berättar fascinerat och medryckande den otroliga historien om Napoleon.

Sedan Brooke Shields välkomnat sin nyfödda dotter till världen drabbades hon av någonting helt oväntat - en förlamande depression. Med intelligens, humor och förbluffande uppriktighet berättar hon om de prövningar, motgångar och slutligen segrar som hon upplevde - före, under och efter sin dotters födelse.

"Först trodde jag att det jag kände bara var utmattning, men med den följde en allt överskuggande panik som jag aldrig upplevt tidigare. Rowan fortsatte att skrika och jag började bäva inför det ögonblick då Chris skulle komma tillbaka med henne till mig. Jag började må illa; det var som om bröstet satt i ett skruvstäd. Istället för den nervösa oro som ofta följer med panik kände jag mig helt förkrossad. Jag rörde mig knappt. Sittande på sängen gav jag ifrån mig ett dovt, långsamt, gutturalt kvidande. Jag var inte bara känslosam och gråtmild, som man sagt att jag kanske skulle vara. Det här var någonting helt annat. Det här var en sorg av en helt annan magnitud. Det kändes som om den aldrig skulle försvinna."

När hon nu öppet berättar historien om hur hon brottades med en sjukdom som i stor utsträckning är ouppmärksammad, trots att den drabbar en av tio nyblivna mammor, kommer det att slå an en sträng hos miljoner kvinnor.

Den svenska diplomatdottern Karolina Johnsson dömdes 1994 till döden då hon burit med sig en resväska med sju kilo heroin genom tullen i Bangkok. Efter fyra år flyttas hon efter många diplomatiska påtryckningar och förhandlingar till kvinnofängelset Hinseberg i Sverige. Sommaren 2006 blir hon fri. Tina Frennstedt, journalist på Svenska Dagbladet, har följt hennes öde genom åren och berättar nu hennes historia.

I augusti 1994 blev Karolina Johnsson stoppad i tullen i Bangkok och det visade sig att hon i sin resväska hade nästan sju kilo heroin. Hon påstår själv att hon är oskyldig och att hon burit väskan åt en manlig vän. Första natten tillbringade hon i en cell med 150 andra kvinnor. Ursprungligen dömdes hon till döden men domen omvandlades till 50 års fängelse, då Karolina tvingades erkänna brottet. Straffet sattes sedan till 43 år och nio månader. Därmed är hon den svensk som fått det hittills strängaste straffet i Thailand för narkotikabrott. Strax före jul 1998 fördes Karolina Johnsson över till Sverige, då det finns ett avtal mellan Sverige och Thailand om fångöverföring. Då hade hon suttit fyra år i det ökända fängelset Klong Pem i Bangkok. Nästa sommar i augusti släpps Karolina fri från kvinnofängelset Hinseberg, efter sammanlagt tolv år i fängelse. (Maxstraffet för grovt narkotikabrott i Sverige är åtta år)

Karolina Johnsson föddes i Halmstad 1965 i en diplomatfamilj. Som 12-åring drabbades hon av en livshotande hjärntumör och opererades. Efter gymnasiet valde hon att resa istället för att studera. Hon reste runt i USA och Asien men bosatte sig sedan i Thailand där hon arbetade för företag som sålde ädelstenar.

Journalisten Tina Frennstedt, som följt Karolinas öde, ville berätta historien om den svenska diplomatdottern vars liv så totalt förändrades den där dagen i augusti 1994. Vad hände egentligen? Blev hon lurad av sin manlige bekant som hon själv påstår? Vem är Karolina Johnsson och hur har fängelsetiden påverkat henne?

Efter tsunamikatastrofen höll kungen ett uppmärksammat tal där han berättade om sin sorg över att aldrig ha fått lära känna sin far.
I april är det hundra år sen Gustav Adolf Bernadotte föddes, arvprinsen som aldrig fick bli kung. Gustav Adolf, som dog i en flygplansolycka 1947, när kungen bara var ett spädbarn, var förvånansvärt okänd också i sin samtid. Vem var han - egentligen?
Per Svensson har samlat och pusslat samman samtida vittnesmål, sökt i svenska och tyska arkiv och tecknar ett porträtt av Carl XVI Gustafs okända pappa.

Från det hon var fyra år bar Jane Elliott på en fruktansvärd hemlighet... hon var sin styvfars slav - på alla sätt. En hjärtslitande men hoppingivande berättelse om en ung kvinna som med stort mod segrar över ondskan. Den lilla fången är den fasansfulla, men sanna berättelsen om en flicka som blev kuvad, trakasserad och sexuellt utnyttjad av sin endast fjorton år äldre styvfar. Han höll henne fången i en psykisk och fysisk mardröm i sjutton år ? tills hon slog tillbaka. Då Jane Elliott var tjugoett lyckades hon fly från styvfadern tillsammans med mannen hon älskade och deras båda döttrar, men de måste leva på hemlig ort i ytterligare fem år innan hon kunde förmå sig att gå till polisen. I rättegången som så småningom följde, vågade en rad släktingar och vänner till familjen inte träda fram, trots att flera kände till hur grym och våldsam styvfadern var. Utgången i fallet var helt avhängig av att domaren och juryn trodde på Janes vittnesmål. När styvfadern dömdes till 17 års fängelse fick Jane uppleva det paradoxala att familjen tog hans parti. Jane Elliotts berättelse är bitvis nästan outhärdlig läsning, men den behöver berättas, eftersom de som begår den här sortens brott förlitar sig på sina offers tystnad. Misshandel och övergrepp fungerar bara om folk är för rädda, skamsna eller generade för att prata om det de utsätts för.

