Böcker av författaren
Om boken
I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.
Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…
Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…
Läs mer
Henrik Berggren
Landet utanför Del 3
Om boken
"Trilogin kommer att bli en svensk klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år." Dala-Demokraten om den första delen av Landet utanför.
I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942.
I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation.
I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...
I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942.
I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation.
I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...
Läs mer
Henrik Berggren
Landet utanför Del 2
Om boken
Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna.
Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten.
Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.
Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.
Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?
Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten.
Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.
Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.
Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?
Läs mer
Henrik Berggren
Landet utanför
Om boken
Varför är svenskarna så naivt positivt inställda till staten? Och varför är det viktigare för en svensk att vara fri och oberoende än att vara underordnad kärnfamiljen? I Är svensken människa? vänder författarna upp och ner på våra gängse föreställningar om folkhem och kollektivism.
Ingenting är väl vi svenskar så stolta över som "den svenska modellen". Och stoltast är Socialdemokraterna, för det har nästan blivit en en del av vår officiella historia att modellen uppfanns av Per Albin och byggdes ut av Tage Erlander.
I Är svensken människa? undersöker historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh denna modells historiska rötter. De gör det genom att spåra vad de menar är modellens förutsättning, den svenska statsindividualismen. De visar att den "svenska modellen" har mycket djupare rötter än vad man hittills antagit. Välfärdsstaten bygger på en individualism som går tillbaka till tidigt 1800-tal och vars främsta värde var individens frihet och oberoende, också från familjen. Detta är ett för Sverige och de andra skandinaviska länderna unikt drag.
Den positiva inställning till "statlighet" och som vi ofta brukar karakterisera med ordet "kollektivistisk" har paradoxalt nog denna individualism som förutsättning och den är alltså inte en socialdemokratisk uppfinning. Det svenska jämförs på ett klargörande sätt med framför allt den amerikanska och den tyska samhällsformen, där familjen är den grundläggande sociala enheten.
Författarna undersöker, med många dråpliga poänger svensk ideologi från Almqvist och Geijer över Strindberg för att sluta i välfärdsprojektets kvinno- och familjepolitik. Boken har vetenskapliga ambitioner men är skriven på ett mycket tillgängligt sätt.
Ingenting är väl vi svenskar så stolta över som "den svenska modellen". Och stoltast är Socialdemokraterna, för det har nästan blivit en en del av vår officiella historia att modellen uppfanns av Per Albin och byggdes ut av Tage Erlander.
I Är svensken människa? undersöker historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh denna modells historiska rötter. De gör det genom att spåra vad de menar är modellens förutsättning, den svenska statsindividualismen. De visar att den "svenska modellen" har mycket djupare rötter än vad man hittills antagit. Välfärdsstaten bygger på en individualism som går tillbaka till tidigt 1800-tal och vars främsta värde var individens frihet och oberoende, också från familjen. Detta är ett för Sverige och de andra skandinaviska länderna unikt drag.
Den positiva inställning till "statlighet" och som vi ofta brukar karakterisera med ordet "kollektivistisk" har paradoxalt nog denna individualism som förutsättning och den är alltså inte en socialdemokratisk uppfinning. Det svenska jämförs på ett klargörande sätt med framför allt den amerikanska och den tyska samhällsformen, där familjen är den grundläggande sociala enheten.
Författarna undersöker, med många dråpliga poänger svensk ideologi från Almqvist och Geijer över Strindberg för att sluta i välfärdsprojektets kvinno- och familjepolitik. Boken har vetenskapliga ambitioner men är skriven på ett mycket tillgängligt sätt.
Läs mer
Henrik Berggren, Lars Trägårdh
Är svensken människa?
Om boken
Baskien 1938. Tre unga män från de internationella brigaderna befinner sig på flykt undan Francos nationalistarmé. På en bondgård i Pyrenéerna händer något som kommer att förfölja dem resten av livet.
Stockholm 2006. Historikern Thomas Thorild har ett tillfälligt uppdrag att gå igenom politikern Erik Johanssons efterlämnade handlingar. Den irländska journalisten Moira Byrne anlitar honom för att leta efter brev från en irländsk Spanienfrivillig. Men en internationell mediekoncern och dess hänsynslöse ägare är också intresserade av breven.
