Ny roman av hyllade Maria Broberg

Maria Broberg hyllades av både kritiker och läsare för sin debut Bakvatten som kom 2020. Hennes nya roman Nattljus är en tät och stämningsfull berättelse om att lämna barndomen bakom sig. Om mödrar, döttrar och män. Om skönhetens magi och brutalitet. Anna följer med sin mamma till den lilla fjällbyn vid vägens slut. Mamman behöver rensa ut dödsboet efter sina föräldrar, Anna ska mest fördriva tiden, jobba i äldrevården, lyssna på musik, röka. Det är sista sommaren innan vuxenlivet.

Men efter att de vackra syskonen i läkarvillan dykt upp blir inget sig likt. Sebastian och Sylvia har en förmåga att förhöja verkligheten, få varje stund att kännas laddad och spännande. Tillsammans med Levi från macken och syskonens förkläde Janne bildar de en enhet, en gemenskap. De rör sig mellan den lummiga trädgårdens lojhet, strändernas dekadens och skogens eufori. Kör genom julis nattljus. Men den uppskruvade tillvaron suddar ut gränserna mellan rätt och fel. Vem blir egentligen Anna under den oändliga sommaren? Den som hon ska minnas i resten av sitt liv, mäta allt emot.

Din debut hyllades av kritikerna och blev väldigt uppskattad av läsarna, hur var det att skriva den nya boken?

– Det var annorlunda! Jag visste vilken stämning jag var ute efter, och jag kunde se romanpersonerna framför mig, men det var ett manus jag fick skriva mig in i och efter ett femtiotal sidor ta ett kliv tillbaka och fundera: ”vad har jag gjort nu egentligen?”. Processen var någonting helt annat än när jag skrev Bakvatten. Jag kunde se romanpersonerna framför mig, jag hade platsen och jag visste vilken stämning jag ville att den här sommaren, som Nattljus utspelar sig till stora delar under, skulle ha. Det är en väldigt stämningsdriven roman. Det är en roman som jag själv verkligen skulle vilja läsa och förlora mig i, så även om det på sitt sätt har varit ”den svåra andra boken” har den också varit väldigt rolig att skriva. 

Berätta om Nattljus, vilka möter vi och vad är de med om?

– Det är först och främst berättarjaget Anna, som tillsammans med sin mamma kommer till en liten by för att tillbringa sommaren. Annas mamma ska städa upp dödsboet efter sina föräldrar, men Anna har själv ingen relation till vare sig byn eller sina morföräldrar. Det dröjer inte länge innan Anna lär känna hårdrockskillen Levi, som drömmer om att spela gitarr och som är född och uppvuxen i byn. Tillsammans lär de känna syskonen Sylvia och Sebastian, som också är där över sommaren tillsammans med sitt förkläde Janne. Anna blir förälskad i allt vad syskonen är och representerar, och det är en motvillig Levi som faller för dem också. Deras sommar tillsammans är förhöjd, magisk, spännande – och präglar Anna på sätt som hon inte kunde förvänta sig.

Hur kom berättelsen till dig?

– Den har kommit till mig i flera steg. Det första minnet jag har av den här berättelsen är att jag vaknade av en dröm om Anna och Sylvia. Det var sent på natten och det mjölkiga, bleka ljuset utanför lyste in genom springorna mellan fönsterfodret och rullgardinen. Den drömmen präglades av en form av vansinne, tror jag att jag skulle beskriva det som. Mycket har jag förstås skrivit fram, men jag har också samlat på mig ord som har kommit till mig helt apropå och som jag har skrivit ner i min mobiltelefon. Några av de orden är groda, rådjur, andedräkt och stormhatt. En del av orden har fått sätta stämningen medan jag har byggt scener kring andra ord.