Horatius har lärt oss mycket utan att vi vet om det. "Carpe diem" till exempel. Och han lät inte en dag gå utan att fundera över hur den skulle levas på det bästa sättet.
Carl-Göran Ekerwald har gjort en inspirerad närläsning av Horatius och beskriver i sin nya bok ett fascinerande släktskap med andra stora författare och filosofer som just Montaigne, Platon och Goethe. Men Ekerwald tecknar också en konturskarp och skrämmande bild av laglösheten under republikens sista tid, då ett fungerande politiskt system helt slogs sönder av män som Caesar: rika, maktfullkomliga och livsfarliga.
Det är tvåtusen års avstånd mellan oss och Horatius, och det biografiska materialet är knappt. Men mer levande och nära än så här kan man inte teckna Horatius och hans poesi.

Billie Holiday var en av jazzmusikens allra största stjärnor. Alla, oavsett ålder och kön har hört talas om denna ikon inom jazzen som förknippas med en lite hes, släpig stämma, rökiga jazzklubbar och sången "Strange fruits", hennes speciella signaturmelodi.
Författaren Julia Blackburn har sammanställt ett stort material bestående av cirka 150 intervjuer med barndomsvänner, släktingar, klubbägare, f d älskare och framförallt jazzmusiker som alla känt Billie Holiday.
Det blir en mycket personlig biografi där författaren låter alla dessa människors berättelser formas till ett pussel över hennes liv.

Det finns ett ofta citerat ordspråk på italienska som sägs ha myntats till John Hawkwoods minne: "Un inglese italianato è un diavolo incarnato". Det vill säga, man kan knappast tänka sig något jävligare än en engelsman som trivs i Italien.

Under en paus i hundraårskriget mellan Frankrike och England sökte sig stora sysslolösa engelska arméer ned till Italien, för att fortsätta livnära sig på krig och belägringar. De bildade ett slags aktiebolag, och valde härförare inom sin krets. En av dem var John Hawkwood.
Han svepte fram med sitt kompani och sålde krig till den som betalade bäst, i ett Italien som knappt hämtat sig från pesten och som var sönderslitet av politiska konflikter. Det som idag är en nation bestod då av flera rivaliserande kejsardömen och stadsstater, som alla var villiga att betala för att såna som Hawkwood skulle skona dem och ge sig på en granne i stället. Mitt i allt damp påven ned i Rom efter femtio års exil och blandade sig i leken.
I dag är Hawkwood en gestalt i utkanten av historien, då stod han i dess mitt, under en tid som måste sätta världsrekord i svek och politisk oro. Frances Stonor Saunders har följt honom i hälarna, och också tecknat den tidens stora som på olika sätt kom i kontakt med Hawkwood: den fromma och makthungriga Katarina av Siena, författaren Geoffrey Chaucer och den sure och bekväme kärleksskalden Petrarca.

Ingen tar mina barn är den gripande historien om Donya al-Nahis kamp för att få tillbaka sina två barn som kidnappats av hennes irakiska man. Det är en dramatisk, känslofylld och inspirerande berättelse om en modig kvinna som trotsar alla hinder för att till slut återförenas med barnen. Donya, som är född och uppvuxen i England, kom i kontakt med islam i tjugoårsåldern och attraherades av religionens starka familjetraditioner. Så småningom konverterade hon, och tog då det arabiska namn hon bär idag. Ett tillfälligt möte med en kvinna som också konverterat gjorde att Donya fick upp ögonen för den svåra situation som många kvinnor befinner sig i på grund av att deras män kidnappat deras barn. Dessa män, som av missnöje med västerländsk kultur och värderingar tar barnen till sina hemländer, upprörde Donya starkt och hon började arbeta professionellt med att rädda kidnappade barn. Efter att Saddam Hussein störtats i Irak fick hon tips om att hennes man hade återvänt med barnen till sitt hem i Najaf. Hon visste att detta var hennes sista chans att få tillbaka sina barn ? och denna gång skulle inget stoppa henne. En dag hände det otänkbara. I mars 2003 tog hennes man deras dotter, Amira, och deras yngste son, Alla, och flydde till Mellanöstern. Donya lånade omedelbart ihop så mycket pengar hon kunde och flög dit för att börja jakten på barnen. Spår i Beirut och Damaskus visade sig dock vara återvändsgränder och hon var tvungen att återvända hem ensam. Efter att utan resultat ha anlitat en privatdetektiv började Donya förlora hoppet om att någonsin återse sina barn.

Sandra Gregory har njutit av livet i Bangkok under sina två år som lärare. Men efter en militärkupp vänder lyckan, hon förlorar sitt jobb, blir svårt sjuk och upptäcker snart att hon är utfattig. Desperat över att få komma hem till England, men utan att vilja oroa sina föräldrar med frågor om pengar, går hon med på att smuggla en liten mängd heroin genom Bangkoks flygplats för en främlings räkning. Hon blir tagen på bar gärning och döms först till döden, ett straff som dock omvandlas till 25 års fängelse. De första 4,5 åren av straffet avtjänar hon i det ökända Lard Yao-fängelset, kallat Bangkok Hilton, där hon lever tillsammans med de värsta tänkbara kvinnliga förbrytarna dömda för brott som serie- och barnamord. Därefter förflyttas hon till ett stenhårt engelskt fängelse där hon avtjänar ytterligare 3 år innan hon benådas av Thailands kung. Den brutala och förnedrande verklighet hon tvingas genomleva, såväl i thailändsk fångenskap som i engelsk, lämnar outplånliga spår i hennes själ. Men genom allt elände bärs hon av en orubbliga inre styrka och vilja att överleva - och kärleken och stödet från familjen får henne att härda ut och behålla tron på ett kommande liv i frihet. Hennes starka självbiografiska berättelse lämnar ett svårförglömligt intryck också på läsaren. Sandra Gregory har sedan hon frigavs ägnat sin mesta tid åt att arbeta för fängelsereformer och att informera ungdomar om riskerna med drogsmuggling. Hon har också börjat läsa geografi på universitetet i Oxford.