Det röda arvet är en thriller om inbördeskrig, kärlek och moraliskt ansvar. Den rör sig mellan stillsamma arkiv i Stockholm, intensiva nätter i Dublin, norska fjäll och baskiska bergsbyar.
Stockholm 2006. Historikern Thomas Thorild har ett tillfälligt uppdrag att gå igenom politikern Erik Johanssons efterlämnade handlingar. Den irländska journalisten Moira Byrne anlitar honom för att leta efter brev från en irländsk Spanienfrivillig. Men en internationell mediekoncern och dess hänsynslöse ägare är också intresserade av breven.
Det röda arvet är en thriller om inbördeskrig, kärlek och moraliskt ansvar. Den rör sig mellan stillsamma arkiv i Stockholm, intensiva nätter i Dublin, norska fjäll och baskiska bergsbyar.
Läs mer
Henrik Berggren
Det röda arvet
Om boken
Detta är den stora, definitiva och internationellt gångbara boken om Olof Palme och hans tid. Den rör sig från tysta lägenheter på Östermalm i Stockholm till kokande metropoler i Sydostasien, från privata internatskolor till socialdemokratiska kursgårdar, från lantligt herrgårdsliv i Sörmland till sjaskiga drugstores i den amerikanska södern.
"Inget i hans liv var så vackert som det sätt han lämnade det." Så heter det om en avrättad statsman i Shakespeares drama om den skotska medeltidskungen Macbeth.
Med Olof Palme är det tvärtom. Det brutala mordet på Sveavägen i Stockholm en februarinatt för tjugofem år sedan har höljt hans liv i skugga. Vi står kvar med en blandning av nostalgiska drömmar och svarta nidbilder. Det är inte bara mordutredningen som är ouppklarad utan också vårt förhållande till Olof Palme.
Det finns inget enkelt eftermäle. Aristokraten som blev socialist. Individualisten som blev ledare för Sveriges största politiska kollektiv. Kavalleriofficeren som blev nedrustare. Klassförrädaren som var stolt över sin borgerliga familj. Litteraturälskaren som kom på kant med författarna. Amerikavännen som angrep USA:s regering. Antikommunisten som omfamnade Fidel Castro.
Vem var han - "egentligen", frågar vi oss oroligt. Och tror att svaret finns i något gåtfullt hemligt rum dit eftervärlden ännu inte trängt in.
Men Olof Palmes motsägelser är hans tids motsägelser. Han föddes nio år efter första världskriget och dog tre år innan Berlinmurens fall. Hans liv tillhör det korta, stormiga nittonhundratalet och han var mer delaktig i dess avgörande konflikter än någon annan svensk av sin generation.
Underbara dagar framför oss är en flödande rik berättelse om en fascinerande person och politiker, människorna omkring honom, den nation han ledde och den internationella scen han intog med kraft.
"Inget i hans liv var så vackert som det sätt han lämnade det." Så heter det om en avrättad statsman i Shakespeares drama om den skotska medeltidskungen Macbeth.
Med Olof Palme är det tvärtom. Det brutala mordet på Sveavägen i Stockholm en februarinatt för tjugofem år sedan har höljt hans liv i skugga. Vi står kvar med en blandning av nostalgiska drömmar och svarta nidbilder. Det är inte bara mordutredningen som är ouppklarad utan också vårt förhållande till Olof Palme.
Det finns inget enkelt eftermäle. Aristokraten som blev socialist. Individualisten som blev ledare för Sveriges största politiska kollektiv. Kavalleriofficeren som blev nedrustare. Klassförrädaren som var stolt över sin borgerliga familj. Litteraturälskaren som kom på kant med författarna. Amerikavännen som angrep USA:s regering. Antikommunisten som omfamnade Fidel Castro.
Vem var han - "egentligen", frågar vi oss oroligt. Och tror att svaret finns i något gåtfullt hemligt rum dit eftervärlden ännu inte trängt in.
Men Olof Palmes motsägelser är hans tids motsägelser. Han föddes nio år efter första världskriget och dog tre år innan Berlinmurens fall. Hans liv tillhör det korta, stormiga nittonhundratalet och han var mer delaktig i dess avgörande konflikter än någon annan svensk av sin generation.
Underbara dagar framför oss är en flödande rik berättelse om en fascinerande person och politiker, människorna omkring honom, den nation han ledde och den internationella scen han intog med kraft.
Läs mer
Henrik Berggren
Underbara dagar framför oss
Nyheter