Torgny om Lindgren
Svenska
2013-05-30
Utgivet av: Norstedts
Läs mer
Beskrivning
Detaljer
Hållbarhet
Kategori
Samtida memoarer/biografier
Författare
Kaj Schueler
Recensionsdag
2013-06-17
Publiceringsdatum
2013-05-30
Formgivare omslag
Johan Petterson
Klimatpåverkan
Vi beräknar på mängden papper som köpts in till respektive tryckeri, på papprets kvalitet och på pappersbrukets utsläpp. Vi utgår från pappersbrukens utsläppsberäkningar och kompletterar vid behov med utsläpp från skogsbruk, transporter och elförbrukning.
Vi beräknar på tryckeriernas åtgång av el, fjärrvärme, olja och naturgas per ton tryckta böcker. Utsläppen inkluderar inte förbrukningsmaterial, förpackningsmaterial eller tryckeriernas overhead.
Vi beräknar på sträckan mellan pappersbruk och tryckeri, samt mellan tryckeri och vårt lager. Vi använder både vägfrakt och sjöfrakt. För vägfrakt baseras beräkningen på en genomsnittlig lastbil med dieselmotor. För sjöfrakt baseras beräkningen på fartyg vid långväga frakt (container) och frakt över Östersjön (lastbilstransporter).
Vi vill bidra till ökad förståelse för en boks livscykel. Därför beräknar vi årligen våra böckers klimatavtryck. Här visar vi utsläppen för just den här boken. Med hjälp av kunskap om tryckeri, tryckort och vikt kan vi berätta om utsläppen som boken skapar. Vi gör beräkningen baserat på ett genomsnittligt utsläpp för tryckeriets transporter, energiförbrukning och val av papper. Hur illa är det? En liter mjölk släpper ut 1 kg, en hamburgare 2 kg och ett par Nikeskor 7,3 kg. En bok släpper alltså ut i genomsnitt mindre – och räcker längre. Men vi är inte nöjda: vi arbetar hela tiden för att minska bokens klimatpåverkan.
Läs mer om hållbarhet
Böcker av författaren
Om boken
Kaj Schuelers mor talade nästan aldrig om sin uppväxt, och när hon dog påbörjade han en upptäcktsresa in i hennes förflutna. Ruth Herz föddes av judiska föräldrar i tyska Bingen och kom till Sverige i januari 1939, en månad före sin 16-årsdag. Tillsammans med en grupp andra judiska ungdomar grundade hon en kibbutz på Hälsinggården i Dalarna. Kvar i Tyskland fanns hennes föräldrar, vars tillvaro blev alltmer kringskuren på grund av förföljelse och förtryck.
Samtidigt som Ruth levde i en judisk gemenskap med drömmar om att utvandra till Palestina, Hemlandet, blev hennes föräldrars liv allt svårare, till den dag då de deporterades från sitt hem. Spåren efter dem slutar i polska Piaski. Troligen dödades de på plats eller i något av nazisternas närliggande läger.
Ruth återförenades aldrig med sina föräldrar, och den familjehistoria som den unge Kaj skulle ha velat lyssna till ekade av tystnad. Kaj Schueler skriver personligt och drabbande om en familj som slets itu.
Läs mer
Kaj Schueler
En kibbutz i Falun
Om boken
Nej, gravallvarligt ska det inte bli men väl både allvar och skratt. För Torgny Lindgren hade ju inte blivit den författare han är om inte just allvar och skratt huserade sida vid sida i det han skriver. Ibland kan allvaret vara nattsvart, rent av livsavskräckande, som i Ormens väg på hälleberget, och ibland frambringar det ett leende eller bullrande skratt hos läsaren, som i Pölsan.
Det går dock inte att förutsäga var ett samtal med Torgny Lindgren slutar. En fråga har aldrig ett entydigt svar. Det kan liknas vid ett träd med ett fast rotsystem och en mängd grenar och skott som skjuter åt all världens håll. Det enda jag tror man med säkerhet kan säga att är att det handlar om förhållningssätt till livet och till att vara vid liv.
Utgångspunkten för den här boken är givetvis författarskapet, böckerna som blivit så älskade av läsarna. Samtidigt kan man inte friskriva personen från böckerna, själva levnadshistoriens inverkan på det som blir skrivet. Men det är en svår och känslig balansgång och därför har jag valt en mening ur Ormens väg på hälleberget som riktmärke för detta arbete: Ty vilken människa vet vad i människan är?
Ur förordet till Torgny om Lindgren
Läs mer
Kaj Schueler, Kaj Schueler
Torgny om Lindgren
Om boken
"Jag föddes i Stockholm som första barn till mina tysk-judiska föräldrar som tvingats lämna Tyskland i slutet av 1930-talet. De träffades i Sverige och bildade familj här.
Under det något utdragna och bitvis mycket komplicerade arbetet med denna text har jag ofta ställt mig frågan varför jag skrivit den. Visst, det är en dramatisk berättelse om utsatthet och flykt. Men det var inte den avgörande drivkraften. När jag försöker förstå mina motiv återkommer minnet av ett eller flera middagssamtal från min barndom.
Det kan ha varit i slutet av 50-talet/början av 60-talet. Min far hade en arbetskamrat som hade slutat i bokhandeln och börjat jobba på ett stort förlag med en mycket egensinnig chef. Vid ett tillfälle då hans chef hade fattat ett beslut han inte var ense om hade han frankt deklarerat sitt missnöje. Resultatet var att han senare tvingades sluta. 'Björn har verkligen civilkurage', sa mina föräldrar. Ordet - som jag då inte förstod hela innebörden av - har följt mig sedan dess. Ofta har jag därefter kommit på mig själv med att mäta egna handlingar mot det som jag lärde mig betrakta som civilkurage. Detta var också en tid då - vid sidan av skräckinjagande världshändelser som Kubakrisen och nedskjutning av Dag Hammarskjöld - det talades mycket om 'goda hjältar' som Albert Schweitzer m.fl.
Dessa år var onekligen danande och när jag mycket senare i livet 'ramlade över' mina farföräldrars flykt ur Nazityskland och deras hjälpare, Franz Heckendorf, ville jag förstå, undersöka hans mod och civilkurage. Några enkla och entydiga svar väntade jag mig inte. Kanske inte heller enbart ädla motiv, till och med lite smuts i det 'goda maskineriet' men jag ville förutsättningslöst 'lära känna' en människa som sätter sitt eget liv på spel för att hjälpa andra."
/Kaj Schueler
Läs mer
Kaj Schueler
Flykten från Berlin 1942
Nyheter