Under århundraden har Djingis khan och mongolerna beskrivits som kvintessensen av blodtörstiga barbarer, skoningslösa vildar som förödde allt som kom i deras väg. I denna bok om den store erövrarens väg till makten ställer Jack Weatherford alla tidigare uppfattningar på huvudet. Som den enda västerländska forskaren ägnade Weatherford tillsammans med en grupp mongoliska kollegor åtta år åt att studera Djingins khan och de revolutionerande reformer som genomfördes i det mongoliska imperiet. Efter dessa ingående studier anser Weatherford att Djingis khan var en av de mest progressiva och inflytelserika härskarna i världen. Han såg till att Sidenvägen blev en säker väg och att den öppnades för en omfattande fri handel, han institutionaliserade diplomatiska immunitet, förbjöd tortyr och var den första att införa religionsfrihet. Bland det viktigaste han gjorde var att etablera diplomatiska kontakter mellan Öster- och Västerlandet och lade samtidigt grunden för den moderna tidens nationalstater och globala ekonomiska system.

?Under min boxningskarriär såg ni inte den verklige Muhammad Ali. Ni såg bara lite boxning. Ni såg endast en del av mig. Efter det att jag dragit mig tillbaka från boxningen började mitt riktiga arbete. Jag har gett mig ut på en kärleksresa.? Efter att ha gått några av boxningshistoriens hårdaste matcher mot Joe Frazier och George Foreman står Muhammad Ali i dag inför sin starkaste fiende ? utanför boxningsringen. I likhet med många andra slåss han mot en sjukdom som begränsar hans fysiska förmåga... Han beskriver hur hans studier av islam hjälpt honom att acceptera förändringarna i sitt liv och fört honom fram till en större medvetenhet om livets sanna mening. Som en ?Fredens budbärare? för FN har han rest vida omkring och han berättar om sin resa till Afghanistan 2002 för att öka den allmänna insikten om det landets desperata situation, liksom om sitt möte med Dalai Lama. Alis tankar kommer att inspirera alla som läser dem. Skriven med hjälp av dottern Hana är En fjärils själ en bok full av medkänsla och innerlighet som kommer att skänka tröst i våra orostider. ?Jag skulle vilja bli ihågkommen som en man som erövrade tungviktstiteln tre gånger, som hade humor och som behandlade alla rätt. Som en man som aldrig såg ner på dem som såg upp till honom ? som försvarade det han trodde på ? som försökte förena hela mänskligheten genom tro och kärlek.? Muhammad Ali

Göran Persson har varit regeringschef i snart tio år. En längre tid än praktiskt taget alla EU-ledare. Från lokalpolitikens Katrineholm nådde han politikens centrum på 80-talet, blev skolminister och genomförde sedan århundradets budgetsanering. Efter en långvarig ledarkris inom socialdemokratin valdes han till partiets ordförande 1996. Hans karriär och politiska tänkande bryter på avgörande punkter mot den socialdemokratiska tradition som sträcker sig från Tage Erlander över Olof Palme till Ingvar Carlsson. Hans ledarskap kallas ibland auktoritärt och hans intresse för ideologi är svagt. Han har ett starkt kontrollbehov men söker också politisk konsensus. Göran Persson kritiseras av partiets traditionalister för att urholka välfärdssamhället och svika den internationella solidaritetspolitiken. Han ifrågasätts av socialdemokratins förnyare för sitt svaga EU-engagemang och patriarkala ledarstil. Anhängarna berömmer hans närhet till arbetarklassens värderingar och hans lyhördhet för medborgarnas vardagsproblem. De ser också hans vision om det gröna folkhemmet som en möjlighet att ge socialdemokratin en ny uppgift. Olle Svenning kartlägger Göran Perssons värld: hans tidiga år i politiken, karriären, regeringspolitiken och hans roll på den internationella scenen. Bilden av Persson växer fram genom ett sextiotal samtal med vänner, motståndare och andra politiska ledare.

Boken i den läckra boxen är en genomillustrerad (över 100 bilder i färg och svartvitt) multimedial biografi som ger oanade inblickar i ett av de mest händelserika årtiondena i Dylans legendomspunna karriär. Den innehåller unikt material, hämtat från bl.a. Martin Scorseses nya dokumentärfilm om Dylan, den första museiutställningen om hans liv, The Experience Music Project, Bob Dylans personliga arkiv och från mängder av fans och samlare runt om i världen.
Den behandlar en central period i sångarens, kompositörens och textförfattarens liv, däribland hans ankomst till New York 1961 där han snart, med sånger som Blowin' in the Wind och Like a Rolling Stone, kom att uppfattas som en av de viktigaste rösterna i sin tid. Den medföljande CD:n ger en bild av Dylans framväxt som musiker och celebritet, från tidiga intervjuer där han skapar sin egen bakgrundshistoria till den epokgörande, elektrifierade konserten på Newport Folk Festival 1965.

Bob Dylans Klippbok 1956-1966 innehåller ett trettiotal faksimiler av sällsynt Dylanmaterial, däribland en liten affisch inför Dylans framträdande på Gerde's Folk City tillsammans med John Lee Hooker, den handskrivna texten till Blowin' in the Wind, några av de dikter som Sony gav ut i samband med lanseringen av "The Freewheelin Bob Dylan", den handskrivna texten till Like a Rolling Stone, en pop-upbild på en gitarrspelande Dylan, som användes i marknadsföringen av "Bringing It All Back Home", musikkritikern Robert Sheltons anteckningar från Newport Folk Festival 1965, då Dylan chockade världen med att spela elektriskt, tidigare opublicerade textrader till It Ain't Me Babe, nedskrivna på Mayfair Hotels brevpapper i London... Och dessutom en sextio minuter lång CD-skiva med sällsynta intervjuer och utvalda framträdanden.

?Mitt namn är Sabine. Jag brukade bo i en liten stad i Belgien, tills jag försvann en dag efter skolan. Jag var 12 år. Först trodde polisen att jag rymt hemifrån och under en lång tid hoppades mina föräldrar att de hade rätt. På natten lämnade min mamma ljuset tänt, så att jag skulle känna mig välkommen hem... Snart fanns efterlysningsaffischer uppsatta överallt. Floden draggades, helikoptrar och skolbarn genomsökte landsbygden runtomkring, på bilarna satt mitt porträtt under vindrutetorkarna. 500 man och över 100 soldater letade, men utan framgång. Ändå var jag bara en av sex flickor som försvunnit den senaste tiden, offer för ett brott som skulle skaka mitt land likt ett jordskalv och som runt om i världen kallades Dutrouxfallet, eller fallet med Monstret från Belgien. Jag genomlevde detta. Under alla år som följde valde jag trots det att inte berätta något. Men jag är en av de få som överlevde, som undkom döden, och nu väljer jag att skriva min bok så att människor ska förstå vad som hände och låta mig gå vidare i mitt liv. Jag berättar också för att visa att det inte går att släppa ut dömda pedofiler hur som helst, som de gjorde en gång med Marc Dutroux. Det förmedlar en attityd som är skrämmande naiv. Den 28 oktober 2004 fyllde jag 21. Framtiden är min. Och jag har allt hopp om att den ska bli fridfull även om jag aldrig kan glömma det som hänt.? Sabine Dardenne

Dilsa Demirbag-Sten kom till Sverige som sexåring 1976. Efter att ha vuxit upp i Uppsala och Karlstad flyttade hon till Stockholm, där hon bl a varit sakkunnig åt Leif Blomman Blomberg. Hon är inte rädd för att sticka ut hakan, och har blivit en uppskattad och flitigt anlitad debattör i integrationsfrågor, hedersmord och kvinnors rättigheter.

Med åren har hennes behov av att få veta mer om sin kurdiska bakgrund vuxit. Tills för bara en generation sedan bodde hennes stam uppe i bergen - i tält. Idag bor de över hela Europa. Tills för bara en generation sedan styrde männen med fast hand över familjen. Idag går det att bryta mönstren. Men vad är det för mönster som ska brytas? Finns det ingenting bra i den gamla kulturen?

Som kvinna och kurd är det svårt att komma åt historien och kulturen. Och tiden i Sverige har gjort henne till en främling i dubbel bemärkelse, i Sverige bland svenskar men även i Kurdistan bland kurder.

Stamtavlor är en utlämnande och kärleksfull, rå och innerlig självbiografisk berättelse om en ung kvinnas försök att förstå varifrån hon kommer och vilket arv hon bär med sig.

"Jag ville skriva en bok som ger mina barn en nyckel till en av många dörrar som kommer att dyka upp i deras liv. Kanske väljer de att inte öppna den dörren. Det är upp till dem att välja. Min förhoppning är att de ska känna sig fria från skulden att förvalta. De ska inte tvingas att vara något de inte själva vill vara eller har sökt sig till. Men jag vill på det här sättet ge dem några av svaren på de frågor jag aldrig fick ställa och som kanske ingen formulerat tidigare."

Rickard Viking Flinga satt tjugo år i Texas hårdaste fängelser, varav 13 i isoleringscell, dömd för mord. Efter avtjänat straff utvisades Rick Flinga till Sverige, ett för honom helt okänt land. En sann berättelse om den långa, grymma vägen ut ur helvetet. Rickard Viking Flinga föddes 1951 i Sydamerika av svenska föräldrar. Familjen flyttade till Kalifornien och levde under fattiga förhållanden. Tidigt hamnade han i dåligt sällskap. Det var sextiotal, ungdomsrevolten var i full gång, knarket flödade. Efter ströjobb och militärtjänst flyttade han med sin fru och sina barn till Texas, där han fick jobb på ett bygge. Så en dag inträffar katastrofen. Han skjuter sin jobbarkompis efter misstanken om att han förgripit sig på hans dotter. Domstolen dömer honom till 45 års fängelse. Där väntar helvetet. Misshandel och mord tillhör vardagen, gängen styr och för att överleva bildar han ett eget gäng, Aryan Brotherhood, och de kämpar dagligen mot de mexikanska och svarta gängen om herraväldet. Efter två knivöverfall, ett upplopp med gisslantagning och ett misslyckat flyktförsök förlängs påföljden till 52 års fängelse. En stor del av tiden tillbringar han i isolering. En dag inser han att han förmodligen inte kommer att lämna fängelset levande. Då beslutar han sig för att bryta med sitt tidigare liv, drogerna, gängen och börja den långa, svåra resan mot friheten. Det här är den sanna berättelsen om hur ett skoningslöst system gör människor till monster och om en mans kamp för ett värdigt liv. Rick Flinga har aldrig nekat till sitt brott, men priset han fick betala var högt. Efter ett avtjänat straff utvisades han till Sverige och lever idag i Uppsala. "Ta inte livet för givet. Jag såg inte månen eller stjärnorna på tretton år."

I samma ögonblick som Carolina Gynning steg in i dokusåpan Big Brother föll domen över henne: Här kom en ny bimboblondin med största möjliga silikonbröst och ett enda mål i sikte ? att bli en av den nya tidens kändisar. Drygt tre månader senare steg hon ut som en superidol. Utanför Big Brother-huset stod tusentals tonårsflickor och skanderade: ?Lina! Lina! Lina!? De dyrkade marken där hon gick och var beredda att försvara henne med näbbar och klor mot alla som sätter likhetstecken mellan blond och dum. Men varför blev Carolina Gynning tonårsflickornas hjältinna? Är det ett uttryck för att dagens unga tjejer bryr sig mer om det yttre än det inre? Eller är det vi andra som är så fast i våra fördomar mot vackra kvinnor att vi dömer ut dem utan att lyssna på dem? I Ego girl berättar Carolina Gynning om sig själv. Om hur hon som 17-åring upptäcktes av en modellscout vid en busshållplats och kastades in i den internationella modellvärlden där hänsynslösa agenter inte skyr några medel för att utnyttja unga flickor. De vet att med knark och pengar kan man få tonåringar att ställa upp på det mesta.Carolina Gynning prövade hon också. Men hennes starka självkänsla och överlevnadsinstinkt höll henne alltid på rätt sida av gränsen.

Dag Hammarskjöld var FNs generalsekreterare från 1953 fram till sin död i en flygkrasch på ett FN-uppdrag 1961. På flygresan mellan Leopoldville i Kongo och Ndola i Rhodesia, där han skulle möta en av huvudpersonerna i Kongokrisen, hade han bara med sig en tunn portfölj. Den innehöll Nya Testamentet och Psaltaren på engelska, "Ich und Du" av religionsfilosofen Martin Buber, en engelsk översättning av den boken samt ett skrivblock för arbetet med hans egen svenska översättning av samma bok. Vem var denne man som under Kongokrisen, mitt i det kalla kriget, ägnade sin lediga tid åt att översätta religionsfilosofi? En drömmare? En klassisk intellektuell? Mats Svegfors kallar honom för den förste moderne svensken. Dag Hammarskjöld var den förmodligen mest inflytelserika person Sverige har haft inom utrikespolitiken och utan tvekan den mest sammansatta. Han kom från en framstående Uppsalafamilj, hans far hade varit statsminister, han själv hade gjort en glänsande karriär som statssekreterare, minister, diplomat och medlem av Svenska Akademien. När han dog efterlämnade han dessutom ett nästan färdigt bokmanuskript, Vägmärken, som när det publicerades förvånade läsarna med sin religiösa tematik. I juli är det 100 år sedan Dag Hammarskjöld föddes, ett jubileum som kommer att ägnas stor uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt.

Det här är historien om den unga, vackra hjälparbetaren Emma McCune från England, som reser till Sudan för att hjälpa till vid den stora hungerkatastrofen som drabbade landet 1988, då 250 000 människor dog. Hon möter Riek Machar som är från Sudan men har en universitetsexamen från England. Emma och Riek blir omedelbart förälskade i varandra och de gifter sig trots att han redan är gift med en afrikansk kvinna och har tre barn. Det visar sig att Riek är en av ledarna för The Sudan People's Liberation Army, som slåss i inbördeskriget mot den islamska regeringen, som bl a stödde Usama bin Laden. Emma blir indragen i det grymma inbördeskriget mellan norra och södra Sudan, mellan muslimer och kristna och mellan de hundratals olika etniska grupper och klaner som slåss om makten i detta extremt fattiga land. Hon tvingas motvilligt acceptera att hennes man "för den goda sakens skull" låter familjer med barn svälta ihjäl för att kunna sätta press på FN att agera mot regimen. De lever under ständigt dödshot och 1993 omkommer Emma McCune i en bilolycka i Nairobi endast 29 år gammal, gravid i femte månaden.

Katarina av Medici (1519?1589) blev tidigt föräldralös och arvtagare till en stor förmögenhet. Hon växte upp i Florens och giftes bort vid 14 års ålder av sin farbror, påven Leo, med Henrik, hertig av Orléans och son till kung Frans av Frankrike. Katarina födde tio barn och älskade sin make hängivet och led av att han ständigt lyfte fram och belönade sin älskarinna Diane de Poitiers. År 1559 dog Henrik, som då var kung i Frankrike, i en duell, och Katarina hamnade i en strid om den politiska makten. I en tid då landet var splittrat av inre konflikter blev den 40-åriga änkedrottningen en central gestalt under de följande 30 åren. Efter att ha försökt skapa större religiös tolerans såg hon sig tvingad att ta till extrema metoder för att försvara arvet efter maken och sina barns bördsrätt. Detta ledde till den beryktade Bartolomeinatten, 24 augusti 1572, då tusentals franska protestanter mördades. Katarina var en skicklig politisk strateg och hänsynslös konspiratör. Trots att hon av många sågs som en inkräktare och saknade egen maktbas, regerade hon ändå hängivet över Frankrike för sina sjuka och korrupta barns räkning. Tre av dem blev kungar. Hennes maniska kärlek till Barnen var en ödesdiger blind fläck och blev slutligen ett hot mot hennes stora ambitioner för Frankrike.

Till att börja med var gettot ett till synes normalt samhälle, mitt i Polens huvudstad. Nina studerade i Warszawagettot, hon blev kär, hon gick på fester. Och hon tog studenten, förmodligen den enda som överlevt med ett studentbetyg från Warszawagettots gymnasium. Detta betyg godkändes efter krigsslutet, och möjliggjorde för Nina att omedelbart efter kriget börja studera medicin vid universitetet i Lodz, där hon också träffade sin kommande make Jerzy.

Detta är i korthet ramberättelsen i denna gripande och spännande överlevnadshistoria. När Ninas familj och släktingar flyttar in i gettot lever de alla tillsammans: Nina, hennes föräldrar, hennes bror, hennes farföräldrar, fastrar och farbröder, tre kusiner. En efter en försvinner de ur hennes liv. Till slut finns endast Nina och hennes bror, Rudek, i livet. På gettots sista dag smugglas de ut. Det som händer sedan är drama på högsta nivå.
Lena filmade en fem timmar lång intervju med Nina, så här och var är det Nina som med egna ord berättar i boken.
Ninas resa är inte bara en bok utan även två filmversioner, en biografversion och en för SVT.

Hans liv kan se ut som en framgångssaga: vid trettio års ålder hovskald hos Gustaf III, under flera decennier tongivande ledamot av Svenska Akademien, ordensprydd och adlad, på gamla dagar hyllad som diktarfurste, om än på en vacklande tron. Men i egna ögon var och förblev han en medelmåtta, en flitig arbetare i den litterära vingården men inget geni, inte en gudabenådad skald som Kellgren eller Tegnér. Carl Gustaf af Leopold (1756?1829) hanterade 1700-talets poetiska instrument med precision och elegans men är i dag bara ihågkommen för några enstaka slagkraftiga rader ? ?Inför den höga dåren buga,/ Men djupt, så djupt, min son, att han ej ser dig le.? Kanske är han också känd för sin extrema artighet, sitt oändliga smicker, som hörde till god ton vid Gustaf III:s hov men som fick Carl XIV Johan att svettas. Bokens porträtt vill fånga människan bakom de litterära och höviska konventionerna, en sjukling med järnhälsa, självkritisk och självmedveten, sina vänners vän och sina fienders kampglade (men inte oförsonlige) motståndare. Under sin långa levnad fick han uppleva inte bara ett litterärt systemskifte utan också hur Sverige under svåra konvulsioner utvecklades till en modern nation. I det personliga livsödet speglas en dramatisk epok i vår historia.

Den romske sångaren Hans Caldaras har i hela sitt vuxna liv arbetat mot våld, intolerans och främlingsfientlighet i samhället. Han har fört fram sitt budskap i press, radio och TV samt besökt skolor, fängelser, sjukhus och kyrkor landet runt. Hans vet själv hur det är att vara utsatt för mobbing och rasistiskt våld. Född i Stockholm med ett romskt ursprung, växte han upp i tält och tvingades föra en ambulerande tillvaro runt om i landet och fick t ex inte börja skolan förrän han var tio år.

I sina memoarer I betraktarens ögon, berättar han med allvar, humor och värme om sitt liv, om att vara flykting i sitt eget land, att bli tvångsomhändertagen och placeras på barnhem, att uppleva utanförskap både i det svenska samhället och i det romska, eftersom hans pappa inte var rom. Men också om glädjen i att upptäcka sången och att göra den till sitt liv, att få framträda med Wilhelm Moberg, Monica Zetterlund och Katarina Taikon och att göra internationell karriär med sina sånger på romanès.

Denna gripande biografi över judinnan och läkaren Lilli Jahn (1900?1944) bygger på de brev hennes barn skrev till henne när hon satt i nazisternas läger. Lilli Jahn var gift med en läkarkollega som var icke-jude och tillsammans hade de fem barn. 1942, när Förintelsen var i full gång, lät mannen skilja sig och dömde därmed i praktiken sin hustru och sina barns mor till döden. Lilli skickades 1943 till ett arbetsläger varifrån hon 1944 sändes vidare till Auschwitz där hon snart avled. Under tiden i lägret brevväxlade hon intensivt med sina barn och lyckades vid avfärden till Auschwitz smuggla ut barnens brev. Ett sista brev till barnen från Auschwitz har också bevarats. På basis av dessa brev skildrar Martin Doerry sakligt och återhållsamt hennes liv, den bittra skilsmässan och barnens förtvivlan över moderns öde. Boken är rikt illustrerad med bilder ur familjealbumen.

Heather Mills McCartney har upplevt mycket under sitt liv. Med en brutal far som misshandlade sina barn och en mor som övergav familjen då Heather var nio år gammal tvingades hon att växa upp fort. Hon tvingas stjäla för att hålla familjen med mat, och rymmer till slut hemifrån. Efter en tid som medlem i ett resande tivoli blir hon hemlös och bor under broarna i London innan hon slutligen påbörjar sin bana som modell.

Heather Mills McCartney hade just börjat sin modellkarriär när hon efter en trafikolycka förlorar sitt ena ben.
Olyckan kunde ha varit slutet för hennes framtidsdrömmar, men hon låter inte den begränsa sin värld. Efter en plågsam tid på sjukhuset forsätter hon att arbeta som modell, men börjar också engagera sig för att bekämpa de landminor som varje år lemlästar tusentals människor, och är numera en omtalad aktivist i kampen mot landminor.
Hon organiserar en konvoj med proteser till krigets offer i Kroatien och under välgörenhetsarbetet träffar hon ex-Beatlen Paul McCartney som hon gifter sig med.
Från den absoluta botten - via en fruktansvärd olycka som för alltid förändrar hennes liv - till ett liv i strålkastarljuset: på många sätt är berättelsen om Heathers liv som en modern Askungesaga...

Under trettio år dominerade general Charles de Gaulle fransk politik och var den man som i omvärldens ögon kom att förkroppsliga Frankrike. Här beskrivs det rafflande politiska spelet efter kriget, då de Gaulle stred för en ny författning, vilket ledde fram till den femte republiken 1959 med de Gaulle som förste president. Därmed inledde de Gaulle en intensiv reformpolitik, avslutade Algerietkriget och avvecklade kolonierna. Han slöt ett historiskt vänskapsavtal med arvfienden Tyskland och verkade för ett starkt Europa, som motvikt till USA:s hegemoni. Hans sista tid förmörkades av majrevolten 1968. Knut Ståhlberg tecknar ett brokigt och insiktsfullt porträtt av en man som alltid väckt starka känslor - från gränslös beundran till djupaste hat, en framsynt och visionär statsman som förändrade Frankrike och satte sin personliga prägel på den internationella politiken.

När Hanna träffade Peter föll hon handlöst för hans charm. De flyttade snabbt ihop och det dröjde inte länge förrän Hanna var gravid. Nio månader efter att de hade träffats gifte de sig. Redan före bröllopet visade Peter upp sitt onormala kontrollbehov, och Hanna började uppleva honom som både hotfull och våldsam. Hon bestämde sig, trots allt, för att ge äktenskapet en chans med tanke på barnet hon väntade.
När deras son föddes spårade deras äktenskap ur helt och hållet. Hanna började känna sig alltmer otrygg och en natt tog rädslan överhanden. Hon tvingades fly hemifrån tillsammans med deras son Lukas. Efter två års äktenskap tvingades hon ge upp drömmen om kärnfamiljen.
Efter skilsmässan förvandlades Hannas liv till en riktig mardröm. Hon var till en början mån om att Lukas skulle ha en tät relation till sin pappa. Men väldigt snart upptäcker hon att Lukas mår riktigt dåligt efter träffarna. Till slut vägrar han att åka till sin pappa. Trots att Hanna ser tydliga tecken på vad som pågår, vaknar hon inte upp förrän sonen själv börjar berätta om vad som händer hemma hos pappa. Hon tvingas då lägga ett fasansfullt pussel.
Efter uppvaknandet tvingas Hanna föra en lång och utdragen kamp för att skydda sitt barn, utan minsta stöd från samhällets sida.
När blodsbanden brister är en skrämmande, sann, historia som utspelar sig här i Sverige mellan 1994 och 2004. Av hänsyn till sin son har Hanna skrivit boken under pseudonym. Denna utgåva innehåller tidigare ej publicerat material.

?Barn drivs omedvetet i en riktning som kan ge möjlighet att söka kompensation för allt det som inte gick i uppfyllelse i föräldrarnas liv.? Det här citatet av C G Jung har Jennifer Lauck ständigt haft i tankarna och också inspirerats av när hon skrev sin bok. En uppriktig, gripande ? men också rolig och befriande osentimental ? skildring av hennes upplevelser av att få barn. Att själv bli mamma innebar en stor omställning i livet; från att vara den superorganiserade och effektiva yrkeskvinnan till en tillvaro där det knappt går att se bortom barnets nästa måltid. Men plötsligt trängde sig också minnena från den egna barndomen på ? omöjliga att mota undan. För att kunna gå vidare tvingades Jennifer Lauck utforska och göra upp med sin egen uppväxt. Insiktsfullt och ärligt beskriver hon känslostormarna och tröttheten, men också glädjen och kärleken hon känner inför det nya liv som suger kraft och must ur henne. Ilskan och frustrationen när förlossningen inte blir som hon tänkt sig; amningen som blir till en enda lång kamp med floder av tårar; mammagruppen där allt framstår som en stor perfekt idyll och där inga svarta känslor är tillåtna. Hennes bok är såväl en allmängiltig berättelse om den omtumlande förändring det kan innebära att få barn som en skildring av en enskild kvinnas sökande efter en försoning med sin egen uppväxt och vägen till mognad genom föräldraskapet. Jennifer Lauck har tidigare skildrat smärtan av en förlorad barndom i de båda älskade böckerna Blackbird och Som stilla vatten.

Shirley MacLaine har hittat den perfekta kärleken i det pälsklädda bylte av oemotståndlig hundcharm som är Terry. Med sitt vinnande terriersätt och en outtömlig källa av förbehållslös kärlek har Terry lyckats göra det som ingen annan före henne kunnat: att få Shirley att dra ner på sitt eviga resande och flytta sitt globala centrum till hemmets härd. Numera finns det inte mycket Shirley tycker mer om än att vara med Terry på ranchen, promenera med henne på någon New York-gata, busa med henne på stranden eller göra en lång flygresa tillsammans med henne till någon ny inspelningsplats. Med Terry vid sin sida ser Shirley världen på nya sätt som hon aldrig trott möjliga. ?Den här boken handlar om att höra en djupare varats sång, som har gjort mig mer optimistisk vad beträffar hur livets framtid här på jorden skulle kunna se ut. Den grundar sig på sanningen sådan jag ser den och som den har framträtt för mig genom en hunds ögon. Jag upplever ett nytt slags kärlek. Jag har kunnat glädja mig åt barns kärlek, vänner, älskare, en äkta man, arbete, kreativitet, berömmelse, resor, framgång, pengar, politik, kontroverser och till och med strid. Men en kärlek som har kommit till mig genom Terry är en jublande bekräftelse på att kärlek existerar i många verkligheter och former, vilka alla längtat efter att bli erkända genom visdom, humor, naturlighet, tystnad och hjärtats ordlösa språk. Detta är en berättelse om vad Terry lär mig nu när jag tar mig tid att lyssna.?

Detta är den otroliga historien om bondsonen Grigorij Rasputin (1869-1916) som blev bästa vän med den ryska tsaren eftersom han troddes kunna bota den blödarsjuka tronföljaren. Edvard Radzinskij har följt den religiöse mystikern Rasputin från vaggan i Sibirien till det kejserliga hovet i S:t Petersburg, där hans sexuella utsvävningar och politiska intriger slutligen ledde fram till den kusliga mordnatten i furst Jusupovs palats.

Radzinskij är övertygad om att det var storfurst Dmitrij Pavlovitj, morbror till Lennart Bernadotte, som sköt Rasputin. Många okända fakta i boken kommer från tidigare försvunna, i KGB:s arkiv återfunna dokument. Som så ofta är sanningen mycket mer fascinerande än alla dimmiga rykten.

Bob Dylan fyllde 60 år 2001. Norstedts firade jubilaren med att ge ut Howard Sounes magnifika DYLAN. Biografin. Här skingras myterna om Dylans familjebakgrund och hans drogberoende. Vi får följa honom på de ständigt pågående konsertturnéerna och vid alla viktiga inspelningssessioner. Howard Sounes reder ut Dylans labyrintartade kärleksliv och visar honom på en gång som en av vår tids största artister och samtidigt en komplicerad personlighet. Detta är utan tvivel den definitiva biografin över Bob Dylan. Bob Dylan vann en Oscar för bästa sång med Things have changed från filmen Wonder Boys.

"Lova mig, Werner, att alltid vara dig själv oavsett vad som händer dig i världen!" Hedersdoktorn och Hovtraktören Werner Vögeli har hållit löftet han gav sin mor när han tog avsked för att ge sig ut i världen. Idag är Werner Vögeli en legend inom svensk matlagning. Han har varit hovtraktör i 40 år, på Operakällaren i 40 år och ansvarat för Nobelmiddaggarna i 40 år. Han har sett allt, varit med om allt, lagat allt för alla. Hans livsväg är enastående - från bondehemmet i Emmental i Schweiz till uppburen hovkrögare för kungar och drottningar. Från den schweiziska husmanskosten, via den allra högsta gastronomien, till en kärlek till de svenska (och kanske framförallt norrländska!) rena råvarorna. Han har mött kungligheter, presidenter, prinsessor, miljardärer likaväl som ålfiskare och samer - och han har minnen och historier att berätta om dem alla. Här finns berättelser och anekdoter om Kungen, Silvia, Victoria, gamle kungen, prinsessorna (främst Margareta!). Och övrig nobless som Aga Khan, Erlander, Krusse, Marcus Wallenberg, nobelpristagare... Jetsetmiddagar i St Moritz, ålagille med Fritjof Nilsson Piraten och Sten Broman, kräftskivor med Roger Moore. Vidare om Werner Vögelis unika internationella stjärnstatus, om Club Chef du Chef, Chain de Rotessieur och hans roll som domare i Bocuse d'Or (!). Werners Vögelis unika känslighet när det gäller att komponera smaker och ingredienser visas i bokens recept på allt från husmanskost till nobelmiddag!

I Ekerwalds försök att rita en karta över västerlandets kulturhistoria har det nu blivit dags för volymen om 1900-talet. Tidigare sekler har representerats av Shakespeare, Goethe och Nietzsche. Oavsett om man ser Céline (1894--1961) som geni eller halvgalen provokatör är han onekligen en av det förra seklets mest intressanta författare, med verk som Resa till nattens ände (1932) och Död på krita (1936). Att han förnyade och vitaliserade den franska romankonsten och var en viktig influens för både de europeiska absurdisterna och de stora amerikanska berättarna under 40- och 50-talen, är det inget tvivel om; men hans antisemitism och egensinniga anarkism har smutsat hans eftermäle och delvis skymt en rättvisande bild av honom.

Norma och Dalia hade varit bästa vänner ända sedan de var små. Precis som alla andra flickor och kvinnor stod de under ständig uppsikt av sina bröder och fäder; de hjälpte sina mödrar i huset och förväntades ingå äktenskap med någon man som familjen sett ut. För att få en liten respit innan alla dörrar slogs igen om dem, övertalade de sina familjer att få öppna en frisersalong - en av de få verksamheter som kvinnor i Jordanien tillåts syssla med. När en av salongens kunder, Michael, katolik och major i Royal Guard, började uppvakta Dalia blev Norma först chockad och rädd. Det jordanska samhället förbjuder kärleksrelationer mellan människor med olika religion. Men trots riskerna bestämde hon sig för att hjälpa Dalia och för första gången i livet utmana konventioner som bygger på hundraåriga traditioners ord och läror. Under det år som följde utvecklades kvinnorna till mästare i att manipulera omgivningen för att finna sätt för Dalia och Michael att träffas. Det var en tid då fantasier om flykt och ett annat liv började ta form, en tid av skenbar frihet - som fick ett fruktansvärt slut. Förlorad heder är Normas hyllning till sin vän Dalia, som dog för sin kärlek - dödad av sin far - och en svidande kritik av ett land och en tradition där mördare betraktas som hjältar och försvarare av familjens heder. Norma Khouri flydde efter Dalias död till Grekland där hon bodde i flera år. I dag lever hon i Australien. Hennes bok kommer under 2003 att komma ut i ett stort antal länder, däribland USA, England, Tyskland och Frankrike.